Din etniska tillhörighet, hudfärg och religion kan avgöra hur du mår på jobbet

I en rapport har Myndigheten för arbetsmiljökunskap sammanställt kunskap om vissa gruppers utsatthet för arbetsrelaterad stress med fokus på arbetsmiljö och hur utsatthet till följd av etnisk tillhörighet och hudfärg kan påverka individens hälsa.

Martin Wolgast och Sima Nurali Wolgast, båda forskare vid psykologiska institutionen på Lunds universitet har på uppdrag av myndigheten författat rapporten ”Arbetsrelaterad stress och ohälsa – om samband mellan utsatthet och etnisk tillhörighet, hudfärg och religion”.

Rapport – Arbetsrelaterad stress och ohälsa, om samband mellan utsatthet och etnisk tillhörighet, hudfärg och religion

En omfattande rapport i fyra delar

Rapporten är en del av ett pågående regeringsuppdrag som undersökt samband mellan vissa gruppers utsatthet och arbetsrelaterad stress. Uppdraget har särskilt fokus på kunskap om arbetsmiljö och vilken betydelse utsatthet till följd av etnisk tillhörighet, hudfärg och religion eller annan trosuppfattning har för individens hälsa.

Innehåll i rapporten:

• Del 1. Litteraturöversikt över svensk och internationell forskning samt rapporter från svenska myndigheter.
• Del 2. Enkätundersökning för att få in ny och aktuell kunskap, särskilt inom områden där det svenska underlaget är begränsat.
• Del 3. Intervjustudie med tematisk analys av samtal med representanter från civilsamhällesorganisationer, fackförbund, arbetsgivarorganisationer och konsulter som arbetar med att förebygga diskriminering.
• Del 4. Avslutande diskussion som sammanfattar resultaten från del 1-3 och ger underlag för att formulera rekommendationer med fokus på systematiskt arbetsmiljöarbete.

Litteraturöversikten ger en aktuell bild av kunskapsläget

Litteraturöversikten baseras på både svensk och internationell forskning samt rapporter och övrigt underlag från andra myndigheter. Tillsammans ger de en aktuell bild av kunskapsläget inom ämnet. Majoriteten av inkluderad litteratur handlar om utsatthet i relation till etnisk tillhörighet. För att göra resultaten mer lättillgängliga har de sorterats in i olika teman baserade på återkommande ämnen i litteraturen.

Tema och exempel på resultat i litteraturöversikten:

• Särskild utsatthet på grund av strukturella omständigheter
  Litteraturen visar att vissa grupper, baserat på etnisk tillhörighet, är överrepresenterade inom arbetsmarknadssektorer och i anställningsformer som medför ökad risk för stress och ohälsa.
• Särskild utsatthet på grund av fysiska och psykosociala arbetsmiljöförhållanden
  Litteraturen visar att vissa grupper, utifrån etnisk tillhörighet och religion, är särskilt utsatta för diskriminering, negativ särbehandling, arbetsplatsmobbning och trakasserier samt ett antal andra psykosociala och fysiska arbetsmiljörisker.
• Sämre tillgång till stöd och skyddsfaktorer
  Litteraturen visar att utsatta grupper tenderar att ha sämre tillgång till stöd från ledning, arbetskamrater och fackliga ombud, vilket ytterligare ökar risken för stress och ohälsa.
• Specifika former av stress som orsakas av diskriminering och rasism
  Litteraturen lyfter specifika former av stress som särskild utsatthet i arbetslivet, baserat på etnisk tillhörighet och religion, riskerar att medföra. Exempel är minoritetsstress och assimileringsstress. (Assimileringsstress uppstår när individer försöker anpassa sig till en ny kulturell miljö, vilket kan innebära språkbarriärer, olika normer och värderingar, samt upplevelser av diskriminering och social isolering.)
• Omständigheter, strategier och åtgärder för att minska särskild utsatthet
  Resultaten från litteraturöversikten understryker vikten av systematiskt arbete med kartläggning och kunskapshöjande insatser, samt aktivt engagemang från ledningen. De framhäver också behovet av en aktiv arbetsmarknadspolitik och åtgärder för ett tryggare och mer jämlikt arbetsliv.

Enkätundersökningen bidrar med erfarenheter från svenskt arbetsliv

Del två i rapporten, enkätundersökningen, kompletterar den begränsade forskningen om särskild utsatthet för arbetsrelaterad stress och ohälsa i det svenska arbetslivet. Undersökningen fokuserar särskilt på utsatthet relaterad till etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning.

