Sammanställning av frågor från webbinarium om långvarigt stillasittande på jobbet

Vi har samlat ett urval av de frågor som kom in innan och under webbinariet den 25 maj om effekterna av långvarigt stillasittande på jobbet.

Länk till webbinariet på vår YouTube-kanal.

Behöver man inte ta hänsyn till musklernas arbete vid analys av sittande på tex. boll och sadelstolar. Det borde ge upp hov till muskelaktivitet istället för rörelseaktivitet?

  • Svar från Wim Grooten, docent, forskare och lektor på fysioterapiutbildningen, Karolinska institutet: Javisst, så tänkte jag också i början, så det var väldigt oväntat att jag inte såg mer muskelaktivitet än 6%MVC (maximal volontär aktivitet) (– snitt 3%), men när jag tänkte efter, så såg jag att man får en väldigt bra hållning om man tex sitter på en sadelstol: Center of mass (CoM) eller tyngdpunkten ligger precis ovanför rörelseaxeln. Även nackvinkeln blir bättre. Så man behöver inte använda sina muskler, när man har ”staplat alla kroppsdelar rakt ovanpå varandra. Samma sak i stående. Endast om man inte har CoM rakt över understödsytan, så trillar man av en sådan instabil stol.

Jag skulle uppskatta om ni kan förklara vad du anser är aktivt sittande under arbetstid och vad är aktivt stående?

  • Svar från Wim Grooten, docent, forskare och lektor på fysioterapiutbildningen, Karolinska institutet: Oj, bra men svår fråga. Aktiv sittande definieras genom att man har en 50% högre energiförbrukning än din ämnesomsättning i vila (1,5 MET) och det är helt individuellt! Vissa personer (jag själv tex) har detta alltid när jag sitter. Jag kan helt enkelt inte sitta still. Min doktorand trodde det var fel på mätaren, men när han mätte de andra 15 personerna, så såg han att det var fel på mig 😊.
    Man behöver alltså röra sig i en sittande position, och genom att flytta överkroppen fram/bak, vä/höger eller armarna och ben, så behöver du använda energi. 50% låter mycket, men det är inte så himla svårt att nå dit eftersom ämnesomsättningen i vila är inte så hög. I vårt experiment där vi bad försökspersonerna slå i 2 pärmar växelvis som låg vänster och höger om dator (och matade in de ord som de hittade i pärmarna i en Excelfil), så kom nästan alla upp till detta. Så nu har vi ett annat problem. Är den här lilla extra aktivitet redan hälsofrämjande, eller varför har vi den där gränsen (som någon bara hittade på på 70-talet) på 1.5 MET (100 cpm)? Det blir nästa steg i vår forskning, vi borde utmana de där gränserna. Varför 50% (100cpm) och inte tex 72.5% med (tex 142 cpm) %? Bara för att 50 och 100 är fina jämna tal? Det är inget bra argument ju!

Aktivt stående – vad innebär det när man kontorsarbetare?

  • Svar från Wim Grooten, docent, forskare och lektor på fysioterapiutbildningen, Karolinska institutet: Se svar på aktivt sittande – det blir aktivt när du kommer över 1.5MET. Det verkar lite lättare att röra sig i stående så därför såg vi i våra data att vid cirka 35-40% i stående personer kommer över 1.5MET och endast 15-20% i sittande. Men ett tips är att om vill uppnå detta aktiva stående, så gäller det att göra sådana pausrörelser som Maria och Åsa visade – några knäböj och du kommer enkelt upp över denna gräns. Men samma svar här som ovan, är detta tillräckligt hälsobefrämjande? Vi vet att blodsockervärden sjunker efter 20-30 minuter inaktivitet, så teoretiskt borde dessa rörelser bromsa upp den processen, men det måste vi forska på!

Det måste bli en väldig skillnad nu när många både jobbat hemifrån och dessutom beställer hem matleveranser för att undvika corona-smitta i affärer. Det finns inte längre någon naturlig anledning att röra på sig och många planerar inte heller in aktivitet på sin fritid.

