Kanske en kuddhörna på kontoret, eller en stor bilmatta?

Bim Bolling startar resan till framtidens arbetsliv. Bim som är fem år har nyligen flyttat från Stockholm till Gävle och är framtidens arbetstagare. Om typ femton år är det dags.

– Just nu vet jag inte riktigt vad jag ska bli. Grävmaskinkörare eller artist? Hmm, men jag tror att jag vill ha en stor bilmatta i mitt arbetsrum någon gång i framtiden. Kanske behöver jag ett skrivbord? Eller förresten, ännu hellre en kuddhörna. Och helst ingen som säger skynda dig, säger Bim Bolling.

Bim vet förstås inte hur framtidens arbetsmiljö kommer att se ut. Det vet ju egentligen ingen, eller? Myndigheten för arbetsmiljökunskap har tagit fram en regeringsrapport som heter ”Framtidens arbetsmiljö i Sverige”. Den handlar alltså om Bim Bollings framtida arbetsmiljö – och förstås många, många andras. Regeringsrapporten bygger på sammanställningar av den forskning som gjorts kring framtidens arbetsmiljö runt om i världen.

Det här är den första artikeln i en serie av tre med tankar och resonemang kring arbetsliv och arbetsmiljö i framtiden.

Vår arbetsmiljö i relation till trender i omvärlden

Men går det att forska om något som inte har hänt? Det går ett fundera på eller ännu hellre fråga professor emeritus Jörgen Eklund vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) som i regeringsrapporten har sammanställt forskningskunskap om förändringar och trender när det gäller arbetsmiljö i Sverige och hur dessa är relaterade till förändringar och trender i omvärlden.

Jörgen Eklund
Professor emeritus Jörgen Eklund vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH)

– Ja, det går att forska om framtidens arbetsliv, men det enda som egentligen är säkert är att ingen med forskning kan säga något säkert om framtiden, slår han fast.

Den som nu vill säga det-var-väl-det-jag-visste kan vänta lite med det. För så enkelt är det förstås inte.

– Vi kan däremot forska så att vi förbereder oss. Vi kan förbereda oss för olika möjliga framtida utvecklingar så att vi har en handlingsberedskap. Ett vanligt sätt att forska om framtiden är att vi med statistik följer någon form av utveckling. Sedan antar vi att utvecklingen kommer att fortsätta likadant framöver. Vi drar ut linjerna helt enkelt, säger han och förklarar att ett annat sätt är att lyssna på vad experter tror om framtiden, säger Jörgen Eklund.

– Det går även att undersöka åt vilket håll beslutsfattare försöker driva utvecklingen. Det kan också ge en bra indikation vilket håll som framtiden kommer att utvecklas åt. Men sedan kommer det att hända saker som ger en utveckling åt ett håll som vi överhuvudtaget kanske inte har förutsett.

Inom en snar framtid utför ny teknik 40 procent av våra arbetsuppgifter

Alla människor kan titta i sina backspeglar och se vad som blev den framtid de inte hade en aning om. Som att den första mobiltelefonen kom 1984, vägde 790 gram och fick framtidsnamnet DynaTAC 8000X. Eller att ynka 1,7 procent av Sveriges befolkning 1993 använde nymodigheten internet.

Många var tveksamma till både mobil och internet och att i princip alla i framtiden skulle ha internet i sina mobiler, ja, det visste ingen då. Utom möjligen framtidsforskarna.

– Den nya tekniken utvecklas otroligt snabbt idag. Vi pratar om smart teknologi, vi pratar om artificiell intelligens, vi får robotar till många fler användningsområden än bara inom industrin. Vi pratar om olika former av algoritmer som används i digitaliseringen, säger Jörgen Eklund.

– Det finns uppskattningar att inom kanske fem, sex, sju år kommer 40 procent av dagens arbetsuppgifter att tas över av den här typen av ny teknik.

Smarta arbetskläder och exoskelett kommer att påverka vår arbetsmiljö

Hur många procent det är när Bim Bolling, snart är sex år, kliver ut i arbetslivet vet ingen idag. Gör ny teknik att det ens går att bli grävmaskinkörare eller artist då? Jörgen Eklund ser stora, positiva möjligheter.

– Den nya tekniken kan användas specifikt och proaktivt med primärt syfte att förbättra arbetsmiljön. Exempel på det är smarta arbetskläder som med digital teknik kan förbättra arbetsmiljön och som med hjälp av digitala coacher kan stötta arbetstagarna att förbättra sin egen arbetsteknik.

Ett annat exempel är exoskelett som kan underlätta tunga fysiska arbeten (exoskelett bärs på kroppen och som stöder rörelsesekvenser med elektromekanisk hjälp).
Ett tredje exempel är ny belysningsteknik som både kan förbättra synergonomin och minska energiåtgången, det vill säga förbättra hållbarheten.
Ett fjärde exempel är appar och digitala lösningar för att minska arbetsmiljörisker och hantera åtgärdsarbetet, säger han.

Det kommer även många nya arbetstillfällen med den nya tekniken och det påverkar också arbetsmiljön.

– Det vi ser nu är att tekniken även kommer att ta över arbetsuppgifter som tidigare utförts av tjänstepersoner och akademiker. Det är lite nytt. Här är det viktigt att den nya tekniken redan från början utformas så att den är anpassad utifrån användarna och på det sättet kan bidra till en bättre arbetsmiljö, säger Jörgen Eklund.

