Stefan Blomberg, psykolog och forskare vid Linköpings universitet leder tillsammans med Christina Björklund, docent vid Karolinska Institutet och Rebecca Cowen Forssell, filosofie doktor, Malmö universitet, en arbetsgrupp som arbetar med att ta fram evidensbaserade riktlinjer för hur man förebygger och hanterar mobbning och kränkande särbehandling på arbetet.
Mobbning på arbetet kan till exempel handla om att ständigt bli granskad och kritiserad där allt man gör vänds emot en. Småfel förstoras upp och man blir anklagad för misskötsel eller bristande samarbetet utan saklig grund. Det kan också handla om ryktesspridning, utstötning, att bli utsedd till syndabock och liknande.
– Det bästa sättet att förebygga mobbning är att se till att den organisatoriska och sociala arbetsmiljön är välfungerande. Det innebär att man har ett bra samarbetsklimat där man känner tillit och att de organisatoriska strukturerna präglas av ordning och reda. På så sätt minskar risken för konflikter kraftigt, säger Stefan.
Riktlinjerna, som kommer under våren 2021, ger ett evidensbaserat underlag till framförallt företagshälsor och andra aktörer som arbetar för att stödja arbetsgivares arbetsmiljöarbete. Men innehållet är användbart och ger praktisk vägledning även för arbetsgivare, exempelvis chefer, HR, skyddsombud och alla som arbetar med utvecklings- och arbetsmiljöfrågor inom företag och organisationer.
– Jag hoppas att de kommande riktlinjerna ska ge olika aktörer en tydligare och mer systematisk förståelse för hur man ska arbeta med dessa frågor – både förebyggande, åtgärdande och uppföljande. Att arbetet sker mer sakligt, systematiskt och respektfullt relaterat till alla inblandade, säger Stefan Blomberg.
Ett komplext område där mer kunskap och rutiner behövs
Forskning i kombination med professionellt kunnande och erfarenhet från praktiken ligger till grund för riktlinjerna och i arbetsgruppen ingår såväl forskare och praktiker. Några av de som har professionellt och praktiskt kunnande och erfarenhet och som ingår i arbetsgruppen är Ingela Johansson, beteendevetare och organisationskonsult specialiserad inom arbetsmiljöområdet och med mångårig erfarenhet av utredning, krishantering och konflikter, Isabel Hoas Gustafson, psykolog och anställd inom arbetsmiljöenheten på Kalmar Kommun och Per Larsson, organisationskonsult specialiserad inom kränkande särbehandling och krisstöd och verksam inom Previa. De menar att det saknas såväl kunskap om, som rutiner för, hur mobbning och trakasserier hanteras.
– AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö med dess preciserade krav blev klar våren 2016 men det saknas fortfarande kunskap och bra rutiner hos många arbetsgivare och även förtroendevalda. Men det finns också lysande undantag, säger Per.
Ingela menar att de kommande riktlinjerna spelar en viktig roll för att på sikt bidra till ett tryggare arbetsliv där medarbetare och chefer inte utsätts för kränkande särbehandling och den risk för ohälsa och exkludering som det innebär.
– Mobbning och kränkande särbehandling är ett komplext område att jobba inom och hantera på ett hjälpsamt sätt. Riktlinjerna behövs för att ge mer stöd och kunskap i arbetet med att förebygga och hantera kränkningar i arbetslivet. Den kan även bidra till att göra det mer tydligt vad det är som inte är kränkningar men som kan upplevas obehagligt och som också behöver hanteras, säger Ingela.
Företagshälsovården en viktig resurs
Företagshälsovården arbetar brett och har i regel specialister som täcker såväl det förebyggande arbetet som det åtgärdande arbetet.
– Företagshälsovården arbetar idag bland annat med att utbilda och erbjuda stöd till chefer och medarbetare på alla nivåer i organisationen och de kan också fungera som stöd för de drabbade, både för den som upplever sig drabbad och för den som är anklagad. Företagshälsovården kan också stötta HR i organisationerna i arbetet med rutiner och policys, säger Isabel.
Vad kan man göra om man är utsatt för mobbning eller kränkande särbehandling på jobbet?
– En enskild individ bör snarast prata med någon hen har förtroende för. Det behövs i regel mycket stöd och vägledning eftersom individen kan vara väldigt påverkad. Det finns stora risker med att hålla sina upplevelser för sig själv, för länge. Det finns också risker med att lyfta frågan så man bör försöka undvika att agera i affekt, även om man upplever att man har skäl till det, säger Per.
Isabel menar att man också kan försöka ta upp situationen med den aktuella personen och om det inte hjälper tala med sin chef.
– Tala om hur du uppfattar det hela och att du inte accepterar det. Försök så långt det är möjligt att få till en dialog med personen. Ibland kan det vara svårt att veta hur man ska formulera sig så att det inte riskerar att eskalera. I dessa situationer finns ibland möjligheten att vända sig till exempelvis företagshälsan för att få tips och råd.
Om det inte hjälper att prata med personen som du upplever beter sig kränkande mot dig ska du vända dig till din chef alternativt chefens chef, om det är din chef som beter sig kränkande. HR eller företagshälsan kan hjälpa till om du behöver ytterligare stöd och vägledning hur du kan gå vidare, säger Isabel.
Vad hoppas ni på att de kommande riktlinjerna ska leda till på sikt?
– Jag hoppas att riktlinjen ska bidra till ökad tydlighet när det gäller både det förebyggande arbetet, hanteringen och det återupprättande arbetet. Betydelsen av det förebyggande arbetet kan inte nog poängteras. Det är så otroligt viktigt att vi bemöter varandra på ett respektfullt och bra sätt ute i arbetslivet. En dålig arbetsmiljö kan bli väldigt kostsamt för både individen, organisationen och samhället med ohälsa, minskad arbetseffektivitet, otrivsel och hög personalomsättning med sjukskrivningar och kompetensförluster som följd, säger Isabel.
– Jag hoppas att riktlinjen ska bli ett stöd som erbjuder förtydliganden och praktisk hjälp för såväl leverantörer, arbetsgivare och förtroendevalda. Det finns stora risker förknippat med den här problematiken och som för den utsatte kan innebära allvarliga och svårläkta skador, avslutar Per.
De kommande riktlinjerna kommer att färdigställas under våren 2021. Mer information om tidpunkt och aktiviteter kopplat till publicering kommer under våren.
Projektgruppen som arbetar med riktlinjerna inom mobbning och kränkande särbehandling består av:
Stefan Blomberg, leg. psykolog och forskare, Linköpings universitet
Christina Björklund, docent, Karolinska Institutet
Rebecca Cowen Forssell, filosofie doktor, Malmö universitet
Ingela Marklund Johansson, beteendevetare & organisationskonsult, egenföretagare Arbetsliv.nu
Isabel Hoas, leg. psykolog och anställd inom arbetsmiljöenheten på Kalmar Kommun
Per Larsson, organisationskonsult specialiserad inom kränkande särbehandling och krisstöd, verksam inom Previa
Patrik Hennings, leg. psykolog och tf avdelningschef, medicinska enheten vid Arbets-och miljömedicin, Region Örebro län
Björn Sandberg, leg. psykolog, Avonova Hälsa AB
Mer information:
Läs mer om arbetet på vår projektsida
Ytterligare en riktlinje kommer att publiceras under våren och då inom området ”Synergonomi”. Mer information om den kommer i januari.
Riktlinje ”Synergonomi”
Läsa och ladda ner alla våra riktlinjer för evidensbaserad praktik inom företagshälsovården kostnadsfritt.
Riktlinjer för evidensbaserad praktik inom företagshälsovården