  • Svar från Wim Grooten, docent, forskare och lektor på fysioterapiutbildningen, Karolinska institutet: Så sant! Och därför är det så viktigt att vi få till all aktivitet som möjligt när vi sitter och står! Det finns nu några studier som visar att under Corona det där med sittande inte har varit så bra för den mentala hälsan (Viktorias Bloms nya artikel 10.3390/ijerph18063313). De har transporterna till och från jobbet är en viktig källa till fysiskt aktivitet utan att de flesta vet om det.

Jag undrar vad har tillverkarna av stolar gjort för slags tester eftersom de hävdar att deras stolar och bollar skall ge ökad aktivitet.

  • Svar från Wim Grooten, docent, forskare och lektor på fysioterapiutbildningen, Karolinska institutet: Tack för frågan, det är lite svårt att veta hur de testar, men jag fått förfrågan att utföra dessa tester eftersom de inte har möjlighet att verkligen testa dessa aktivitetsnivåer. Jag tror att deras påståenden bygger mest på deras önsketänkande och inte på testresultat. Men de stolsföretag som jag har haft kontakt med förstådd alltså att de behövde köpa in extern kompetens och det är väldigt få företag som lägger medel på detta. Jag hade alltså möjlighet att ha en hel palett med mätmetoder till hands, något som de inte har haft: accelerometrar, kraftplattor, elektromyografiska mätningar och rörelseanalys, mm. Jag hade en bra kontakt med de som har utvecklat stolarna och som jag uppfattade det, så testar de egentligen bara stolen inom företaget, alltså på sig själva. Många gånger är de testerna som de utför mera om klädselns slitning, hållfastheten av konstruktioner och mera de där tekniska mätningar.Det finns en del lagkrav och andra certifikat och de måste visa att de klarar dessa krav. Kanske genomför de några kundundersökningar, men dessa kan knappas kallas för en undersökning då man inte kan säkerställa svarsfrekvens och reliabilitet/validitet av frågorna. Ibland har de skickat en förfrågan till flera laboratorium och intressant är att inte kommer fram till samma svar. Det är alltså inte bara en stol man kan utvärdera, men människan i sin stol och eftersom människor varierar, så kan även resultaten varierar.

Kan vi inte sluta hålla på med att ge arbetstagare sitta-skam: DU måste tänka på ditt beteende; DU måste se till så att du rör på dig. Låt oss skapa arbeten och arbetsverktyg som skapar aktivitet, oavsett individens motivation och utan att hen kan ”komma undan”.

  • Svar från Åsa Miemois, hälsoutvecklare, Previa: Nej, att sittskamma någon tror jag inte leder någon vart. Jag tror arbetsgivaren behöver se över vilka förutsättningar arbetsplatsen har för rörelse och hur vi initierar rörelse i arbetsvardagen så individen känner att denne har möjlighet, vill och orkar röra på sig. Här tror jag det är ett delat ansvar mellan arbetsgivare och arbetstagare vad gäller inspiration, motivation, utrustning och möjligheter/ förutsättningar.

    Arbetsgivare kan:

    • fundera på möteskulturen, att alltid ha 10 min ställtid mellan mötena så det finns möjlighet att ställa sig upp och röra på sig
    • oavsett arbetsuppgifter ge utrymme för paus och uppmuntra rörelse och utomhusvistelse om möjligt.
    • lånecyklar att använda om man skall förflytta sig i anslutning till jobbet
    • träningsutrustning, gym, gummiband vid kopiatorn, kontorscykel, gåband etc
    • friskvårdssubvention
    • ståbord i fikarum, vänthallar, mötesrum etc
    • friskvårdstid t ex att arbetsgivaren bjuder på 15 min om man tar en promenad i samband med lunchen
    • rörelser/ stretching, pausgympa i början av arbetsdagen eller gemensamt någon gång under dagen
    • höj och sänkbara skrivbord, ståmatta, sadelstol, pilatesboll (variation i kontorsutrustningen)
    • pausrörelseprogram att installera på datorn så man kan välja hur ofta de ska bryta in och ge förslag på övningar
    • kommunikation kring rörelse och hälsofrämjande i arbetslivet överlag så det blir naturligt att på den här arbetsplatsen är rörelse en del av vardagen (även om det i grunden är ett stillasittande jobb).

