Coronapandemin innebar en stor påfrestning för arbetslivet och arbetsmiljön. Genom att sammanställa litteratur samt intervjua personer med en nyckelroll under pandemin skriver myndigheten en rapport om Sveriges hantering av pandemin gällande arbetsmiljön.
Vad gjorde Sverige, och varför? Vad betydde det för arbetslivet att skolorna hölls öppna under pandemin? Ökade arbetslösheten grund av pandemin? Hur förändrades arbetsmiljön på social, fysisk och organisatorisk nivå?
– Det ska bli intressant att följa arbetet och jag ser fram emot att ta del av rapportens resultat. Sverige stack ut i sin hantering av pandemin i och med att vi inte hade lika mycket restriktioner som andra europeiska länder, därför tror jag att det finns ett stort intresse för vår sammanställning, säger Robert Ljung, processledande analytiker på Myndigheten för arbetsmiljökunskap.
Lärdomar inför en eventuell kommande pandemi
Rapporten ska sammanfatta vad Sverige gjorde och varför. De erfarenheter och slutsatser som sammanställs ska ligga till grund för hanteringen av en eventuellt kommande pandemi.
Resultatet ska i nästa skede sammanfattas i en gemensam rapport för EU-länderna, i syfte att ta lärdom av varandra.
Arbetsgrupp
Filosofie doktor Anders Fredriksson med erfarenhet av forskning, analys och verksamhetsutveckling inom det samhällsvetenskapliga området.
Karin Hedin, som tidigare forskat vid Lunds universitet. Hon arbetade som utredare på Sveriges Kommuner och Regioner under pandemin och medverkade i samordningen av åtgärder mellan organisationens politikområden.
Arbetet med den svenska versionen ska vara klar 1 november 2024.