Särskilt fokus kommer att ligga på vad som främjar och vad som hindrar att arbetsmiljöregleringarna bidrar till en god arbetsmiljö. Genom att undersöka hur reglerna faktiskt tillämpas och vilka förutsättningar som påverkar detta, kommer sammanställningen vara användbar för politiska beslutsfattare, för myndigheter och för arbetsplatser i sitt systematiska arbetsmiljöarbete. Kunskapssammanställningen ska även fungera som stöd för HR-personal, skyddsombud och andra förtroendevalda på arbetsplatser.
I en tidigare kunskapsöversikt från 2016 synliggörs bristen på svenska studier som har granskat arbetsmiljöregleringarnas konsekvenser och förutsättningar för arbetsmiljöarbete. Detta visar att det råder oklarhet kring hur olika regler och styrmedel fungerar i praktiken.
Sammanställningen innebär en uppdatering av kunskapsläget – framför allt i en svensk kontext. Karin Sjöberg Forssberg, processledande analytiker för projektet förklarar att ett jämställdhetsperspektiv kommer att beaktas.
Eventuella skillnader mellan olika grupper av kvinnor och män kommer att synliggöras och analyseras ur ett kritiskt perspektiv. Exempelvis kan studier klassificeras beroende på om de undersökta branscherna är kvinno- eller mansdominerade.
Två uppdrag fångar en bredare bild
Myndigheten för arbetsmiljökunskap följer även upp och utvärderar effekter av lagändringen som trädde i kraft 1 juli 2014 där fler arbetsmiljö- och arbetstidsregler kombineras med sanktionsavgifter i stället för böter. Denna utvärdering presenteras i mars 2024. Karin Sjöberg Forssberg utvecklar:
För att bättre förstå lagändringens påverkan, kompletterar vi vår pågående utvärdering av sanktionsavgifter med en sammanställning av forskning om arbetsmiljöreglering i Sverige och Europa.
Effekterna av arbetsmiljöregleringar presenteras i en kunskapssammanställning runt årsskiftet 2024–2025. Forskarna som anlitats för uppdraget är professor Christian Ståhl, universitetslektor Cathrine Reineholm och docent Daniel Lundqvist, samtliga vid Linköpings universitet.