Användningen av sanktionsavgifter inom arbetsmiljöområdet syftar till att främja en säker och hälsosam arbetsmiljö genom att skapa incitament för arbetsgivare att följa lagstiftningen och säkerhetsbestämmelserna.
Det nya sättet att angripa brister i arbetsmiljön har sin bakgrund i ett ineffektivt system där överträdelser behövde bevisas i domstol och utredas av både rättsväsendet och Arbetsmiljöverket, och många ärenden lades ner på grund av bristande bevisföring.
Utvärderingen avser sanktionsavgiftssystemets konstruktion, dess implementering, måluppfyllelse och effekter.
Positiva effekter
I utvärderingen konstateras att sanktionsavgifter är ett välkonstruerat instrument i förhållande till problembilden och till instrumentets mål. Sanktionsavgifterna bedöms ha haft en rättssäker implementering i de fall instrumentet har använts. Positiva effekter har också visats sig både när det gäller att öka antalet påföljder för arbetsmiljööverträdelser, och att få till åtgärder hos de organisationer som fått sanktionsavgift. Det har också gett positiv påverkan på organisationernas kunskap om arbetsmiljörisker och arbetsgivarens ansvar, och föranlett preventiva åtgärder hos en del arbetsgivare.
– Denna ökade medvetenhet och förbättrade efterlevnad av regler är en viktig pusselbit för att minska arbetsrelaterade olyckor, vilket är ett viktigt steg mot en säkrare och hälsosammare arbetsmiljö, säger Sofia Avdeitchikova, huvudförfattare av rapporten.
Utmaningar bland småföretag och kvinnodominerade branscher
Utvärderingen har visat på en rad praktiska och mer principiella svårigheter avseende instrumentets implementering, vilket har medfört att inspektörerna i viss utsträckning har avstått från att använda sig av instrumentet när det fanns grund för det. Detta kan ha bidragit till att en del av effekten inte har kunnat realiseras, men också till otydlighet utåt.
Vidare har det visat sig finnas påtagliga problem med att nå ut med information till arbetstagarrepresentanter, vilket riskerar att urholka deras förutsättningar att använda sig av sanktionsavgifter som ett argument och verktyg för att driva på förbättringar i arbetsmiljön. Problemen har varit särskilt stora avseende organisationer i kvinnodominerade sektorer och organisationer med färre än 10 anställda. Det har haft negativa följder för att nå målen hos dessa grupper, och också troligen bidragit till lägre tilltro till Arbetsmiljöverkets inspektionsverksamhet och till sanktionsavgifter.
Lärdomar att ta med sig framåt
Slutsatser och lärdomar om tolkningssvårigheter, problematiska bedömningssituationer och situationer där information saknas bör beaktas vid framtida implementering av sanktionsavgifter. Det är även viktigt att väga in dessa när nya föreskrifter formuleras, eller om tillämpning av sanktionsavgifter skulle utvidgas till andra områden.
Kort om sanktionsavgifter
Sanktionsavgifter kan föreläggas arbetsgivare som bryter mot bestämmelser i Arbetsmiljöverkets föreskrifter, arbetstidslagen samt utstationeringslagen och utstationeringsförordningen. Avgifternas storlek beror dels på typ av överträdelse, dels på antalet anställda hos arbetsgivaren, och ökar i takt med antalet anställda. Mellan 2015–2023 utfärdades de flesta sanktionsavgifterna till arbetsgivare inom bygg, handel och tillverkning. De vanligaste anledningarna till beslutade sanktionsavgifter är bristande fallskydd och obesiktigade trycksatta och tekniska anordningar. Antalet utfärdade sanktionsavgifter ligger på 1000 – 1200 per år. Majoriteten av alla sanktionsavgifter utfärdas till företag med färre än 50 anställda, där de allra flesta går till företag med 1–4 anställda.