Hur förändrades arbetsmiljön i samband med covid-19 pandemin inom hälso- och sjukvården?

Vi sammanställer forskning om vilken inverkan över tid covid-19 pandemin hade på anställda inom hälso- och sjukvården. Inom uppdraget tittar vi även på effekten av interventioner (åtgärder) för att förbättra arbetsmiljö och hälsa för gruppen hälso- och sjukvårdsanställda.

Resultaten kommer att presenteras i en kunskapssammanställning och målet är att resultatet ska ge en ökad förståelse för hur arbetsplatser kan hantera arbetsmiljön före, under och efter en epidemi eller pandemi för att bidra till friska och välfungerande arbetsplatser. Kunskapssammanställningen ska även kunna användas som vägledning för organisationer som vill stärka sitt arbetsmiljöarbete ur ett krisberedskapsperspektiv.

Anna Nyberg vid Uppsala universitet arbetar med ”Covid-19 och arbetsmiljö i hälso- och sjukvården.
format_quote

Det finns betydligt fler studier som följer deltagare över tid nu än vad som fanns under det första året av pandemin. Även om det fortfarande är många studier som genomförts snabbt och där kvaliteten i viss mån kompromissats med, har det publicerats fler studier med bättre metoder den senare tiden. Vi har fortfarande ett par veckor av kvalitetsgranskning kvar och därefter kommer det spännande arbetet med att börja sammanställa resultaten i tabeller och text.

Kvalitetsgranskning och frågeställningar

Hittills har cirka 4 000 studier granskats för att bedöma om de svarar mot de frågeställningar som ställs i arbetet med att ta fram kunskapssammanställningen. Nu handlar arbetet om att säkerställa vilka studier som motsvarar inklusionskriterierna (krav som måste uppfyllas för att medverka i studien) och att kvalitetsgranska studierna.

Frågeställningarna i kunskapssammanställningen är:

• Hur förändrades arbetsmiljön över tid i samband med covid-19-pandemin inom hälso- och sjukvården?
• Vilka samband över tid mellan arbetsmiljö och hälsa kan identifieras i hälso- och sjukvården?
• Vilka interventioner för att förbättra arbetsmiljö eller hälsa inom hälso- och sjukvården genomfördes under och efter covid-19-pandemin, och vilken effekt hade de?

Ansvarig processledare är Mikael Nilsson från myndigheten och docent Anna Nyberg, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet är anlitad expert.

Bakgrund

I regeringsbrevet för 2022 tilldelades myndigheten extra ekonomiska resurser för att kartlägga och analysera kort- och långsiktiga konsekvenser av coronapandemin för arbetsmiljön i Sverige. Inom ramen för regeringsuppdraget kommer vi att studera flera olika yrkesgrupper med syftet att kartlägga hur arbetssituationen var i olika branscher under coronapandemin. För att genomföra uppdraget har vi valt att organisera arbetet i sex olika delprojekt.
”Covid-19 och arbetsmiljö i hälso- och sjukvården” är ett av sex delprojekt som ingår i ”Coronapandemins påverkan på arbetsmiljö”.