Teknik är varken god eller ond

För det är ju arbetsmiljön det handlar om. Det forskarna forskar om är den verklighet som drygt fem miljoner boende i Sverige lever i. Enligt statistiken har drygt fem miljoner av boende i Sverige någon form av sysselsättning.

Lena Bjurner, vd och generalsekreterare för Sveriges HR Förening, passade innan hon tillträdde hösten 2019 på att studera artificiell intelligens, AI, vid anrika Massachusetts Institute of Technology, MIT.

Lena Bjuner
Lena Bjurner, vd och generalsekreterare för Sveriges HR Förening

Anledningen var enkel. Hon ville lära sig mer eftersom hon från sin horisont ser, precis som Jörgen Eklund pekar på i sin rapport, att tekniken är viktig för framtidens arbetsmiljö.

– AI kommer helt klart att överta uppgifter som människor gör idag, konstaterar Lena Bjuner.

Hon säger det utan att lägga till vare sig ”tyvärr” eller ”lyckligtvis”. Det är liksom bara fakta baserad på erfarenhet.

– När uppgifter från olika roller tas över behöver många roller göras om. I och med det behöver även hela organisationer ses över för att fungera. Vi måste skaffa oss en bild av detta för att kunna omskola, utbilda, utveckla. Vi måste jobba långsiktigt så att det blir bra både för människa och maskin, fortsätter Lena.

– Sveriges HR Förening har en stor roll när det gäller att ha en sammanhållande funktion där HR kan utvecklas tillsammans. HR kan sedan utveckla organisationerna så att utveckling sker med människan i fokus. Människor ska ta sig fram i detta nya, oavsett om du är 22 eller 62 år. Teknik är varken god eller ond. Den blir det vi gör den till.

Ny teknik och oro går hand i hand

Teknik har alltid utvecklats. Alltid med en viss oro som följeslagare. Ta bara elektriciteten. En torsdagskväll i december 1930 blev Visingsö i Vättern en av landets sista kommuner – och den allra sista i det området – att knytas till det svenska belysningsnätet. Många öbor var förväntansfulla. Andra skräckslagna. Några reste till och med över till Gränna på fastlandet för att ha en chans att klara sig om allt skulle explodera när någon fick äran att trycka på den första belysningsknappen.

FOTOGRAF: Kjellström, John (Pressfotograf). BILDNUMMER: SvD 28774 Stadsmuseet i Stockholm CC: License: BY

När det elektriska ljuset var accepterat levde andra tveksamheter kring elektriciteten kvar länge, länge. Den elektriska skrivmaskinen, för att ta ett exempel, kom som en revolution och slog igenom på 1980-talet. Underverk för arbetsmiljön tyckte många. Det gick ju fortare att skriva och sparade många onda axlar.

Men, påpekade andra, känslan i skrivandet försvann. Stor litteratur skulle aldrig kunna skapas med hjälp av elektricitet. Det blev en ny stress när varje ord inte behövde vägas innan det skrevs. Rätt eller fel? Det beror säkert på.

Idag ler de flesta åt minnet och inser att framtidens arbetstagare, som Bim Bolling fem år, varken vet vad en skrivmaskin eller en elektrisk skrivmaskin är. Det är ju så det är med tekniskt utveckling.

Gemensam strategi för människa och maskin

Lena Bjurner känner från sin HR-horisont igen rädslan för ny teknik. Inte minst när det gäller AI, artificiell intelligens.

– Jag hör lite samma oro som jag förstår hördes när datorn kom. ”Nu tar datorn över allt jobb.” Men så blev det inte. Datorerna blev hjälpmedel och människan skapade innovation utifrån den nya tekniken. Så ser jag att det här också kan bli. Människan ska göra det vi är bäst på och maskinen det den är bäst på. Tillsammans kan vi åstadkomma saker inte någon av oss kunde göra var för sig, säger hon.

– Vi har länge pratat om kollektiv intelligens och menat att människor med olikheter samarbetar väl tillsammans. När vi nu pratar kollektiv intelligens behöver vi tänka att det är människor med olikheter och artificiell intelligens som samarbetar väl tillsammans. Vi ska inte skapa olika strategier för detta utan en gemensam strategi för människa och maskin.

– Tänk om det till och med kan vara så att det är AI som kan hjälpa oss att skapa bättre balans för oss själva? Tänk om AI gör att vi kan arbeta lagom mycket och minska stress och utbrändhet eftersom många monotona uppgifter tas över och ger oss mer tid. Men man får heller inte vara naiv. AI kommer att kräva mycket av oss. Vi behöver verkligen tänka till kring etik och lagar när vi för in AI allt mer för att det ska bli bra.


Framtidens arbetsmiljö i Sverige

Det här är det första avsnittet i en serie med tankar och resonemang kring arbetsliv och arbetsmiljö i framtiden. I del två får ni träffa Calle Rosengren, docent vid Lunds universitet, tillsammans med kollegorna Kristina Palm och Ann Bergman samt Johan Kerstell personaldirektör på industrikoncernen Sandvik.

Intervjuerna är gjorda av Ola Liljedahl och utgår från rapporten ”Framtidens arbetsmiljö i Sverige”.