Genererad av AI ikonBilden är genererad
av artificiell intelligens

Uppfattningar om sambandet mellan arbetslivskriminalitet och arbetsmiljö

Arbetet mot arbetslivskriminalitet är en prioriterad fråga. Men hur ser relevanta aktörers bild ut av sambandet mellan arbetslivskriminalitet och arbetsmiljö? Genom en intervjustudie har vi samlat in kunskaper och erfarenheter.

Delegationen mot arbetslivskriminalitet konstaterar att arbetslivskriminalitet är ett allvarligt samhällsproblem och att det inte finns tillräckligt mycket kunskap om dess omfattning och konsekvenser. Enligt delegationen handlar arbetslivskriminalitet om medvetna kvalificerade förfaranden där en verksamhetsutövare, själv eller tillsammans med andra, bryter mot regler eller avtal i arbetslivet på bekostnad av arbetstagarna, andra företag eller det allmänna.

För att få mer kunskaper om hur arbetsmiljö kan påverkas av arbetslivskriminalitet har Myndigheten för arbetsmiljökunskap intervjuat 30 personer. Dessa var representanter från myndigheter, fackföreningar, arbetsgivar- och branschorganisationer samt civilsamhällesorganisationer med särskild expertis inom områdena arbetslivskriminalitet och arbetsmiljö. Vi har också via intervjuerna samlat in kunskaper om interventioner som kan förebygga, minska eller hindra förekomsten av arbetslivskriminalitet och därmed stärka arbetsmiljöarbetet och bidra till en god arbetsmiljö.

Samsyn kring begreppet arbetslivskriminalitet saknas

Studien visar sammantaget att begreppet arbetslivskriminalitet som Delegationen mot arbetslivskriminalitet arbetat fram, är etablerat bland facken, myndigheterna och i viss mån bransch- och arbetsgivarorganisationerna. Flertalet av facken och myndigheterna beskriver att de utgår från delegationens definition och använder begreppet i sitt interna och externa arbete.

Men begreppet är också omdebatterat. Bransch- och arbetsgivarorganisationerna är som regel mer tveksamma till att använda begreppet. Där finns en uppfattning att begreppet är missvisande bland annat eftersom vissa förfaranden som faller innanför definitionen i själva verket inte är straffbelagda.

Arbetslivskriminalitet kan driva fram brister i arbetsmiljön

I resultatet av myndighetens studie framgår att deltagarna i studien beskriver att de ser att arbetslivskriminalitet bidrar till en försämrad arbetsmiljö. De menar att arbetslivskriminalitet kan ge upphov till brister i både fysisk, organisatorisk och social arbetsmiljö. Orsaker till att arbetsmiljön blir lidande inom sådan verksamhet är oftast att verksamhetsutövare fuskar med arbetsmiljöregelverket eftersom de kan tjäna pengar på det.

– Det är viktigt att privata och offentliga aktörer kontrollerar hur de arbetsmiljömässiga villkoren sett ut för arbetstagarna när de köper in varor eller tjänster. På så sätt kan vi påverka att färre människor blir drabbade av arbetslivskriminalitet, säger Anders Fredriksson, författare av rapporten.

Vissa grupper är mer drabbade

Särskilt personer med utländsk bakgrund riskerar att utsättas för arbetslivskriminalitet. Bland annat på grund av att de oftare har en beroendeställning till sina arbetsgivare och har sämre kunskaper om sina rättigheter och skyldigheter som arbetstagare. Det handlar exempelvis om asylsökande, reguljära och irreguljära arbetskraftsinvandrare och utsatta EU/EES-medborgare. Även unga personer har en förhöjd risk att drabbas av arbetslivskriminalitet.

Svårt att studera sambandet

Det finns flera utmaningar med att studera sambandet mellan arbetslivskriminalitet och arbetsmiljö. Några av skälen är att arbetslivskriminalitet är ljusskygg verksamhet och att skador i arbetet inte dokumenteras i dessa verksamheter. De intervjuade framhåller att det saknas relevant statistik som möjliggör en uppföljning av arbetslivskriminalitet inom flera områden.

Strategiskt och operativt arbete mot arbetslivskriminalitet

Organisationerna som deltagit i studien bedriver både strategiskt och operativt arbete mot arbetslivskriminalitet. Inom ramen för samverkan mellan myndigheterna pågår ett strategiskt arbete med att bygga strukturer och forum för nationell och regional dialog och samverkan. Det handlar också om att bygga upp en gemensam kunskapsbas och metoder för att motverka fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet. De riktade insatser som görs följs sällan upp eller utvärderas. Det gör att det är svårt att veta vad som är ett fungerande arbete för att motverka arbetslivskriminalitet.

Kommande kunskapssammanställning

I en kommande kunskapssammanställning framtagen av myndigheten sammanställer vi befintlig forskning om hur arbetslivskriminalitet påverkar arbetsmiljön för arbetstagare på arbetsplatser och vilka kunskapsluckor som finns inom området. Kunskapssammanställningen planeras att publiceras senare i vår.

Läs eller ladda ner rapporten här