I december berättade vi om den kommande riktlinjen rörande mobbning och kränkande särbehandling i arbetslivet. Den andra riktlinjen som är på gång och som kommer under våren 2021 handlar om synergonomi.
Men vad är synergonomi egentligen och varför är det viktigt att beakta dessa frågor i arbetsmiljön? Hillevi Hemphälä, teknisk doktor i arbetsmiljöteknik med inriktning på synergonomi och ljusets påverkan på människan, lyfter fram några exempel på vad som är viktigt att tänka på när det gäller synergonomiska förhållanden på jobbet.
– En god synergonomi handlar om en bra visuell miljö. Det ska vara bra belyst på arbetsytor och omgivning och de rekommendationer som finns för belysningsstyrkor för olika miljöer och arbetsuppgifter ska vara uppfyllda. Det ska också vara ett bländfritt ljus, vilket betyder att om man upplever för starka ljuskällor i sin omgivning är ljuset bländande. Det jag också pratar ofta om är att ljuset ska vara flimmerfritt, vilket betyder att det inte finns flimrande ljuskällor eller temporala ljusmodulationer (också kallat icke-visuellt flimmer), säger Hillevi.
Hillevi menar att vanliga problem till följd av bristande synergonomiska förhållanden är just bländning, flimmer och felaktiga belysningsstyrkor, något som kan orsaka huvudvärk, migrän och ögonbesvär.
– När det finns en bländande ljuskälla i den visuella miljön gör detta att man måsta anstränga ögonen mer än vanligt och då ökar muskelaktiviteten i nacke, axlar och skuldror. Det betyder i sin tur att man få ont i dessa områden, exempelvis kan nackont bero på en felplacerad ljuskälla.
Brister i synergonomiska förhållanden påverkar både individ och verksamhetens prestation
Hans Richter, professor vid Centrum för belastningsskadeforskning, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi på Högskolan i Gävle är, liksom Hillevi, är en av tre forskare som arbetar med framtagande av den nya riktlinjen. Hans forskningsområde är visuellt ansträngande närarbete och kopplingen till arbetsrelaterad ohälsa. Han framhåller att såväl individ som organisation har mycket att vinna på att se till att arbetsplatsen har koll på och beaktar synergonomiska förhållanden.
– Det finns sedan länge god kunskap om hälsorelaterade problem för individen som bristande synergonomiska förhållandena kan ge upphov till, som Hillevi också nämner. Det finns också bevis för att arbetsförhållanden påverkar individens synprestation och därigenom produktivitet och kvalitet, säger Hans.
Orsakerna till en försämrad synprestation varierar med arbetsuppgifter, menar Hans.
– Skärmarbete, när det utförs under betingelser av bristfällig synskärpa eller vid otillräcklig objektstorlek kan till exempel leda till minskad läshastighet på grund av ineffektiva om- och felläsningar. När det gäller bristfällig synskärpa finns troligen behov av nya eller uppdaterade arbetsglasögon och om objektstorleken är otillräcklig kan åtgärden vara att till exempel zooma upp skärmen om det handlar om skärmarbete.
Han menar att minskad produktivitet kan vara ett tidigt tecknen på förekomst av synergonomiska problem och som kan upptäckas på arbetsplatsen redan innan man uppmärksammar att medarbetare utvecklar hälsorelaterade symtom.
– Trots kunskapen om att bristande synergonomi kan leda till försämrad prestationsförmåga, kvalitets-, och på sikt produktivitetsbrister så läggs fortfarande förvånande lite fokus på lönsamhetsaspekterna av en god synergonomi, detta framstår som motsägelsefullt. Det behövs ett paradigmskifte för att få genomslag i denna ”nygamla” fråga, menar Hans.
Brister kopplat till belysningsförhållanden vanliga problem
Eva Bergström Jangdin, synergonom och legitimerad fysioterapeut, och Inga-Lill Andersson-Hjelm, arbetsmiljöingenjör, ingår i riktlinjegruppen och de arbetar båda inom företagshälsovården. Eva arbetar också som egenföretagare som arbetsmiljökonsult. De ser många olika typer av miljöer i sitt arbete och håller med om att brister kopplat till belysning ofta är en källa till besvär. Ett generellt problem när det gäller belysning idag och som ger upphov till bländning är LED-takplattor infällda i taket.
– Innan de så kallade LED-takplattorna kom användes oftast nedpendlade armaturer med direkt och indirekt belysning och dimmerfunktion i öppna kontor. Pendelarmaturen fungerade då som både allmänbelysning men även som platsbelysning, vilket oftast fungerade bra. Ljuset kunde justeras individuellt nedåt för att inte ge bländning vid exempelvis bildskärmsarbete som är synkrävande, men samtidigt ge reflekterad allmänbelysning mot taket. De LED-takplattor som vi nu ser monterade på öppna kontor saknar ofta avskärmning som krävs för att undvika bländning, skapar mörka partier mellan plattorna i taket (kontraster) och kan i värsta fall även ha icke visuellt flimmer. Jag har stött på arbetsgrupper som dels är oense om belysningsstyrkor på allmänbelysningen men som också upplever huvudvärk, ögonbesvär eller nackbesvär på grund av LED-takplattorna och där man till följd av det valt att byta ut LED-takplattorna till pendelarmaturer för att minska ohälsa, säger Eva.
