Rapporten beskriver utvecklingen av den organisatoriska och psykosociala arbetsmiljön på den svenska arbetsmarknaden innan och under covid-19-pandemin (2014–2022). Resultaten som redovisas är statistiskt säkerställda och grundar sig på data från den ”Svenska longitudinella studien om sociala förhållanden, arbetsliv och hälsa” (SLOSH).
Djupare analys behövs för att se tydliga effekter
Rapporten visar att det skedde flera förändringar i arbetsmiljön för Sveriges arbetande befolkning under pandemin, men sett till gruppnivå var förändringarna överlag små. Bland de som fortsatte arbeta under pandemin sågs inte några större förändringar och detta kan delvis bero på Sveriges relativt milda restriktioner och avsaknaden av full nedstängning. Resultaten visade dock på flera förbättringar avseende arbetsmiljösituationen, framför allt inom yrken där möjligheten till distansarbete var god.
– Analyserna ger oss en bild av hur pandemin har påverkat arbetsmiljön i Sverige samt hur olika yrkesgrupper har påverkats. Det är dock intressant att notera att förändringarna på gruppnivå är relativt små; vi behöver gräva djupare och titta på mer finfördelade grupper för att identifiera större effekter, säger Johan Stenmark, processledande analytiker vid Myndigheten för arbetsmiljökunskap.
Resultaten inkluderar både beskrivande och analytisk statistik samt redovisar skillnader i förändringar i arbetsmiljön utifrån olika bakgrundsfaktorer – exempelvis kön och ålder. Dessutom analyserades arbetsmiljöutvecklingen inom olika yrkesgrupper, inklusive de med möjlighet till distansarbete och de där arbetstagarna oftare behöver vara på sin ordinarie arbetsplats.
Forskargrupp från Stockholms universitet
På uppdrag av Myndigheten för arbetsmiljökunskap har Docent Cecilia U.D. Stenfors, Docent Johanna Stengård, Docent Linda L. Magnusson Hanson och Professor Hugo Westerlund, på Stockholms universitet, tagit fram
denna rapport.
– Hur arbetsmiljöförändringarna under pandemin har sett ut för enskilda individer, vilket naturligtvis varierar, framgår inte av resultaten eftersom analyserna i rapporten fokuserar på förändringar i utvecklingen av olika arbetsmiljöfaktorer på gruppnivå, säger Cecilia Stenfors, Stockholms universitet.
Anställningsotrygghet och arbetsvillkor
Vid mätningen 2022 ökade anställningsotryggheten mer bland kvinnor än män, vilket tyder på att kvinnor upplevde en större ökning av otrygghet i sina anställningar jämfört med tiden före pandemin.
Cecilia Stenfors, projektledare och docent vid psykologiska institutionen, Stockholms universitet:
Utveckling varierade också mellan olika yrkesgrupper. Till exempel sågs en mer markant ökning av anställningsotrygghet framförallt början av pandemin, men även i slutet, inom serviceyrken och bland arbetare inom byggverksamhet, tillverkning och transportindustrin, samt även inom yrken med goda möjligheter till distansarbete.
Andelen personer som rapporterade långa arbetstider minskade märkbart under pandemin. Under pandemin, både år 2020 och 2022, var det ungefär 43,5 procent som hade långa arbetstider. Detta är en tydlig minskning jämfört med tiden innan pandemin, då andelen med långa arbetstider var ungefär 49 procent. Minskningen av långa arbetstider sågs främst bland män, inom yrken med potential för distansarbete, arbeten inom byggverksamhet, tillverkning och transport, samt inom ”övriga yrken” med krav på högre utbildning. Analyserna i rapporten visar att balansen mellan arbete och privatliv generellt förbättrades under pandemin, särskilt inom vissa yrkesgrupper.
– Det är intressant att se att det skedde en minskning av både negativ påverkan av arbetet på privatlivet, respektive negativ påverkan av privatlivet på arbetet, och att denna utveckling sågs bland nästan samtliga av de sex yrkesgrupperingarna som undersöktes. Undantaget är yrken inom grundskola och barnomsorg där inga förändringar sågs. Dessutom sågs en ökad positiv, ”berikande”, inverkan av arbetet på privatlivet bland serviceyrken, bland yrken med goda möjligheter till distansarbete, samt övriga yrken som kräver högre utbildning. Yrkesgrupper med goda möjligheter att arbeta på distans stack ut som den yrkesgruppering där förbättringar sågs på samtliga fyra dimensioner. Det beskriver Cecilia Stenfors, projektledare och docent vid psykologiska institutionen, Stockholms universitet.
Andra viktiga observationer inkluderar en minskning av psykologiska krav och en ökning av både kontroll och socialt stöd, särskilt inom yrken med potential för distansarbete.
Minst med positiva förändringar
För arbetstagare inom vård och omsorg, grundskola och barnomsorg, noterades färre positiva förändringar i arbetsmiljön under pandemin jämfört med andra yrkesgrupper. Specifikt upplevde de inte den ökade kontroll och det sociala stöd som andra grupper, särskilt de med möjlighet till distansarbete, gjorde. Dessutom minskade inte den negativa påverkan av arbetslivet på privatlivet lika mycket för arbetstagare inom vård och omsorg, grundskola och barnomsorg som för andra.