Forskarna Martin Wolgast och Sima Nurali Wolgast vid psykologiska institutionen på Lunds universitet arbetar på uppdrag av myndigheten med kunskapssammanställningen. Martin och Sima har mångårig erfarenhet av forskning inom diskriminering och mänskliga rättigheter.
Diskrimineringsfritt samhälle enligt Agenda 2030
Ett av målen med arbetet är att förstå hur stress kopplat till etnisk tillhörighet och religion påverkar hälsa. Den sammanställda kunskapen kommer att spridas för att stödja arbetsgivare, skyddsombud och andra förtroendevalda i arbetet med det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Den kunskap som vi sammanställer blir en viktig pusselbit i arbetet för att uppnå målet om ett diskrimineringsfritt samhälle enligt Agenda 2030 (en global handlingsplan med 17 mål för hållbar utveckling antagen av FN för att skapa en bättre framtid fram till år 2030).
Fokusgrupper
Under augusti har arbetsgruppen sökt deltagare till fyra fokusgrupper med olika representation och erfarenheter. Deltagarna kommer från arbetsgivarorganisationer, fackförbund, civilsamhällesorganisationer och verksamheter som arbetar med förebyggande åtgärder. Samtalen i fokusgrupperna pågår under augusti och september (det finns fortfarande möjlighet att delta i fokusgrupperna och bidra med dina kunskaper och erfarenheter, kontakta oss i arbetsgruppen.)
Till fokusgrupperna har vi sökt deltagare som har erfarenhet av att arbeta med eller uppmärksammat minoritetsstress på sin arbetsplats. Genom fokusgrupperna kan vi nå ut till olika grupper och arbetsplatser för att få en bredd av erfarenheter och perspektiv.
(Att som del av en minoritetsgrupp vara utsatt, eller behöva vara på sin vakt och beredd på att bli utsatt eller ifrågasatt, leder för många till en psykosocial stress. Det är den stressen som av forskare kallas minoritetsstress.)
En inledande litteratursökning
I den inledande fasen av projektet genomfördes en omfattande undersökning av befintlig forskning kring ämnen som hudfärg och dess samband med arbetsrelaterad stress.
Forskningen visar att personer som uppfattas icke-vita är särskilt utsatta för stress på arbetsplatsen, vilket påverkar hälsa och välbefinnande negativt. Det är också vanligare att de har arbeten och anställningsformer som leder till ökad utsatthet för både fysiska och psykosociala arbetsmiljöproblem.
Tre tydliga teman inom forskningen
Litteratursökningen har identifierat att forskningen inom ämnet kan delas in i tre huvudsakliga teman. Det första temat fokuserade på särskild utsatthet baserad på strukturella omständigheter, såsom överrepresentation av icke-vita i vissa yrken och branscher, samt osäkra och tidsbegränsade arbetsformer.
Det andra temat berörde särskild utsatthet baserad på psykosociala omständigheter. Studier visade att personer som rasifieras som icke-vita i högre grad rapporterade om en negativ psykosocial arbetsmiljö, inklusive upplevelser av diskriminering, särbehandling och rasism. Det tredje temat handlade om skyddsfaktorer som kunde minska risken för psykosocial stress och dess negativa inverkan på hälsan.
Kompletterande litteratursökningar
Forskningen om arbetsrelaterad stress baserad på religion eller annan trosuppfattning var inte särskilt omfattande i den initiala litteratursökningen. Endast ett fåtal artiklar identifierades. Det framkom dock att det finns studier från USA, Storbritannien och Europa som behandlar arbetsplats-diskriminering av personer som öppet identifierar sig som muslimer. För att få mer kunskap inom detta område behövs ytterligare sökningar och kompletterande undersökningar.
Om kunskapssammanställningen
Den 1 juni 2023 delredovisades uppdraget till Arbetsmarknadsdepartementet och Forum för levande historia. Redovisning till regeringen sker den 1 mars 2024. När uppdraget är redovisat påbörjas arbetet med att sprida kunskapen till målgrupperna arbetsgivare, skyddsombud och andra förtroendevalda som stöd i arbetet med det systematiska arbetsmiljöarbetet.
– Vi hoppas att den här kunskapen kan bidra till att arbetsplatser aktivt kan arbeta förebyggande för att minska utsattheten bland personer med annan hudfärg, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning så att upplevelsen av minoritetsstress minskar eller inte förekommer, avslutar Sanny Shamoun.
Mer information om projektet:
Vissa gruppers utsatthet för arbetsrelaterad stress och arbetsmiljörelaterad ohälsa