Detta inlägg är äldre än 12 månader. Viss information kan därför vara daterad.

Hur påverkas vi av ett arbetsliv som ständigt är i förhandling och förändring?

Organisering, prioritering och värdering av arbete har utvecklats och traditionella näringar genomgår förändringar som tänjer på gränserna på olika sätt. Vilka funktioner fyller arbete? Hur omförhandlas gränserna mellan arbete och fritid? Vilka gränser har suddats ut och vilka har förstärkts?

Den 14-16 juni bjuder Forum för arbetslivsforskning (FALF) och Lunds universitet in forskare och praktiker från olika discipliner till en konferens som fokuserar på temat Arbetets Gränser. Forskare och praktiker från skilda discipliner möts för dialog, kunskapsutbyte och att stärka relationerna mellan verksamheter, forsknings- och undervisningsmiljöer.

Konferensen brukar samla mellan 100 – 150 deltagare och programmet bjuder på ett hundratal presentationer av forskningsartiklar, avhandlingar, rapporter och annat vetenskapligt arbete. Deltagarna kommer från Luleå tekniska högskola i norr till Malmö universitet i söder.

Nader Ahmadi, generaldirektör vid Myndigheten för arbetsmiljökunskap.
format_quote

Konferensen är en viktig mötesplats som synliggör och förstärker arbetslivsforskning i Sverige. Vi behöver forskning om arbetslivet och arbetsmiljö, eftersom vi spenderar en väldigt stor del av livet med att vara en del av en arbetsmiljö.

Vi deltar med två forskningsprojekt

Årets konferens visar en bredd av teman som behandlar frågor om autonomi, styrning, arbetsvillkor, ledarskap, rättslig reglering och även effekterna av covid-19 på olika sätt. Även om pandemin har påverkat arbetslivet på många sätt, så dominerar inte dessa  på konferensen.

Myndigheten för arbetsmiljökunskap kommer att medverka både som utställare och vi kommer även att presentera två av våra projekt, ett nyligen avslutat och ett projekt som vi arbetar med nu. I det pågående projektet sammanställer vi kunskap om sambandet mellan vissa gruppers utsatthet och arbetsrelaterad stress och i det nyligen avslutade har vi sammanställt kunskap om lantbrukares psykosociala arbetsmiljö och psykiska hälsa.

Ett (o)hållbart arbetsliv – om minoritetsstress och särskild utsatthet för arbetsrelaterad ohälsa

Vi sammanställer kunskap om sambandet mellan vissa gruppers utsatthet och arbetsrelaterad stress, med fokus på utsatthet till följd av etnisk tillhörighet, hudfärg, religion eller annan trosuppfattning och sambandet mellan individens hälsa.

Negativ särbehandling och att tillhöra en särskilt utsatt grupp i samhället kan leda till stress och ohälsa. Forskning visar att personer från vissa minoritetsgrupper baserat på etnisk tillhörighet är mer utsatta för fysiska och psykosociala risker i arbetsmiljön jämfört med majoritetsbefolkningen i Sverige. Dessa sämre arbetsvillkor beror delvis på de typer av arbeten som dessa grupper är överrepresenterade inom, till exempel tungt, monotont arbete med lägre lön.

Föredragande vid konferensen:
Sanny Shamoun, processledande analytiker vid Myndigheten för arbetsmiljökunskap
Martin Wolgast, forskare vid Lunds universitet
Sima Wolgast, forskare vid Lunds universitet

Lantbrukares psykosociala arbetsmiljö och psykiska hälsa

Lantbruket sysselsätter mer än en tredjedel av världens befolkning och att vara lantbrukare är snarare en livsstil än ett yrke och genom att få en balans i arbetet och med övriga livet kan lantbrukares hälsa främjas.

Myndigheten för arbetsmiljökunskap har tagit fram en kunskapssammanställning baserat på empiriskt material från delar i världen relevanta för svenskt lantbruk. Syftet var att bidra till ökad kunskap om lantbrukares psykosociala arbetsmiljö och psykiska hälsa. Den innehåller bland annat kunskaper om lantbrukarens arbetsmiljörisker och dess konsekvenser i form av stress och risk för psykisk ohälsa, samt friskfaktorer för att hantera dessa utmaningar.

Föredragande vid konferensen:
Carita Håkansson, docent i hälsovetenskap vid Lunds universitet

Mer information

Program – Falf konferens 14-16 juni