Detta inlägg är äldre än 12 månader. Viss information kan därför vara daterad.

Hur kan vi säkerställa hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter inom EU?

I EU är likabehandling en grundläggande rättighet. Trots det fortsätter rapporter om våld, trakasserier och diskriminering mot hbtqi-personer. Inom ramen för Sveriges ordförandeskap i EU arrangerades den 12 april en konferens med fokus på att stärka arbetet med hbtqi-personers rättigheter.

EU-kommissionen har en fastställd strategi för hbtqi-personers rättigheter. Syftet med strategin, som fastställdes 2020 och sträcker sig fram till 2025, är att samla alla medlemsstater och andra aktörer för arbetet mot diskriminering av hbtqi-personer.

Foto: Johannes Frandsen/Government Offices of Sweden

Arbetet med strategin är nu halvvägs in i perioden och under konferensen fick deltagare ta del av arbetet hittills, dela erfarenheter och höra om goda exempel för att kunna stärka och göra arbetet mer effektivt fram till 2025. Konferensen ”High level Conference on LGBTIQ Equality in the European Union” anordnades i samarbete med Europeiska kommissionen.

Inledning av jämställdhetsminister Paulina Brandberg och spansk avslutning

Paulina Brandberg, jämställdhetsminister och biträdande arbetsmarknadsminister, hälsande deltagarna välkomna till konferensen. EU:s kommissionär för jämställdhet, Helena Dalli tog vid efter ministern och Michael O’Flaherty, direktör för EU:s byrå för grundläggande rättigheter, avslutade med att ge en dyster bild av hur villkoren ser ut för hbtqi-personer i Europa. Spaniens statssekreterare med ansvar för jämlikhet och könsbaserat våld, Ángela Rodrígue, avslutade konferensen med några medskick inför det spanska ordförandeskapet som tar över efter Sverige i sommar.

Innan lunch fick deltagarna ta del av en lägesrapport om hur genomförandet av strategin sett ut hittills och en diskussion om hur vi kan utveckla arbetet och vilka problemområden som finns.

Huvudtalare samlade på bild. Från vänster Michael O’Flaherty, direktör för EU:s byrå för grundläggande rättigheter, Helena Dalli, EU:s kommissionär för jämställdhet, Paulina Brandberg, jämställdhetsminister och biträdande arbetsmarknadsminister, Ángela Rodrígue, Spaniens statssekreterare med ansvar för jämlikhet och könsbaserat våld. Foto: Johannes Frandsen/Government Offices of Sweden

Lärdomar utifrån olika perspektiv

Programmet på eftermiddagen fokuserade på att utbyta goda exempel och lärdomar. Under fyra parallella seminarier möttes deltagare, paneler och moderatorer för att sammanställa exempel och lärdomar utifrån olika perspektiv.

Andrea Eriksson(från vänster) tillsammans med delar av panelen. Katrin Hugendubel, Jose Mari Nava, Chidi King ILO och Lars Arrhenius. Saknas på bild gör Fredrik Ostrozanszky fackförbundet Unionen, Francesco Schmidt EU-kommissionär och Nader Ahmadi.

Under rubriken ”LGBTIQ equality in working life”  samtalade Nader Ahmadi, generaldirektör på myndigheten för Arbetsmiljökunskap tillsammans med en panel om hur arbetsmiljön ser ut för hbtqi-personer. Som inledning och underlag till diskussionen fick deltagarna en presentation av resultaten från regeringsuppdraget ”Hbtq-personers sociala och organisatoriska arbetsmiljö” som myndigheten redovisade 2022. Docent Andrea Eriksson vid Kungliga Tekniska högskolan, en av författarna, höll i presentationen.

Nader Ahmadi summerade diskussionerna från seminariet och fick sedan tillsammans med övriga moderatorer presentera och samtala om resultaten från stora scenen.

Nader Ahmadi och övriga moderatorer presenterar resultaten från de olika seminarierna. På bilden syns även Isabelle Kumar som var konferencier för hela konferensen. Foto: Johannes Frandsen/Government Offices of Sweden