De befintliga riktlinjerna ses över och kompletteras med nya forskningsrön som kommit efter 2016 då de gavs ut.
– Inom flertalet områden har tidigare kunskapsläge etablerats än mer och inom enstaka områden har mer kunskap tillkommit. Inom internetbaserad intervention till exempel har det skett en stor kunskapsutveckling som visar att e-behandling är ett bra komplement eller alternativ till face-to-face, säger Ulric Hermansson, forskare och universitetslektor vid Karolinska institutet.
Den nya utgåvan sammanfattar kunskapsläget i form av riktlinjer som enkelt ska kunna användas på arbetsplatser.
– Att som företagshälsa, arbetsgivare eller facklig organisation ha kännedom om aktuellt kunskapsläge om vilka metoder som är mest effektiva och bäst lämpar sig i arbetslivet är en allt för utmanande, ja kanske orimlig uppgift. Att anställda som har alkoholproblem erbjuds de bästa och mest effektiva insatserna är även en etisk fråga, säger Pernilla Nordkvist, projektledare på Sveriges Företagshälsor.
Ulric Hermansson och Pernilla Nordkvist
Kartläggningar av svenska folkets alkoholvanor visar att var sjätte person rapporterar en riskkonsumtion av alkohol, andelen är högre bland män än bland kvinnor. En del av riskkonsumenterna har tydliga alkoholproblem, men är socialt etablerade. I en rapport framgår det att ungefär fyra procent av befolkningen i åldersgruppen 17 – 84 år har ett alkoholberoende. Merparten av dem finns i arbetslivet. Forskning visar också att ungefär var sjunde person påverkas negativt av en närståendes drickande.
Hur kan man förebygga alkoholproblem på en arbetsplats?
– I en rapport som systematiskt granskat enskilda studier, översiktsartiklar och metaanalyser om alkoholens inverkan på arbetet och produktiviteten, framhålls att en tydlig och skriftlig policy troligen är av grundläggande betydelse för att åtgärda alkoholproblem på arbetsplatsen, säger Ulric Hermansson.
Både studier och praktisk erfarenhet visar att ett framgångsrikt preventivt arbete mot alkoholproblem bör bestå av en kombination av åtgärder. Det kan till exempel vara:
- skriven policy
- information till anställda om alkoholvanor och dess risker
- utbildning av arbetsledare och chefer i att förebygga och hantera alkoholproblem
- erbjudande om screening och rådgivning av alkoholvanor
- tester för att kontrollera nykterhet
- alkolås i fordon
- rehabiliteringsinsatser i större och mindre omfattning
– Förhoppningen är att alkoholfrågan blir en naturlig del av det systematiska arbetsmiljöarbetet, säger Ulric Hermansson.
Riktlinjerna beräknas vara uppdaterade den 16 november 2023 och presenteras vid ett seminarium tillsammans med Afa försäkring och Forte den 21 november. Läs mer på Afa försäkrings webbplats.
Vi uppdaterar även riktlinjerna för hälsoundersökningar och psykisk ohälsa.