Vi har påbörjat ett projekt där vi sammanställer befintlig kunskap om utsatthet för hot och våld från tredje part, gör uppdaterade analyser av registerdata och genomför intervjuer inom ett urval av verksamheter. Fokus kommer speciellt att ligga på de kvinnodominerade sektorerna vård, skola och omsorg. Trenden i dessa sektorer är att hot och våld från tredje part ökar i omfattning.
Hot och våld i arbetslivet från tredje part innebär att våld och hot utövas av exempelvis kunder, patienter, brukare eller elever.
Sofia Wikman, professor i kriminologi vid Högskolan i Gävle och Sara Göransson, forskare kommer på uppdrag av myndigheten att genomföra uppdraget.
Fysiskt och psykiskt våld från tredje part kan ha en negativ påverkan på arbetsmiljön som i sin tur kan leda till sjukskrivningar och psykisk ohälsa. Men sambandet kan även gå åt andra hållet, en negativ arbetsmiljö, där medarbetarna är utsatta för stress är också en grogrund för hot och våld. Tyvärr ser vi att detta är mer utbrett inom kvinnodominerade yrken och verksamheter. Personal inom institutionsvården är särskilt utsatta för hot och våld.
Viktigt med åtgärder på organisatorisk nivå
Bristande förmåga att hantera lagstiftning som står i motsättning till varandra, kan leda till arbetsmiljöproblem. Forskningen visar att organisatoriska insatser där arbetsmiljön, kvalitet och verksamhet integreras främjar hanteringen av arbetsmiljöproblemen.
Projektet ska bidra med kunskap om vilka arbetsmiljöfaktorer som innebär ökade risker för utsatthet för våld. En viktig del är att identifiera motåtgärder på organisatorisk nivå som kan minska och motverka personalens utsatthet för hot och våld från tredje part. På det viset bidrar projektet även med kunskap om hur en förändring kan nås.
Samla goda exempel
En del av projektet ska beskriva goda exempel från kommuner, regioner och kommunala bolag. Det kan vara exempel på åtgärder kopplade till det systematiska arbetsmiljöarbetet, det systematiska säkerhetsarbetet och det systematiska kvalitetsarbetet. Det kan också handla om åtgärder som framför allt är främjande (som exempelvis att skapa lugna miljöer), men också förebyggande (att undersöka risker och åtgärda dem) och efterhjälpande åtgärder (att ha ett bra stöd när något hänt, lära av händelser med mera).
Sara Göransson är en av forskarna och författare till kunskapssammanställningen:
Just nu arbetar vi med att samla in goda exempel från arbetsplatser om hur de har lyckats motverka hot och våld. Vi ser fram emot att få in fler goda exempel och att genomföra intervjuerna. Så här långt indikerar de att vi kommer kunna få värdefulla kunskaper från dem.
Prioriterat arbete i arbetsmiljöstrategin
I arbetsmiljöstrategin för åren 2021–2025 har regeringen uttalat att motverka hot och våld är högt prioriterat. I strategin går att läsa ”Hot och våld i arbetslivet behöver tas på allvar. Ingen ska behöva utsättas för hot eller våld, varken i hemmet eller på jobbet”.