Vi har lärt oss att kroppen går in i ””standby-läge”” efter ca 30-40 min inaktivitet. Standby-läget är skadligt för blodkärl mm. Kan du säga något om detta?

  • Svar från Åsa Miemois, hälsoutvecklare, Previa: Ja så fort vi blir inaktiva/utan rörelse så börjar kroppens system att återhämta sig och sänker hjärtfrekvens, andningsfrekvens, syreomsättning, energiomsättning etc. Man kan säga att vi spar på systemet, energin och kroppen. Detta är ju något vi också behöver, främst nattetid men även kortare stunder under dagen. Dock är det önskvärt att vi just bryter denna process regelbundet så vi tvingar igång kroppens system också. Problemet blir när vi har för mycket tid i det ena eller andra läget. Kroppen och hjärnans processer mår bra av variation i att aktivera stressystemet (sympatiska systemet) och återhämtningssystemet (parasympatiska systemet). Exakt vilken tid som kroppen behöver för att gå ner i lågvarv är troligtvis individuellt och beror på tidigare belastning samt hur effektivt vi kan koppla på återhämtningssystemet.Tänk variation mellan aktivitet och vila och att vi har olika förutsättningar beroende på hur dagens göromål ser ut.

Visst kan vi väl jobba med tyngdöverföring och stretching vid stående och visst har vi en högre energiförbrukning när vi behöver hålla hela vår kropp upprätt vid stående jobb än vid sittande – bara undrar?

  • Svar från Åsa Miemois, hälsoutvecklare, Previa: Ja vi har en högre energiförbrukning vid stående arbete men står vi helt still är det inte så stor skillnad dock oftast bättre position förmusklerna i benen, ryggen och hållningsmusklerna. När vi står upp har vi också mycket ”närmre” till smårörelser och just tyngdöverföring, vridningar, steg fram och tillbaka eller i sidled så sammanfattningsvis blir troligtvis energiförbrukningen högre sett över en arbetsdag om vi varierar sittande och stående alt står.

Vad tycker experterna om ”treadmill desk”? Alltså att ha ett löpband under sitt höj- och sänkbara skrivbord.

  • Svar från Viktoria Wahlström, postdoktor vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet och Åsa Miemois, hälsoutvecklare, Previa: Att använda gå-band eller kontorscyklar kan vara ett sätt att försöka få in vardagsrörelse och variation under arbetstid. Att gå eller cykla ökar energiförbrukningen, och det finns studier som har visat positiva effekter med t.ex blodsockernivåer och viktminskning av att använda gå-band på jobbet.Man har vid Umeå universitet genomfört två studier med gå-band. I en randomiserad kontrollerad studie där en grupp fick ett gå-band vid sitt skrivbordet under ett års tid kunde man se att deltagarna gick mer under arbetstid, men man såg samtidigt att de minskade sin fysiska aktivitet framförallt på helgerna. Man fick alltså en kompensatorisk effekt på sin fritid. I den studien kunde man inte se några effekter på blodsocker eller kroppsmått. Det gäller alltså att se till helheten.AktiKonprojektet placerades gå-band ut i ett aktivitetsbaserat kontor, i både enskilda rum och mer öppna kontorsytor. Få personer använde gå-banden. De arbetsuppgifter som verkar fungera bäst för de flesta när man använder gå-bandet är att läsa e-post, läsa eller under telefonmöten. Personer som hade ont i ryggen beskrev att det var skönt att kunna variera sig med att gå under arbetsdagen. Hinder för att använda gå-bandet är ljudet från gå-bandet och stegljudet. Det gör att man behöver placera gå-banden så att ljudet inte stör andra medarbetare. Initialt kan vissa personer uppleva en sjögångsyrsel när man använt gå-bandet. Det är balanssinnet som reagerar på att underlaget rör sig. Den yrseln är inte farligt och går över efter ett tag, när man har vant sig att gå på bandet. Kontorscyklar är lite enklare att komma igång med och låter inte när de används. De är också enklare att flytta mellan olika arbetsstationer.Generellt är det bra att det finns många olika möjligheter till variation och fysisk aktivitet att välja på, då olika personer gillar olika. Varför inte ett ”variationsbibliotek” på kontoret, så att man kan välja det som passar en själv bäst?

