Resultatet sammanfattas nu i en ny kunskapssammanställning där de kan peka på flera organisatoriska faktorer som är betydelsefulla för anställdas hälsa, välbefinnande, effektivitet och produktivitet.
Kunskapssammanställningen omfattar 80 publikationer, i huvudsak rörande svensk kontext men också med koppling till andra nordiska länder. Författarna konstaterar att det finns en ansenlig mängd forskning om organisering av arbete, dock är det tydligt att mycket av den forskning som analyserats handlar om faktorer som orsakar ohälsa istället för att identifiera det som främja hälsa och välmående.
– När det kommer till forskning om organisering av arbete ur ett hälsofrämjande perspektiv verkar det finnas en kunskapslucka. Merparten av de publikationer som inkluderats i vår kunskapssammanställning har fokus på vad som inte funkar, snarare än vad som funkar, säger professor Karolina Parding, som lett arbetet med kunskapssammanställningen.
Råd för att främja hälsa och välmående
Viktiga slutsatser för hur medarbetares hälsa och välmående påverkas av arbetets organisering har kunnat dras, även om antalet studier med det salutogena (hälsofrämjande) perspektivet som fokus har varit begränsade. I kunskapssammanställningen lyfts bland annat ett antal generella råd inriktade på vad arbetsgivare behöver väga in när det gäller organisering av arbete på ett sätt som främjar hälsa och välmående men också, till viss del, effektivitet och produktivitet.
– Det bör dock som alltid när generella råd ges poängteras att alla arbetsplatser har sina särdrag och utmaningar och därför behöver identifiera för dem passande åtgärder, förtydligar Fredrik Sjögren, medförfattare till kunskapssammanställningen.
Användbara råd om organisering för en god arbetsmiljö:
- Organisera arbetet på ett sätt som skapar möjligheter för de anställda att få inflytande och medbestämmande över sin arbetssituation.
- Inse vikten av att organisera för tillit, för att nå hög arbetstillfredsställelse. Tillit skapas bland annat genom att ge inflytande och se till att det finns möjlighet att skapa varaktighet i sociala relationer där socialt stöd uppstår och odlas.
- Organisera arbetet så att kontinuerligt lärande, kompetensutveckling och andra karriärutvecklingsaktiviteter ges utrymme i det dagliga arbetet.
- Organisera arbetet utifrån en balans mellan krav och resurser. Att organisera arbetet genom tidsbegränsade anställningar ger ofta negativa effekter för individen. Dessa anställningsformer är generellt sett sämre för individers hälsa och välmående men också för verksamheters kontinuitet och produktivitet. Se därför över om verksamheten verkligen gynnas, såväl individ som organisation, av tidsbegränsade anställningar inklusive bemanningsanställda.
- Om arbetet organiseras med bemanningsanställd personal, se till att organisera arbetet så att bemanningsanställda inkluderas socialt så mycket som möjligt, samt att de bemanningsanställda får tillgång till kontinuerligt lärande och kompetensutveckling.
Viktigt för arbetsgivare i offentlig sektor att överväga styrningslogik
Ett stort antal av de inkluderade publikationerna handlar om arbetsvillkor och organisering av arbete i offentlig sektor inom välfärden. Att så är fallet beror sannolikt på att offentlig sektor de senaste decennierna har präglats av en institutionell förändring, något som studerats flitigt.
– Förändringen handlar i huvudsak om införandet av New Public Management, NPM, en styrnings- och ledningsfilosofi som påverkar hur arbetet organiseras. I publikationerna beskrivs hur det gett upphov till exempelvis interna marknader och bidragit till mätbara prestationer kombinerat med rationalisering och kontinuerlig kostnadseffektivisering. Kortfattat kan man säga att det gett upphov till motstridiga krav då de som arbetar inom dessa verksamheter, yrkesutövarna, oftast identifierar sig med den så kallade ”professionslogiken” än med den ”byråkratiska logiken”, säger Karolina.
För att skapa hälsa och välmående arbetsplatser inom den offentliga sektorn bör medarbetarna få utföra sitt arbete i linje med ”professionens logik” eller åtminstone inte i konflikt med den. Att ge professionslogiken tolkningsföreträde skulle kunna leda till färre motstridiga krav, ett ökat inflytande och möjligen också en rimligare arbetsbelastning, ökat socialt stöd samt bättre villkor för lärande och kompetensutveckling.
Mer forskning behövs
Författarna till kunskapssammanställningen menar att det finns ett tydligt behov av mer forskning om hur arbetet behöver vara organiserat för att vara hälsofrämjande, men också hur arbetsgivare rent praktiskt kan jobba för att nå dit.
– Jag vill betona vikten av mer fokus på kontextspecifik forskning, där olika branscher och sektorer, och deras specifika omständigheter och utmaningar, får stå i fokus, säger Fredrik.
För att skapa ett mer hållbart arbetsliv är det avgörande att se till genusaspekten, menar författarna, det vill säga hur arbetet är organiserat för män respektive kvinnor och hur arbetet kan organiseras så att arbetsvillkor blir likvärdiga menar Karolina och Fredrik som också lyfter en identifierad kunskapslucka:– Jag tror också att forskning som kopplar ihop organisering av arbete och hälsa och välmående, med siffror, alltså att vi mäter effekter av satsningar på arbetsorganisationer som utgår från hälsa och välmående när de organiserar och leder arbetet, med effektivitet är jätteviktigt. Vi vet att ’money talks’, med siffror som styrker vinsterna – på olika plan – av hälsofrämjande organiserade arbetsplatser tror jag att vi kan komma att se fler arbetsgivare som vågar tänka nytt, nytt och hållbart, avslutar Karolina.
Om kunskapssammanställningen
Kunskapssammanställningen ”Organisering av arbete och dess betydelse för hälsa och välbefinnande” är en del av ett regeringsuppdrag som gavs till myndigheten i juni 2018 och som handlar om att sammanställa kunskap om faktorer som skapar friska och välmående arbetsplatser med ett särskilt fokus på den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.
För att genomföra uppdraget engagerade myndigheten forskare från svenska universitet och högskolor för att inom fyra områden dyka djupare in i den befintliga forskning som gjorts och sammanställa detta i fyra separata kunskapssammanställningar. Förutom den organisering av arbete så finns kunskapssammanställningar framtagna inom områdena psykosocial arbetsmiljö, ledarskap samt fysisk arbetsmiljö.
Mer information:
Organisering av arbete och dess betydelse for hälsa och välbefinnande
Podcast Arbetsmiljösnack 5 – Organiseringens betydelse för arbetsmiljön
Regeringsuppdrag – Faktorer som skapar friska och välmående arbetsplatser