Låg kännedom om arbetsmiljön för människor med funktionsnedsättning – fokus i ny sammanställning

Var och en har rätt till arbete, fritt val av sysselsättning, rättvisa och tillfredsställande arbetsförhållanden samt till skydd mot arbetslöshet. Så börjar artikel 23 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Trots det är kännedomen om arbetsmiljön för personer med funktionsnedsättning relativt låg. Därför finns det ett behov av att öka förståelsen och sammanställa kunskap i relation till arbetsmiljö.

Myndigheten för arbetsmiljökunskap kommer under året att sammanställa aktuell forskning för att öka förståelsen för hindrande och främjande mekanismer i arbetsmiljön för personer med fysiska, psykiska och intellektuella funktionsnedsättningar. En målsättning med arbetet är att resultatet ska kunna användas i organisationers arbetsmiljöarbete för att skapa ett inkluderande långsiktigt och hållbart arbetsliv för personer med funktionsnedsättning. Fokus kommer att ligga både på den fysiska, sociala och organisatoriska arbetsmiljön.

Veselinka Möllerström är processledande analytiker på myndigheten och leder arbetet. Hennes förhoppning är att arbetet kan komma att öka förståelsen för, och förbättra arbetsmiljön för personer med funktionsnedsättning.

format_quote

Endast en mindre del av forskningen inom ämnesområdet funktionsnedsättning rör arbetslivet. Med ökad kunskap förbättras möjligheterna att skapa en genomtänkt arbetsmiljö där människor kan trivas och bidra på bästa sätt.

Veselinka Möllerström

Veselinka påpekar också att det finns flera olika sätt att benämna och dela in funktionsnedsättningar. I denna sammanställning följs indelningen som görs av Socialstyrelsen och SCB, i psykiska, fysiska och intellektuella funktionsnedsättningar.

För att sammanställa materialet har myndigheten anlitat två experter från Malmö universitet, båda med lång erfarenhet av forskning inom ämnet. De har bland annat nyligen avslutat ett gemensamt forskningsprojekt om egenföretagande bland personer med funktionsnedsättning.

Maria Norstedt, fil.dr i sociologi och universitetslektor i handikapp- och rehabiliteringsvetenskap, forskar om funktionshinder och arbetsliv. Hon studerar bland annat hur personal på LSS-boenden identifierar smärta hos personer med svårigheter att kommunicera detta. Tidigare har Maria utforskat upplevelser av dolda funktionsnedsättningar i arbetslivet och återgång till arbete efter stroke.

Per Germundsson, universitetslektor och docent i socialt arbete och fil. dr i handikappvetenskap, har omfattande erfarenhet inom rehabilitering och utbildning för personer med funktionsnedsättningar. Hans forskning har framför allt inriktats på samarbete mellan olika yrkesgrupper och institutioner inom välfärdssystemet, inklusive studier om integrering i arbetslivet och skydd av barn i riskzoner.

Projektet är egeninitierat av Myndigheten för arbetsmiljökunskap och kommer att presenteras runt årsskiftet 2024 -2025, dels i en kunskapssammanställning, dels i en enkel och kortfattad populärversion.

Läs mer om projektet Funktionsnedsättning och arbetsmiljö