Socialstyrelsen har haft i regeringsuppdrag att fördela medel till regioner och kommuner för att främja ett hållbart arbetsliv. Genom detta bidrag gavs kommuner och regioner möjlighet att ansöka om och få finansiering av projekt med syfte att uppnå ett hållbart arbetsliv genom förbättrad arbetsmiljö, nya arbetssätt eller genom att utveckla arbetstidsmodeller.
Myndigheten för arbetsmiljökunskap fick i uppdrag av regeringen att följa upp hur stadsbidraget användes under åren 2021–2022. Syftet var att ge kunskap om hur statsbidraget användes och vilken betydelse det hade för att stärka förutsättningarna för ett hållbart arbetsliv. Genom att identifiera lärande exempel av projekt som genomförts med stöd av bidraget, ska arbetsgivare, chefer, skyddsombud och andra förtroendevalda inom vård och omsorg som ansöker om bidraget, inspireras till sina egna arbetsmiljösatsningar.
Uppföljningens huvudsakliga datainsamlingsmetod var semistrukturerade intervjuer som genomfördes med deltagare från projekt som bedrivits med stöd av bidraget.
– I vårt uppdrag från regeringen skrevs det särskilt fram att det var angeläget att statsbidraget skulle få avsedda effekter och resultat i verksamheterna och att personalen skulle uppleva att förutsättningarna för ett hållbart arbetslivs stärkts. I vår studie har vi därför haft ett särskilt fokus på hur medarbetare och chefer tänker kring vilka förutsättningar som är viktiga för ett hållbart arbetsliv inom vård- och omsorg, säger Karin Sjöberg Forssberg, processledande analytiker vid Myndigheten för arbetsmiljökunskap
Tudelad inställning till statsbidraget
Studien visar att verksamheternas inställning till statsbidraget är tudelat. Statsbidraget uppfattades som en främjande förutsättning sett till möjligheterna att överhuvudtaget kunna bedriva ett utvecklingsarbete i verksamheten med fokus på personalens arbetsmiljö. Samtidigt påtalade samtliga verksamheter att tidsramarna för statsbidraget fungerade som en kraftig begränsning, både vad gäller möjligheten att hinna planera för ett utvecklingsarbete och att ansöka om medel för det.
Direkta effekter av statsbidraget
När studien genomfördes identifierade deltagarna vissa direkta effekter, kvalitativa resultat eller processresultat som statsbidragsprojekten bidragit till. De direkta effekterna av projekten var exempelvis en känsla av ökad delaktighet bland personalen, ökad arbetsglädje, förbättrat samarbete inom och mellan personalgrupper, mindre stress i arbetet genom avlastning och synliggörande av arbetsuppgifter. Projektaktiviteter bidrog också till att personalen kände sig uppskattad av arbetsgivaren. En ökad känsla av säkerhet kring arbetsinnehåll, bemötande och rutiner lyftes fram som en direkt effekt av projekt som inriktades på kompetensutveckling och formella lärsituationer, vilket ledde till mindre stress i arbetet.
Lärande exempel
Åtta lärande exempel från regioner och kommuner har identifierats. Ett lärande exempel inriktades på arbetsmetoder, ett på kartläggning av personalens kompetens och arbetsuppgifter och tre på kompetensutveckling eller utbildningssatsningar. Det som är gemensamt för alla projekten är att de strävar mot den övergripande målsättningen om ett hållbart arbetsliv genom att förbättra arbetsförhållandena eller arbetsmiljön.
Här kan du tal del av de lärande exemplen
Webbinarium om hållbar arbetsmiljö
I ett webbinarium pratar vi mer om uppdraget och dess resultat. Vi fördjupar oss i frågan om vad som behövs för att skapa en hållbar arbetsmiljö enligt forskningen. Webbinariet arrangeras i samarbete med Suntarbetsliv.