Inga-Lill betonar möjligheterna att göra rätt från början när det gäller belysningsplanering.
– Tyvärr brukar den här typen av frågor behandlas lite styvmoderligt när man planerar förändring eller bygger nytt. Det är enligt min erfarenhet sällan som man tar fram en kravbild utifrån det aktuella ljusbehovet. Kan man med denna riktlinje lyfta dessa frågor och ge vägledning i hur man kan få in dem i planeringsstadiet kan det leda till mycket nytta för arbetsplatserna, säger Inga-Lill.
Stora möjligheter till bra miljöer och ekonomiska besparingar om man gör rätt från början
Ett särskilt avsnitt i riktlinjen kommer att omfatta praktisk vägledning kring planering och utformning för att skapa goda synergonomiska förhållanden när man bygger nytt och bygger om. Jörgen Eklund, professor emeritus i ergonomi vid KTH, förklarar varför denna del är så viktig att ha med:
– Många studier har visat att dålig belysning, utöver hälsoeffekterna, försämrar arbetsprestationen, det vill säga kvalitet och produktivitet med 5-10%, ibland mer. Samtidigt vet vi att per timme kostar en god belysning för en anställd mindre än en promille av lönen. Det blir således stora ekonomiska besparingar för verksamheten med att planera för en god synergonomisk belysning redan från början.
Jörgen lyfter också fram att det finns flera exempel på hur man kan utforma en bra belysning som samtidigt ger en lägre totalkostnad än en dålig belysning.
– En tumregel säger att kostnaden för att från början i planeringsfasen skapa en belysningsanläggning med god synergonomi är bara en tiondel av vad det kostar att i efterhand bygga om en dålig anläggning, säger Jörgen.
Ljus- och belysningsförhållanden, synkrävande arbete och effekter av ögats åldrande i fokus
Vägledningen kommer också att beskriva processer och metoder för hur företagshälsovården kan stödja såväl organisation som individ när det gäller undersökning, riskbedömning och åtgärdande arbete när det gäller synergonomiska förhållanden på arbetsplatsen. Men synergonomi är ett omfattande område och alla dess delar kommer inte att kunna behandlas i riktlinjen. Huvudfokus kommer att ligga på synkrävande arbete, arbete vid olika typer av bildskärmar, belysning samt effekter av och vad man behöver tänka på till följd av ögats åldrande.
– En viktig del av riktlinjegruppens inledande arbete har handlat om att belysa vilka problem och möjligheter som man ser idag och utröna inom vilka områden företagshälsovården kan komma in och göra mest nytta. Målet är att riktlinjen ska bli en bra praktisk hjälp för företagshälsovården i sitt arbete för att stödja företag och organisationer i att skapa goda arbetsmiljöer och komma tillrätta med risker och brister som är vanligt förekommande när det gäller synergonomiska förhållanden, säger Liv Nilsson, processledare på myndigheten.
Men inte enbart företagshälsovården kan ha nytta av riktlinjen hoppas riktlinjegruppen.
– Jag hoppas att den här nya riktlinjen kan öka kunskapen om hur stor påverkan den visuella miljön har på våra besvär och prestationsförmåga. Att den kan ge bra handfasta råd, tillvägagångssätt och fallbeskrivningar för att kunna förbättra den visuella miljön, men också fungera som ett diskussionsunderlag med företagare för att få dem att förstå vikten av en bra belysning, säger Hillevi.
Inga-Lill hoppas att riktlinjen ska leda till att frågor om synergonomi kommer upp på bordet i ett tidigare skede så att man får bättre möjligheter att skapa bra miljöer direkt.
– Men också att man får en bredare förståelse för hur viktigt det är både för vårt välmående men även för vår produktivitet att ljusmiljön är anpassad för aktuella individer, säger Inga-Lill.
Eva håller med:
– Jag hoppas på att mer samverkan sker runt synergonomiska projekt i ett tidigt skede och där olika aktörer medverkar med fler kompetenser i start. Arkitekter, belysningsplanerare, synergonomer, synpedagoger vid anpassning av hjälpmedel, optiker, arbetsgivare, skyddsombud, anställda och så vidare. Det finns mycket att vinna om man gör rätt från början då produktionslinjer, arbetslokaler och människor- maskiner-verktyg och så vidare skall fungera tillsammans. Det kostar mer i början, då mer resurser åtgår initialt liksom att produkterna som passar bäst för ändamålet oftast kostar mer än de billigare alternativen. Men tittar man på totalkostnaden på längre sikt så blir den lägre då färre människor drabbas av ohälsa, kvaliteten på utförande blir bättre, produktiviteten bättre och rehabilitering eller sjuknärvarokostnader minskar, avslutar Eva
Riktlinjen inom synergonomi kommer att vara färdig och publiceras under våren 2021. Mer information om tidpunkt och aktiviteter kopplat till publicering kommer under våren.
Mer information:
Evidensbaserad praktik i företagshälsovården – synergonomi
Övriga riktlinjer för evidensbaserad praktik inom företagshälsovården