Den 25 september deltog generaldirektör Nader Ahmadi på en pressträff tillsammans med arbetsmarknadsminister Eva Nordmark. Utifrån sitt perspektiv presenterade Eva Nordmark satsningar som arbetsmarknadsdepartementet gör inom området covid-19-pandemins påverkan på arbetsmiljön.
Under pressträffen fick även Nader möjlighet att redovisa vår del av satsningen; en kunskapssammanställning med fokus på arbetsmiljö vid utbrott av pandemier. Inom detta ämne har vi påbörjat arbete med att samla in och sammanställa aktuell forskning.
Pinar Aslan Akay leder arbetet
Men vad innebär det när en satsning som presenteras på nationell nivå ska omsättas till arbete i praktiken? Pinar Aslan Akay arbetar som processledande analytiker på myndigheten och det är hon som leder arbetet med kunskapssammanställningen. Förutom Pinar deltar även kommunikatörer från myndigheten, en expertgrupp med fem personer, en referensgrupp med tre personer, biblioteksstöd och granskare.
– Det är många personer som är engagerade i en kunskapssammanställning vilket kanske inte syns när en ser på arbetet ”utifrån”. Jag vill speciellt passa på att lyfta de som arbetar med biblioteksstöd, i det aktuella projektet har vi stöd från Lunds universitet. Deras kunskap och erfarenheter är ovärderliga när det gäller att få fram urvalet av forskning att arbeta vidare med, säger Pinar Aslan Akay.
I expertgruppen är Anna Nyberg utsedd till huvudansvarig expert för kunskapssammanställningen. Anna är legitimerad psykolog och docent i psykologi på Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala Universitet. Förutom Anna deltar även Kristiina Rajaleid, Ingrid Demmelmaier, Ylva Kindberg och Wilhelm Linder i expertgruppen. Alla, förutom Kristiina, är knutna till Uppsala universitet.
Administration och uppstart
Innan själva arbetet kan börja är det en del administration som behöver genomföras och i rollen som processledare ingår att skriva avtal med experter, upprätta en projektplan, fastställa tidplanen och tillsammans med kommunikatörer arbeta fram en kommunikationsplan.
Projektplanen är ett viktigt dokument i processen. I projektplanen formuleras syftet med projektet, målsättningen beskrivs och frågeställningar fastställs. Många gånger kan det vara avgörande hur frågeställningarna är ställda för hur väl projektet senare kommer att kunna presenteras. Ett exempel på frågeställningar som förhoppningsvis blir besvarade i vårt aktuella projekt lyder; hur påverkades arbetsmiljön i organisationer under en pågående epidemi eller pandemi?
Sökning och kartläggning av aktuell forskning
När administrationen är avklarad påbörjar experterna ett omfattande arbete med att kartlägga och söka efter aktuell forskning i stora databaser som lagrar rapporter, artiklar och studier. Som hjälp i det arbetet finns biblioteksstöden som är experter på att söka och sortera information, göra avgränsningar och lägga upp sökstrategier.
Kunskapssammanställningen tar form
När forskningskunskapen är insamlad och sammanställd tar en period av skrivning och analysering av materialet vid. I kunskapssammanställningen ger experterna sin bild av hur det aktuella lägret ser ut inom det utvalda området och kan utifrån detta ge rekommendationer om en liknade situation inträffar igen. De påpekar även om materialet saknar något perspektiv som i sin tur kan ligga till grund för ny forskning.
– Målet med kunskapssammanställningen är att utifrån resultaten ge rekommendationer om hur arbetsmiljöarbetet kan förbättras vid utbrott av liknande situationer. Men ibland kan det vara så att viss kunskap saknas, och det är också ett viktigt resultat. I arbetet med kunskapssammanställningen ingår därför att också identifiera eventuella kunskapsluckor i tidigare forskning och ge förslag på framtida forskningsbehov, säger Pinar Aslan Akay.
När vi har ett resultat
Vår myndighet hör till arbetsmarknadsdepartement och det är även departementet som får ta del av våra resultat, ofta i form av en rapport. Att kommunicera resultatet är en viktig del i projektet och de kommunikatörer som arbetat med kunskapssammanställningen anpassar och sprider det som framkommit för att det ska komma till nytta i praktiken. Spridning av resultaten kan förpackas i olika format och för olika kanaler, exempelvis podcast, film, pressmeddelande och webbinarium. Förhoppning är att ifrån de resultat som framkommer kunna ge rekommendationer om hur arbetsmiljöarbetet kan förbättras i samband med epidemiska eller pandemiska utbrott.
Bakgrund till uppdraget
Det var inte svårt att förutse att utbrottet av covid-19 och den snabba övergången till distansarbete samt den, i många sammanhang, snabbt forcerade övergången till digitala arbetssätt skulle innebära stora utmaningar för många arbetsplatser runtom i landet. Förutom uppenbara hälsorisker kunde vi se arbetsmiljörisker i form av arbete under mer pressade förhållanden, hög arbetsbelastning, ökad oro bland arbetstagare, och omställning till distansarbete. Mot bakgrund av detta beslutade vi att genomföra en kunskapssammanställning med fokus på utbrott av epidemier och pandemier och dess inverkan på arbetsmiljö.
– Eftersom fenomenet med pandemier är nytt i Sverige i modern tid, finns det begränsade möjligheter att sammanställa och förmedla kunskap som är framtagen för svenska förhållanden. Kunskapssammanställningen kommer att ha en internationell utgångspunkt men den kommer att belysa hur forskningen kan förstås i ett svenskt sammanhang; vad är tillämpbart i Sverige och vad är inte det, sa generaldirektör Nader Ahmadi vid pressträffen.
Fler aktuella och spännande ämnen
Utöver sammanställningen som fokuserar på vad som händer med arbetsmiljön vid utbrott av pandemier pågår flera projekt med spännande och aktuella ämnen. Några exempel på ämnen som vi arbetar med att sammanställa forskning är; hbtq-personer och arbetsmiljö, AI och påverkan på arbetsmiljö, och ledarskapets betydelse för effektivitet.
Mer information:
Det här är en kunskapssammanställning (film)
Vårt arbete och uppdrag (film)
Arbetsmiljökunskap (film)