I ”Digitalisering och arbetsmiljö” undersöker Kristina Palm, Ann Bergman och Calle Rosengren digitaliserings konsekvenser för arbetsmiljön och det förebyggande arbetsmiljöarbetet. I det här sammanhanget inkluderar digital teknik olika typer av smarta maskiner, robotar och verktyg som är utrustade med digital teknik, men även digitala objekt som exempelvis olika mjukvarusystem, animeringar, simuleringar av ljus och bild.
– Digital teknik kan införas av olika skäl, exempelvis för att rationalisera bort vissa arbetsuppgifter, för att effektivisera arbetsprocesser, för att förbättra kommunikation och tillgänglighet, för att tillvarata anställdas kompetens, eller för att införa nya affärs- eller organisationsmodeller. Med andra ord ligger det en positiv utvecklingssyn bakom införandet av digital teknik, men effekterna behöver inte alltid vara positiva för arbetsmiljön. Oavsett anledning får den ökade graden av digitalisering effekter för arbetsmiljön, många gånger kan denna vara både negativ och positiv och dessutom svår att förutse, säger Ann Bergman professor vid Karlstads universitet.
Syftet är att ge en fördjupad och lättillgänglig kunskapsöversikt baserad på nationell och internationell forskning utifrån frågeställningarna:
- Hur påverkas framtidens arbetsmiljö av att arbete (och övrigt liv) digitaliseras?
- Vilken betydelse har digitaliseringen av arbete (och övrigt liv) för det förebyggande arbetsmiljöarbetet?
De inkluderade artiklarna fördelade sig i två huvudteman: organisatorisk och social arbetsmiljö (41) och förebyggande arbetsmiljöarbete (38). Flertalet av artiklarna om förebyggande arbetsmiljöarbete har fokus på den fysiska arbetsmiljön, främst inom industrin eller andra traditionellt tekniktunga näringsgrenar. De andra artiklarna om förebyggande arbetsmiljöarbete har fokus på organisatorisk och social arbetsmiljö (11). Det innebär att sammantaget har en majoritet av artiklarna i översikten fokus på organisatorisk och social arbetsmiljö (41+11).
Hur påverkas framtidens arbetsmiljö av att arbete digitaliseras?
Översikten visar att digital teknik och arbetsmiljö tillsammans utgör en komplicerad väv av både risker och möjligheter inom arbetsmiljön. En och samma digital teknik kan ha både positiv och negativ inverkan på arbetsmiljön. Digitalisering har möjliggjort nya kommunikationsvägar vilket kan skapa ökad delaktighet i utformning av arbete och utveckling av en verksamhet, men samtidigt kan digitalisering standardisera arbetssätt och minska inflytande och påverkan på hur det egna arbetet ska genomföras.
– Vid införande eller uppgradering av digital teknik behöver arbetsgivare värna de grundläggande kärnvärden som svensk arbetsmiljö står för, nämligen delaktighet och hög egenkontroll i arbetet. Den digitala tekniken kan stärka dessa positiva aspekter, men riskerar också att göra det direkt motsatta och skapa organisationer som styr och övervakar sina anställda. Arbetsgivaren får även ett större ansvar att tillgodose en god arbetsmiljö även utanför sina lokaler i och med det flexibla arbetet som digitaliseringen medger, säger Calle Rosengren, lektor vid Lunds universitet.
Möjligheten att arbeta på distans med stöd av digital teknik har fått konsekvenser för relationen mellan arbete och övrigt liv. På den positiva sidan betonas ökade möjligheter att självständigt styra när och var arbetet ska utföras, samt i vissa fall en upplevd bättre balans mellan arbete och övrigt liv. Samtidigt kan frånvaron av gränser fungera som en katalysator för konflikt eller svårighet att hantera gränsen mellan arbete och övrigt liv. En annan aspekt som lyfts upp i flera av artiklarna är att ett ökat arbete på distans kan skapa isolerade arbetssituationer och bristande socialt stöd.
Risker med digitalisering
Digitalisering kan hjälpa till att bryta könsnormer i arbetslivet genom ökad flexibilitet både i tid och rum, men den digitala teknikens möjligheter kan också bibehålla eller förstärka befintliga könsnormer. Befintliga normer kring kön och teknik kan också få konsekvenser för kvalifikationskrav vid införande av ny teknik. Medan män kan få erkännande av ökade kvalifikationskrav eller mer makt genom att få vara delaktiga i teknikutveckling och implementering kan kvinnor uppleva minskade kvalifikationskrav och minskad makt genom att de inte anses vara intresserade av eller kunniga kring teknik och därmed exkluderas från viktigt utvecklingsarbete.
Digitalisering av arbete kan påverka kvalifikationsgraden hos olika arbetsuppgifter. En del uppgifter får ökade kvalifikationskrav och andra får samtidigt minskade. När en yrkesgrupp som berörs av en digital förändring får vara delaktig i utveckling och implementering kan nedkvalificering hindras och i stället kan uppkvalificering ske.