Sammanfattning av resultaten av enkätundersökningen:

• Särskild utsatthet baserat på etnisk tillhörighet
  Enkätstudien visar att personer med bakgrund i Afrika och Mellanöstern är särskilt utsatta för arbetsrelaterad stress och ohälsa. De upplever högre grad av mobbning, negativ särbehandling, högre arbetskrav och lägre stöd från ledning, arbetskamrater och fackföreningar.
• Särskild utsatthet baserat på religion eller annan trosuppfattning
  Resultaten visar att personer med annan religiös tillhörighet än kristendom är särskilt utsatta i arbetslivet. Enkätundersökningen visar till exempel att dessa personer rapporterar mer utsatthet för mobbing och negativ särbehandling samt mer utsatthet för religiös diskriminering på sina arbetsplatser, jämfört med personer som identifierar sig som kristna.

Begränsningar i enkätundersökningen

Bara för att ett samband inte hittades betyder det inte att det inte finns, särskilt i analyserna av nationella minoriteter där det var få deltagare. Det begränsade underlaget för nationella minoriteter och religiösa grupper förhindrade detaljerade analyser och det behövs fler studier för att bättre förstå dessa samband.

Intervjustudien ger exempel på förebyggande åtgärder

Den tredje delen i rapporten är en intervjustudie med representanter från civilsamhällesorganisationer, fackförbund och arbetsgivare. Intervjuerna fokuserade på att samla erfarenheter om arbetsrelaterad stress och ohälsa kopplad till etnisk tillhörighet, hudfärg och religion samt åtgärder för att minska eller förebygga denna stress och ohälsa.

Sima Nurali Wolgast, Fil Dr vid institutionen för psykologi är en av författarna till rapporten:

I intervjuerna beskrivs erfarenheter som överdrivna prestationskrav, behovet av att bevisa sin kompetens och svårigheter att bli hörda. Utsattheten visar sig i allt från bristande respekt och kränkande behandling till arbetsplatsmobbing, vilket skapar en känsla av utanförskap och ökar stressen samt riskerna för psykisk ohälsa.

En del av frågorna i intervjustudien handlade om åtgärder och insatser för att förebygga arbetsrelaterad stress och ohälsa. Under intervjuerna delade deltagarna med sig av förslag på åtgärder och insatser.

Exempel på åtgärder och insatser:

• Kunskapshöjande insatser
• Förbättrad kartläggning och jämlikhetsdata
• Vikten av systematik och ledningens engagemang
• Ökad prioritering i det fackliga arbetet
• Rådgivning och stöd

Sammanfattningsvis bekräftar intervjustudien det som framkommit i del ett och två; att vissa grupper på den svenska arbetsmarknaden upplever särskild utsatthet för arbetsrelaterad stress och ohälsa på grund av etnisk tillhörighet och religion.

Mer kunskap behövs

Rapporten visar att det finns tydliga bevis för att vissa grupper upplever mer arbetsrelaterad stress och ohälsa på grund av etnisk tillhörighet och, i mindre utsträckning, religion. Trots detta behövs mer forskning om dessa frågor. Litteraturöversikten (del 1) beskriver detta mer detaljerat. De flesta studierna är tvärsnittsstudier (data från en grupp vid en tidpunkt för att analysera förekomsten av olika egenskaper eller utfall), vilket gör det svårt att förstå tidssamband och orsak-verkan. Därför behövs fler långsiktiga studier, särskilt inom det svenska arbetslivet.

När det gäller förebyggande åtgärder och interventioner finns det också kunskapsluckor. De studier som finns visar att vissa insatser är lovande, men de har begränsningar i hur resultaten mäts och hur länge de följs upp. Forskning som noggrant utvärderar effekterna av olika åtgärder skulle därför vara mycket värdefull.

Förlängt regeringsuppdrag med fokus på praktisk tillämpning

Regeringsuppdraget om sambandet mellan vissa gruppers utsatthet och arbetsrelaterad stress med fokus på arbetsmiljö, som initialt skulle redovisas 1 mars 2024, har förlängts till 28 februari 2025. I det utökade uppdraget ligger fokus på att ge förutsättningar för att den sammanställda kunskapen också kommer till nytta i praktiken. Myndigheten för arbetsmiljökunskap arbetar nu med att skapa ett stödmaterial för arbetsgivare, skyddsombud och förtroendevalda med målet att, på olika nivåer, kunna arbeta med kunskapsspridning och förebyggande åtgärder.

Mer information:

• Rapport – Arbetsrelaterad stress och ohälsa, om samband mellan utsatthet och etnisk tillhörighet, hudfärg och religion
• Om projektet – Vissa gruppers utsatthet för arbetsrelaterad stress
• Regeringen – Insatser mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott
  (nationella planen mot rasism)