Kvinnor svarar för en större del av sjukfrånvaron och lämnar arbetslivet i förtid i större utsträckning än män. Det innebär en lägre pension och en mer otrygg ålderdom. Ur ett jämställdhetsperspektiv är detta problematiskt och därför är insatser som kan minska kvinnors sjukfrånvaro angelägna.
Målsättningen med uppdraget till Arbetsmiljöverket var att det skulle leda till en allmänt ökad kunskap om kvinnors arbetsmiljö och bättre metoder för att i tillsynsarbetet uppmärksamma risker för belastningsskador. Det förväntades ha positiva effekter för såväl kvinnors som mäns arbetsmiljö.
Det övergripande syftet med utvärderingen var att undersöka om de insatser som genomförts inom ramen för regeringsuppdraget, programmet Kvinnors arbetsmiljö, gett bestående avtryck och därmed bidragit till att förebygga att kvinnor slås ut från arbetslivet på grund av arbetsmiljöproblem. Utvärderingen har haft huvudsakligt fokus på de två projekten Ergonomi i kvinnors arbetsmiljö (EKA) och Hållbar arbetsmiljö med kvinnor i fokus (HAK).
– Det är viktigt att utvärdera, inte bara det här programmet utan generellt, för att det kan ge värdefulla insikter. Både för utformningen av framtida projekt om vad som kan tänkas fungera och ge önskad effekt, och vad som kanske inte gör det. Utvärdering kan också ge en värdefull inblick och förståelse för de mekanismer som leder till att en insats får effekt, säger, Johan Stenmark ansvarig processledare.
Svårt att dra säkra slutsatser om projektens påverkan på en övergripande nivå
Utifrån den kvantitativa analys som genomfördes med hjälp av arbetsskadestatistik går det inte att se några samband mellan inspektion inom EKA-projektet och lägre förekomst av belastningsrelaterade arbetsskador, arbetsolyckor och arbetssjukdomar. Det är alltså svårt att mäta kvantitativa avtryck av EKA-projektet på en övergripande nivå. Samtidigt går det inte att utesluta att EKA-projektet gett avtryck i arbetsmiljön på de olika arbetsställen som inspekterades.
– Andra, liknande program, insatser och projekt har genomförts både nationellt och lokalt. Tillsammans med andra samhälleliga processer kan det ha haft en övergripande påverkan på alla eller flera delar av arbetslivet. Det saknas därmed möjlighet att dra säkra slutsatser utifrån just de här analyserna, säger Petra Lindfors, författare av rapporten.
Systematiskt arbetsmiljöarbete är en förutsättning
Analysen av det kvalitativa datamaterialet pekar på att en del av de inspektioner som genomförts inom ramen för projekten EKA respektive HAK potentiellt sett gett bestående avtryck. Vidare finns indikationer på att ett kontinuerligt och systematiskt arbetsmiljöarbete är en förutsättning för att en inspektion ska kunna ge ett bestående avtryck. Det är alltså avgörande att arbetsgivare och högsta ledning kunnat ta till sig syftet med en inspektion, samt att det finns en organisation som kan ta om hand om dess implikationer och följder och sedan prioriterat att arbeta vidare med frågorna.
Kunskaper och medvetenheter som har gjort avtryck
Intervjuer med nio inspektörer från Arbetsmiljöverket visar att de metoder som utarbetades inom ramen för programmet används. Det framkommer också att det finns en god kunskap och medvetenhet om ergonomi samt om arbetsmiljön i kvinnodominerade verksamheter. På liknande sätt finns kunskap och medvetenhet kring jämställd arbetsmiljö, villkor för kvinnor och män samt kvinno- respektive mansdominerade verksamheter. Den här kunskapen och medvetenheten utgör tydliga och bestående avtryck av programmet. Utvärderingen visar också att erfarenheterna från programmet lever kvar i nya projekt och i tillsynsutbildningen för nya inspektörer.
Viktigt att planera för systematisk utvärdering
Inom regeringsuppdraget fanns inga tydliga krav på former för systematisk kort- och långsiktig utvärdering av insatserna. Det är avgörande för att kunna genomföra utvärderingar av god kvalitet och i förlängningen för att öka kunskapen om vilka insatser och aktiviteter som på ett entydigt sätt bidrar till att nå uppsatta mål.