Sammanfattning
Kunskapssammanställningen syftar till att sammanställa forskningsbaserad kunskap som beskriver den fysiska, organisatoriska och sociala arbetsmiljön för forskande och undervisande personal på svenska universitet och högskolor.
Den sammanställda kunskapen besvarar:
- Vilka frisk- och riskfaktorer har forskningen identifierat i forskares och universitetslärares arbetsmiljö?
- Finns det grupper som är speciellt utsatta respektive gynnade avseende risk- och friskfaktorer, och i så fall vad karaktäriserar dessa grupper?
Metod
Litteratur från 2000 och framåt granskades i tre steg, vilket resulterade i 27 vetenskapliga och 26 grå publikationer som ligger till grund för resultaten.
Resultat
Arbetsmiljön för forskande och undervisande personal på universitet och högskolor präglas av både risk- och friskfaktorer. Generellt upplevs arbetet som tillfredsställande tack vare autonomi och flexibilitet, men det finns också utmaningar i form av hög arbetsbelastning, tidsbrist och brist på socialt stöd och erkännande. Digitala system, som syftar till att underlätta arbetsuppgifter, kan paradoxalt nog öka arbetsbördan. Personal inom forskning och undervisning ställs inför många parallella arbetsuppgifter med höga krav, där tid ofta saknas för administration, undervisning och ansökningar om forskningsfinansiering. Undervisning upplevs som både stimulerande och belastande, medan forskning och finansieringsarbete ofta sker utanför ordinarie arbetstid.
Arbetsplatsens fysiska och organisatoriska förutsättningar har också betydelse. Distansarbete kan minska kontakten med kollegor och stödet från arbetsgruppen, men kan samtidigt vara ett sätt att hantera hög arbetsbelastning. Fysiska miljöer som laboratorier och aktivitetsbaserade kontor påverkar arbetsmiljön på olika sätt, men få studier belyser detta område. En obalans mellan arbetskrav och resurser ökar risken för ohälsa, som exempelvis utbrändhet, och kan leda till lägre arbetstillfredsställelse och prestation. Samtidigt är autonomi, meningsfulla relationer med kollegor och studenter, möjligheten att kombinera forskning med undervisning och att påverka samhället genom arbetet viktiga friskfaktorer som främjar välbefinnande och prestation.
Villkor för anställning och finansiering påverkar också arbetsmiljön. Osäkerhet kring finansiering och anställning skapar stress och påverkar stöd och samarbete negativt, medan flexibiliteten i arbetet uppskattas, även om den kan leda till ökad sjuknärvaro. Kön, etnicitet och sexualitet påverkar arbetsmiljön, där kvinnor upplever högre krav, mindre beslutsutrymme och sämre erkännande än män, som dessutom har mer tid och möjlighet att forska. Diskriminering och trakasserier förekommer, särskilt på grund av kön, medan studier om utsatthet baserat på sexualitet och etnicitet är få. Sammanfattningsvis visar resultaten på en arbetsmiljö med både möjligheter och utmaningar som kräver ett balanserat och inkluderande arbetssätt för att främja hälsa och arbetstillfredsställelse.
Slutsatser
Arbetsmiljön kännetecknas av både risk- och friskfaktorer. För att främja hälsa och arbetstillfredsställelse krävs ett helhetsperspektiv och åtgärder som balanserar flexibilitet och frihet med stöd och trygghet. Mer forskning behövs för att utveckla hälsofrämjande arbetsmiljöer, särskilt för utsatta grupper. Samtidigt finns en god kunskapsbas för förebyggande arbetsmiljöarbete inom akademin.
Författare
Anna-Carin Fagerlind Ståhl, medicine doktor, frilans
Helene Johansson, medicine doktor, institutionen för epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet.
Beteckning
Kunskapssammanställning 2024:9