Vi har ett regeringsuppdrag där vi inhämtar och sammanställer kunskap om arbetsmiljörisker och friskfaktorer för hälso- och sjukvårdspersonal, och har även sammanställt kunskap om arbetsmiljön för hälso- och sjukvårdspersonal under coronapandemin.
Regeringsuppdraget ”Inhämta och sammanställa kunskap om arbetsmiljörisker och friskfaktorer för hälso- och sjukvårdspersonal” innefattar fyra delstudier där vi i en av studierna har gjort intervjuer med aktörer inom den svenska hälso- och sjukvården.
– I intervjuerna nämns bland annat att risker i arbetsmiljön kan skilja sig åt mellan olika professioner. Det framgår också att en grundproblematik är att arbetsbelastningen är för hög och att bemanningen inte är anpassad till arbetets omfattning. Här kan då exempelvis brist på personal och felaktiga prioriteringar i verksamheten leda till att personalen arbetar långa och många arbetspass, säger Thomas Nessen, processledande analytiker på myndigheten.
Insatser för förbättrad psykosocial arbetsmiljö i hälso- och sjukvården
Inom ramen för regeringsuppdraget har vi också gjort en kunskapssammanställning som undersöker interventioner för en god psykosocial hälsa i hälso- och sjukvården. Här såg vi ett stort antal interventioner (insatser) som var fokuserade på sjuksköterskors psykosociala arbetsmiljö, dessa var inte från coronapandemin och var främst från internationella studier. Interventionerna kunde vara riktade mot sjuksköterskan som individ, exempelvis i form av coping-strategier för att reducera utbrändhet bland sjuksköterskor, vilka i dessa fall resulterade i minskad utbrändhet hos sjuksköterskor. Interventionerna kunde också vara organisationsinriktade, exempelvis interventioner med avsikt att förbättra sjuksköterskors arbetsmiljö, arbetstillfredsställelse, autonomi och ledarskap i arbetet. Här var dock inte resultaten av dessa interventioner så entydiga och det finns forskningsluckor inom området organisationsinriktade interventioner.
Intressanta resultat i internationella studier om arbetsmiljön under coronapandemin
När det gäller sjuksköterskornas arbetssituation under coronapandemin så har vi sett ett antal intressanta resultat från huvudsakligen internationella studier. Exempelvis i en italiensk studie gjordes insatser där bemanning, arbetsbelastning, personalens kompetens och fysisk arbetsmiljö anpassades. Resurserna omfördelades så att bemanningen ökade och antalet patienter per sjuksköterska minskade. Dessutom fick sjuksköterskorna tillgång till psykologiskt stöd i en lättillgänglig ”helpdesk” samt utbildning i smittskyddsriktlinjer och hur de skulle använda personlig skyddsutrustning.
Det finns goda exempel men uppföljningar saknas
Vad gäller fysisk arbetsmiljö ändrade man utformningen av avdelningar så att de skulle fungera för vård av patienter med covid-19. Självskattad arbetsrelaterad stress minskade och livskvalitet förbättrades efter att anpassningarna hade införts. Utöver de studier som presenterades i kunskapssammanställningen så kan man sammanfattningsvis säga att korta interventioner som syftar till återhämtning hos hälso- och sjukvårdspersonal verkar ha en direkt positiv effekt på psykisk ohälsa, men att interventioner och uppföljningar med längre tidsperspektiv saknas.
Mer information:
Kunskapssammanställningen – Arbetsmiljön för hälso- och sjukvårdspersonal under coronapandemin