Om publikationen
Publikationen är en kunskapssammanställning om arbetsmiljörisker och friskfaktorer bland hälso- och sjukvårdspersonal. Fokus har riktats mot den fysiska, sociala och organisatoriska arbetsmiljön och hur dessa arbetsmiljöområden samverkar. Studiens frågeställning har varit vilka risk- och friskfaktorer som på organisatorisk nivå har identifierats för hälso- och sjukvårdspersonal i Norden.
Studien har undersökt hur risk- och friskfaktorer hänger samman med organisationens sätt att styra och leda arbetet för att uppfylla hälso- och sjukvårdens mål. Det handlar om hur organisationen bemannar och fördelar arbetet, styr verksamheten, belönar insatser, tillhandahåller stöd och hjälpmedel samt uttalade värderingar och prioriteringar i verksamheten.
Resultat
Om arbetsmiljön för hälso- och sjukvårdsanställda ska förbättras bör den organisatoriska nivån vara i fokus enligt studien. Resultatet visar att det är relativt ovanligt att fokusera på den organisatoriska nivån i relation till medarbetares hälsa och ohälsa. På den nivån erbjuds möjligheter att inte bara hantera utan eliminera risker i arbetsmiljön, och det är där som det finns möjligheter att faktiskt skapa förutsättningar för en hälsofrämjande arbetsmiljö. Förutom det som hälso- och sjukvårdsorganisationer gör för att styra och leda arbetet med syfte att uppfylla verksamhetens mål, är även organisationens värderingar grundläggande för anställdas hälsa och välbefinnande. Lika viktigt är att ledning och beslutsfattare genom sina beslut tar hänsyn till medarbetarnas behov av att uppskattas och värderas, och av att kunna gå hem efter arbetsdagens slut och känna sig nöjd med sin arbetsinsats.
Det finns i dagsläget god kunskap om hur arbetsmiljön i hälso- och sjukvården kan göras mer hälsofrämjande och attraktiv. Det gäller framför allt krav och resurser på arbetsplatsnivå, där det finns gedigen kunskap om vad som kan göras i praktiken för att redan nu kunna förbättra arbetsmiljön inom svensk hälso- och sjukvård. Fokus bör således inte enbart vara på att ta fram ny kunskap utan även på att använda den kunskap som redan finns.
Kunskapsluckor
För att få en heltäckande bild behöver styrkor och svagheter i resultatet av de enskilda studierna vägas samman, och det behöver tolkas i relation till annan forskning. Exempelvis till forskning som fokuserat på hur risk- och friskfaktorer på organisatorisk nivå är relaterade till krav och resurser på arbetsplatsnivå. Detta skulle konkret tydliggöra hur en hälsofrämjande arbetsmiljö kan skapas.
Forskare som vill utforska hälsofrämjande och förebyggande faktorer i hälso- och sjukvårdspersonals arbetsmiljö kan med fördel fokusera på den organisatoriska nivån, snarare än på krav och resurser på arbetsplatsnivå. För en mer heltäckande bild över fältet behöver forskning genomförd utanför Norden, och i angränsande vetenskapliga fält vägas in.
Kunskapen om vad som främjar hälsa och motverkar ohälsa ger goda indikationer på vad som bör uppnås för att skapa en hälsofrämjande och attraktiv arbetsmiljö. För att kunna överföra dessa kunskaper till praktiken behövs det dock en ökad kunskap om effektiva och tillämpbara arbetssätt för hur ledning och beslutsfattare, tillsammans med medarbetarna, ska kunna ta sig an detta arbete och åstadkomma förbättrade arbetsförhållanden i praktiken.
Författare
Magnus Åkerström, docent institutet för stressmedicin Västra Götalandsregionen
Anna-Carin Fagerlind Ståhl, medicine doktor
Agneta Lindegård Andersson, docent vid Institutet för stressmedicin Västra Götalandsregioner
Jens Wahlström, docent avdelningen för hållbar hälsa, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin Umeå universitet
Inger Arvidsson, docent avdelningen för arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet.
Beteckning
Kunskapssammanställning 2023:11
Relaterat
Arbetsmiljörisker och friskfaktorer bland hälso- och sjukvårdspersonal