Sammanfattning
Företagshälsovård är tänkt som ett redskap för att bidra till att förebygga ohälsa, främja hälsa och skapa arbetsplatser med god och säker arbetsmiljö. I arbetsmiljölag och tillhörande föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete, organisatorisk och social arbetsmiljö samt arbetsanpassning och rehabilitering finns krav gällande tillgång till företagshälsovård eller motsvarande kompetens inom arbetsmiljö och hälsoområdet. Förutom via statlig styrning med offentliga utredningar, lagar och föreskrifter styrs användning av företagshälsovård via kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter och kundavtal mellan enskilda företagshälsovårdsenheter och dess kunder. Det bör emellertid betonas att begreppet företagshälsovård och benämningar av de yrkeskategorier som arbetar under denna beteckning inte är
skyddade begrepp.
Kvalitetskrav på företagshälsovården i form av kompetens och användning av evidensbaserade metoder har utvecklats av branschföreningen Sveriges Företagshälsor, Enheten för interventions- och implementeringsforskning vid Karolinska Institutet, Försäkringskassan samt arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer. Undersökningar visar att tillgång till företagshälsovård är ojämnt fördelad på svensk arbetsmarknad och följer en socioekonomisk indelning, med en accentuerad skillnad mellan exempelvis arbetare och tjänstemän och mellan kvinnor och män. Det finns också skillnader relaterade till olika branscher och företagsstorlekar där exempelvis de mindre företagen har lägre tillgång till dessa tjänster. I dagsläget har ungefär 60 procent av den arbetande befolkningen tillgång till företagshälsovård. I undersökningar av arbetsmarknadens parter framgår att företag och organisationer som använder sig av företagshälsovård och andra tjänster rörande arbetsmiljö och rehabilitering upplever nytta av och positiva effekter av dessa tjänster.
Kompetensförsörjning och utbildning av företagshälsovårdens yrkeskategorier har under åren diskuterats och lämnats förslag om i ett flertal utredningar. Olika insatser har också genomförts för att pröva olika modeller för utbildning av de yrkeskategorier som är verksamma inom branschen och andra aktörer som bedriver tjänster inom arbetsmiljö- och hälsoområdet.
Inom ramen för detta regeringsuppdrag har genomförts intervjuer och enkätundersökning riktad till utbildningsansvariga vid lärosäten samt enkätundersökning till arbets- och miljömedicinska kliniker, yrkes- och intresseföreningar samt arbetsmarknadens parter. Samtal med olika aktörer och personer inom arbetsmiljö- och hälsoområdet samt analyser av tidigare utredningar och undersökningar med koppling till företagshälsovårdens kompetensförsörjning har också genomförts.
Det insamlade materialet pekar på ett stort behov av utbildningar för samtliga yrkeskategorier inom företagshälsovården och på akuta behov av utbildningar för arbetsmiljöingenjörer och företagsläkare. Resultaten tyder på att utbildningarna för arbetsmiljöingenjörer, beteendevetare, ergonomer/fysioterapeuter och företagssköterskor bör bedrivas i form av avancerad utbildning på högskole- och universitetsnivå; att utbildningarna bör ges på distans och med hjälp av moderna pedagogiska och teknologiska metoder och verktyg samt att de finns på flera orter i landet. Vidare antyder resultaten att evidensbaserade riktlinjer och metoder bör integreras i utbildningarna, att utbildningarna anpassas till utvecklingen i arbetslivet och att kurser samordnas mellan program för olika kategorier och mellan lärosäten.
Myndighetens övergripande slutsats utifrån datainsamling och analys av utbildningsbehoven är att det krävs fortsatta och även intensifierade åtgärder för förbättrad kompetensförsörjning och möjlighet till utbildning av relevans för samtliga yrkeskategorier inom företagshälsovården. Särskilt angeläget är behovet av utbildningar för arbetsmiljöingenjörer och företagsläkare.
Utifrån myndighetens sammanfattande analys är ambitionen att stötta uppbyggnad av utbildningsstruktur för arbetsmiljöingenjörer i samarbete med lärosäten. När det gäller företagsläkare är myndighetens sammanfattande analys att nuvarande situation för utbildning av företagsläkare är ohållbar utan någon omedelbar lösning i sikte. Myndigheten anser att en nytänkande, förutsättningslös och oberoende utredning behöver genomföras. Utredningen kan ha sin utgångspunkt i såväl svenska som de nordiska grannländernas erfarenheter för att undersöka nya och innovativa lösningar på företagsläkarnas utbildningsfråga.
I rapportens avslutande del redogör myndigheten för sina planer för att stötta kompetensförsörjningen bland samtliga yrkeskategorier utifrån analysen i denna rapport och medelst finansiering från aktuellt anslag för stöd till företagshälsovårdens kompetensförsörjning.