I en ny kunskapssammanställningen från Myndigheten för arbetsmiljökunskap om psykosocial arbetsmiljö presenteras två systematiska översikter som kartlägger vilken sammanställd forskning som finns om psykosociala arbetsmiljöfaktorer kopplat till hälsa. Med psykosocial arbetsmiljö menas hur professionella och sociala kontakter sker på en arbetsplats, vilket i förlängningen påverkar hur vi mår, trivs och är mot varandra när vi är på jobbet. Det som studerats mest är att personer som upplever att deras arbetsplats har hög stress i någon avseende, också har högre risk för både psykisk ohälsa och olika typer av kroppslig sjukdom.
– De psykosociala arbetsmiljöfaktorer som framför allt undersökts är olika sorters påfrestningar och stress, till exempel i form av att arbetsmiljön präglas av höga krav, låg kontroll, lågt stöd och liten belöning i förhållande till det utförda arbetet, säger Per Lytsy, docent vid Karolinska institutet och Uppsala universitet och en av författarna till kunskapssammanställningen.
Det finns relativt mycket sammanställd forskning, både när det gäller samband mellan psykosociala arbetsmiljöfaktorer och hälsoutfall och vad gäller effekter av psykosociala interventioner. Forskningen visar också på att brister eller påfrestningar i den psykosociala arbetsmiljön har ett samband med högre förekomst av fysisk och psykisk ohälsa hos dem som arbetar där.
Mest forskning om interventioner finns inom hälso- och sjukvård och omsorgsverksamhet
Inom interventionsforskningen om psykosocial arbetsmiljö finns många systematiska litteraturöversikter som undersökt olika typer av insatser som syftar till att minska stress eller förbättra arbetstagarnas förmåga att hantera stress. Interventioner kan utföras på olika nivåer, dels riktade mot individen, dels som mer omfattande insatser som involverar hela organisationen. Mycket forskning pekar på att det blir större effekter av interventioner om man involverar flera olika nivåer samtidigt.
Genom att aktivt arbeta med hälsofrämjande interventioner har man lyckats påverka stressnivåer positivt och även sett andra gynnsamma effekter på välbefinnande och hälsa. Merparten av forskningssammanställningarna som inkluderar arbetsplatsinterventioner med detta fokus är utförda inom hälso- och sjukvård och omsorgsverksamhet. Det finns dock idag begränsat med sammanställningar som undersökt och redovisat långtidseffekterna av olika insatser.
Vetenskapligt finns ingen skarp gräns mellan risk respektive frisk
Kunskapssammanställningen lyfter fram avsaknaden av sammanställd forskning som undersökt sambandet mellan psykosociala friskfaktorer och utfall på individ- och organisationsnivå. Hittills har man nästan enbart beskrivit den psykosociala arbetsmiljön i termer av riskfaktorer för sjukdom och ohälsa. Författarna menar att det egentligen inte finns någon skarp gräns mellan en frisk- och en riskfaktor – det är olika sätt att beskriva ett samband mellan den psykosociala arbetsmiljön och hälsa eller ohälsa.
– Vi fann däremot lite sammanställd forskning som beskrivit sambanden mellan aspekter av psykosocial arbetsmiljö och hälsa i termer av att arbetsmiljön kan utföra frisk- eller skyddsfaktor för ohälsa, säger Emilie Friberg forskare vid Karolinska institutet och en av författarna till kunskapssammanställningen.
Om kunskapssammanställningen
Kunskapssammanställningen är framtagen av Per Lytsy, legitimerad läkare och docent vid Karolinska institutet och Uppsala universitet och medicinskt sakkunnig vid SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering och medicine doktor och forskare Emilie Friberg vid Karolinska institutet. Professor Gunnar Bergström vid högskolan i Gävle har kvalitetsgranskat kunskapssammanställningen.
”Psykosocial arbetsmiljö – hälsa och välbefinnande” är en del av regeringsuppdraget ”Friska och välmående arbetsplatser” som gavs till myndigheten i juni 2018. Tre av fyra delar fokuserar på den organisatoriska och sociala arbetsmiljön – ledarskap, organisering av arbete och psykosocial arbetsmiljö. Den fjärde sätter ljuset på friskfaktorer i den fysisk arbetsmiljön med särskilt fokus på belastningsergonomi. Uppdraget går ut på att ta reda på och sammanställa vilka faktorer som skapar friska och välmående arbetsplatser med utgångspunkt i det som fungerar bra, är effektivt och skapar arbetsglädje.
Läs rapport och kunskapssammanställning
Kunskapssammanställningen ” Psykosocial arbetsmiljö – hälsa och välbefinnande”
https://www.mynak.se/publikationer/psykosocial-arbetsmiljo-halsa-och-valbefinnande/
Rapporten ”Friska och välmående arbetsplatser”
https://www.mynak.se/publikationer/friska-och-valmaende-arbetsplatser/