Vilken betydelse har digitaliseringen av arbete för det förebyggande arbetsmiljöarbetet?
Avsnittet om digitaliserings betydelse för det förebyggande arbetsmiljöarbetet innefattar användning av digital teknik med intentionen att förbättra den fysiska, organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Vad det gäller den fysiska arbetsmiljön lyfter författarna några punkter.
- En viktig del i det förebyggande fysiska arbetsmiljöarbetet är simuleringar och VR-experiment som gör att man både kan utveckla och utvärdera säkra miljöer utan att riskera människors liv och lem.
- Av tradition har människor fått anpassa sig till och passa sig för maskiner och robotar. Gemen-samma arbetsytor för människor och robotar inom industrin är eller har varit en riskfylld arbetsmiljö. Intelligentare robotar är ett sätt att förebygga arbetsmiljörisk och nu utvecklas robotar som tar hänsyn till människorna.
- Olika typer av digital teknik används som hjälpmedel för att öka säkerheten i den konkreta arbetssituationen. Det kan vara inbyggda varningssystem i kläderna eller mobila enheter som arbetstagaren kan flytta med sig till riskfyllda arbetssituationer för att få hjälp och direktiv på plats.
Digital teknik fungerar förebyggande för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön genom att den på olika sätt kan fungera som ett hjälpmedel för de anställda att hantera kraven i arbetet. Det kan exempelvis handla om att den digitala tekniken möjliggör att arbetstagare kan kommunicera både i ljud och bild med varandra och hjälpa varandra i realtid, även om de befinner sig på olika platser.
Några av studierna i översikten visar hur digital teknik kan användas för att skapa inkluderande förutsättningar för äldre och funktionshindrade arbetstagare. När det gäller de äldre användes digital teknik för att informera, motivera och vägleda dem mot en hälsosam livsstil både i och utanför arbetet. I de funktionshindrades fall visar forskningen att IKT (informations- och kommunikationsteknik) kan förebygga segregering genom att bidra till ökad flexibilitet vad gäller arbetets utförande och därmed möjliggöra olikhet.
Mer forskning behövs
Uppdraget har även innefattat att kartlägga framtida forskningsbehov inom området och översikten visar att mer forskning behövs eftersom artiklar om förebyggande arbete vad gäller digital teknik och den organisatoriska och sociala arbetsmiljön inte förekommer i någon större utsträckning. Detsamma gäller artiklar som kombinerar den fysiska med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Det saknas även forskning som både studerar och bidrar till att utveckla de positiva aspekterna av digitalisering som exempelvis vid e-lärande på arbetsplatsen samt olika sätt att använda digitala verktyg för ökad delaktighet i utvecklingen av verksamheter.
– Vi efterlyser mer tvärvetenskaplig forskning som förmår koppla samman till exempel utveckling av digital teknik med arbetsmiljörelaterade frågor, för att förebygga eller eliminera risker redan i design- och utvecklingsfasen. Dessutom har vi observerat ett mönster i det att de mer tekniktunga artiklarna har en starkt positiv tekniksyn medan de mer samhällsvetenskapliga artiklarna har en mer negativ syn på teknik. Det skulle vara fruktbart för arbetsmiljöns utveckling om dessa två synsätt kunde förenas i gemensamma forskningsprojekt, säger Kristina Palm forskare vid Karolinska Institutet och Karlstads universitet samt lektor vid KTH.
Om ”Digitalisering och arbetsmiljö”
”Digitalisering och arbetsmiljö” är framtagen av docent Kristina Palm vid Karolinska institutet, KTH och Karlstads universitet, professor Ann Bergman vid Karlstads universitet, och filosofie doktor Calle Rosengren vid Lunds universitet. Professor Mattias Elg vid Linköpings universitet, har på myndighetens uppdrag kvalitetsgranskat sammanställningen.
Delredovisningen är en av tre redovisningar som ligger till grund för kunskapssammanställningen ”Framtidens arbetsmiljö – trender, digitalisering och anställningar”. Övriga redovisningar tar upp arbetsmiljötrender och anställningsformer i framtiden.
Kunskapssammanställningen utgör en del av regeringsuppdraget ”Framtidens arbetsmiljö i Sverige” som gavs till myndigheten i juni 2018. Uppdraget har dels omfattat att sammanställa nationell och internationell forskning på området, dels att identifiera kunskapsluckor i det samlade materialet.
Läs rapport och kunskapssammanställning
”Digitalisering och arbetsmiljö” är en del av ”Framtidens arbetsmiljö – trender, digitalisering och anställningsformer”
www.mynak.se/publikationer/framtidens-arbetsmiljo-trender-digitalisering-och-anstallningsformer/
Rapporten ”Framtidens arbetsliv i Sverige”
www.mynak.se/publikationer/framtidens-arbetsmiljo-i-sverige