Förutom kunskap om arbetsmiljön för forskande och undervisande personal vid svenska universitet och högskolor, identifierar resultatet även ett antal frisk- och riskfaktorer samt undersöker om vissa grupper är särskilt utsatta eller gynnas. På uppdrag av myndigheten har Helene Johansson, forskare och universitetslektor vid Umeå universitet och Anna-Carin Fagerlind Ståhl arbetat med projektet.
Helene Johansson, forskare och universitetslektor vid Umeå universitet:
En hälsofrämjande arbetsmiljö på svenska universitet och högskolor är en förutsättning inte bara för att forskare och universitetslärare ska kunna hålla sig friska och må bra, utan också för att samhällets behov av undervisning, forskning och innovationer ska kunna mötas.
Universitet och högskolor är den största arbetsgivaren inom den statliga sektorn med drygt 66 000 anställda varav hälften är undervisande och forskande personal. Inom högskolesektorn har en betydande del av personalen tidsbegränsade kontrakt eller anställningar beroende av extern finansiering. Forskande personal inom högskolesektorn förväntas i stor utsträckning själva söka externa forskningsmedel.
Robert Ljung, processledande analytiker vid Myndigheten för arbetsmiljökunskap:
I Sverige förväntas forskare vid universitet och högskolor aktivt söka extern finansiering för att stödja sin forskning och ofta även sina anställningar. Denna osäkerhet påverkar inte bara arbetsmiljön utan kan också få konsekvenser för forskarnas långsiktiga hälsa.
Hög arbetsbelastning och tidspress
Resultatet pekar på risker, särskilt inom den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, med fokus på arbetsbelastning samt förekomsten av kränkande särbehandling och trakasserier.
Anna-Carin Fagerlind Ståhl, medicine doktor, frilans:
Riskfaktorerna som vi ser hos forskare och universitetslärare är direkt kopplade till hur deras arbete är organiserat, till exempel orsakar tidsbristen som följer med undervisningsansvar påtagliga påfrestningar, medan den osäkra anställningssituationen på universiteten, tillsammans med kraven på meriter, leder till en ökad sårbarhet och utsatthet.
Den höga arbetsbelastningen förklaras främst av en arbetssituation som kräver att många uppgifter utförs samtidigt och där många arbetsuppgifter är ”osynliga”, det vill säga inte tilldelas tid eller tar mer tid än vad de tilldelas. Arbetsbelastningen och tidspressen ökar risken för stressrelaterad ohälsa. De flexibla arbetsvillkoren, möjligheten att relativt fritt bestämma var och när arbetet ska utföras, beskrivs både som en resurs för att hantera en hög arbetsbelastning och som något som uppskattas av anställda, och som en riskfaktor som orsakar långa arbetsdagar och arbetsveckor samt sjuknärvaro, med ohälsa och sjukdom som konsekvens på lång sikt.
”Akademiskt hushållsarbete”
Ett särskilt problem är det som inom forskningen beskrivs som ”akademiskt hushållsarbete” – det osynliga och ofta undervärderade arbete som bidrar till att arbets- eller forskargruppen fungerar smidigt, men som innebär en arbetsbelastning för dem som utför uppgifterna. Dessa uppgifter är som regel icke-meriterande och finns ej med i arbetsbeskrivningar.
Kvinnor utsätts i högre grad för risker
En återkommande faktor i resultaten är att kvinnor utsätts för fler riskfaktorer än män och att deras arbete värderas lägre än männens. Resultatet visar att kvinnor och män vid universitet och högskolor ofta arbetar i olika arbetsmiljöer och med skilda arbetsuppgifter. Kvinnor exponeras i högre grad för riskfaktorer i sin arbetsmiljö jämfört med män, både vad gäller höga krav och bristande resurser, och deras arbete värderas lägre.
Frisk- och riskfaktorer i ett helhetsperspektiv
Rapporten identifierar arbetsmiljöproblem främst i fråga om en hög arbetsbelastning. Faktorer i arbetsmiljön som främjar arbetstillfredsställelse handlar om möjligheter att kunna välja var, när och hur man ska arbeta, och möjligheter att kunna påverka sin omvärld positivt genom både forskning och undervisning. För att förbättra arbetsmiljön behöver både frisk- och riskfaktorer beaktas. För att förebygga stressrelaterad ohälsa behöver riskfaktorer reduceras. Friskfaktorer som erkännande, inflytande, möjligheten att kombinera forskning med undervisning och att skapa meningsfulla relationer till kollegor och studenter hotas av arbetsbelastning och tidsbrist men också av de osäkra anställningsvillkoren, konkurrens om forskningsmedel och fokus på mätbar prestation.
Mer information
Publikation – Arbetsmiljön på svenska universitet och högskolor