Riktlinjerna syftar till att ge företagshälsan forskningsbaserat underlag i att stödja arbetsgivarens förebyggande och efterhjälpande arbete när det gäller arbetsrelaterad psykisk ohälsa.
Arbetsgruppen som består av vetenskapliga experter och yrkesverksamma praktiker inledde arbetet med att gå igenom vetenskaplig litteratur inom ämnesområdet för att bedöma vad som skulle uppdateras och tillföras i den nya versionen. Yrkesföreningar och arbetsmarknadens parter har också lämnat förslag och önskemål om vad de reviderade riktlinjerna bör innehålla utifrån de behov som identifieras.
– En del nya tillägg har tagits fram, bland annat om ledarskapets roll och betydelse, kognitiv miljö, samt mer detaljerat om utredning av arbetsförmåga samt om diagnosen utmattningssymtom, säger Irene Jensen, professor i metoder för företagshälsa, Karolinska institutet.
Två arbetsgrupper med olika fokus
Samlingen av experter är uppdelade i två grupper; den ena arbetar med organisations/arbetsplatsperspektivet och den andra gruppen fokuserar på individnivå. Enligt Irene Jenssen har arbetet gått väldigt bra.
– Det känns bra att arbetet snart är klart, vi har ett team med mycket kompetenta experter inom området som genomfört revideringen på ett professionellt sätt, säger Irene Jensen.
Klart efter sommaren
Nu återstår slutspurt med finjusteringar i texten, och nästa steg blir att skicka manuset till vetenskapliga granskare. Efter sommaren 2024 släpps de nya uppdaterade riktlinjerna, eventuellt med en ny titel.
– Vi har diskuterat om ett nytt namn skulle vara passande när vi ändå uppdaterar publikationen, och det är möjligt att det får en titel som rör sig mot psykisk hälsa istället för ohälsa, säger Liv Nilsson, processledande analytiker på Myndigheten för arbetsmiljökunskap.
Riktlinjerna omfattar vägledning i arbetssätt och metoder för att arbeta för att främja psykisk hälsa samt hur man utreder och arbetar med åtgärder när någon drabbats av psykisk ohälsa på arbetsplatsen.