Som en konsekvens av de senaste decenniernas snabba förändringar i arbetslivet – såsom ökad digitalisering, ökat informationsflöde, fler kunskapsintensiva arbeten och införandet av AI på arbetsplatser – ställs det idag allt större krav på individens förmåga att ta emot och bearbeta information. Den kognitiva arbetsmiljön, det vill säga de faktorer på arbetsplatsen som påverkar individens kognitiva förmågor, har därför blivit en allt viktigare fråga för både arbetsgivare och arbetstagare. Att skapa arbetsmiljöer som förstärker medarbetarnas mentala resurser, snarare än att belasta dem, är avgörande för ett hållbart och hälsosamt arbetsliv.
Mot den bakgrunden har Myndigheten för arbetsmiljökunskap identifierat ett behov av att fördjupa förståelsen och kunskapen om faktorer som bidrar till en god kognitiv arbetsmiljö genom att sammanställa resultaten av tillgänglig forskning om kognitiv arbetsmiljö i olika arbetskontexter. I sammanställningen ligger fokus på både främjande och hindrande förutsättningar för en god kognitiv arbetsmiljö.
Författare
Cecilia Berlin, docent, Chalmers tekniska högskola
Gisela Bäcklander, fil.dr., Försvarshögskolan.
Peter Thorvald, professor, Högskolan i Skövde
Pernilla Ulfvengren, docent, Kungliga Tekniska högskolan