Vi talar om vad som händer i kroppen kopplat till flex eller aktivitetsbaserade kontor, men vad händer i knoppen och hur påverkar det kroppen? Kan man se om den ökade rörligheten i aktivitetskontor bidrar till minskad stress eller blir det plus minus noll på grund av den minskade trivseln och kanske ökade stressen av att man inte har en egen plats?

  • Svar från Viktoria Wahlström, postdoktor vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet: En mycket bra fråga – det är bara i teorin som vi kan separera kropp från knopp. Det finns väldigt få studier som har undersökt hälsoeffekter av att byta till ett aktivitetsbaserat kontor, till exempel effekter på allmän hälsa och stress. Vi vet alltså inte så mycket om det. I vår studie (AktiKonprojektet), ser vi att 70% av medarbetarna är nöjda eller mycket nöjda med de nya lokalerna. Majoriteten är alltså nöjda, men kan också innebära en ökad stress och minskad trivsel. Andra studier har visat varierande resultat, där vissa redovisar ökad nöjdhet och andra en försämring. Vi ser inga skillnader på skillnad mellan grupperna vad gäller självskattad stress, allmän hälsa eller hälsofrämjande faktorer på arbetet bland dem som flyttade till det aktivitetsbaserade kontoret jämfört med de som fortsatte jobba i cellkontor. Vi kunde se att kognitiv stress ökade initialt, men den gick sedan tillbaka till samma nivå som innan flytten. Vi kan däremot se att gruppen som flyttade till aktivitetsbaserade kontor skattar en försämring avseende upplevelse av störningar från ljud, brist på avskildhet, sittkomfort och arbetsställning, jämfört med de som fortsätter jobba i cellkontor.Vi ser också att den självskattade produktiviteten bland personer som arbetar mycket med koncentrationskrävande arbetsuppgifter sjunker efter flytt till flex-kontor, i motsats till personer som jobbar mycket i team eller är chefer, som skattar skattade en oförändrad produktivitet. Man vet inte om ökad rörlighet i aktivitetsbaserade kontor bidrar till mindre stress, men jag tänker mig man behöver fysisk aktivitet på en högre intensitetsnivå för att få effekter på det ”stressdämpande systemet”. Vi hör i våra intervjuer att det känns stressande att gå runt och leta efter en arbetsplats. Om man känner sig stressad så kan det ge mer besvär med smärta, men smärta kan också skapa stress. Frågan är relevant, men det är tyvärr svårt att utvärdera de komplexa sambanden mellan kroppen, knoppen och kontexten för en individ när man genomför studier.För att summera frågorna ovan, så är det av största vikt att man planerar kontorsmiljöerna, så att de i möjligaste mån matchar de behov som medarbetarna har. Zonering och tydliga riktlinjer för vilka regler som gäller i kontoret är också viktigt. Det kanske är lämpligt att vissa arbetsgrupper, som inte har någon större vinst eller incitament att byta arbetsstation har fasta platser, medan andra grupper lämpligen kan jobba i delade miljöer? One size might not fit all.Vår forskargrupp har utformat ett verktyg som kallas Checkflex. Syftet med Checkflex är att tjäna som en checklista vid en övergång till flex-kontor med aktivitetsbaserat arbetssätt. Strukturen är uppbyggd efter ett antal logiska steg i processen att övergå till ett flex-kontor och är därför uppdelade i faserna planera, genomföra och underhålla, där planera är den enskilt viktigaste.Här är länken till Checkflex: https://www.umu.se/institutionen-for-folkhalsa-och-klinisk-medicin/om-institutionen/hallbar-halsa/forskning/checkflex/

Vi har aktivitetsbaserad arbetsplats fördelade på tre våningsplan och anställda uppmanas att inte paxa en specifik plats, utan flytta runt. Jag använder en mängd ergonomiska hjälpmedel och det blir ett väldigt spring, letande och bärande för att samla in allt jag behöver varje dag. Har Viktoria Wahlström någon lösning på detta.

  • Svar från Viktoria Wahlström, postdoktor vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet: Tack för din fråga som jag önskar att jag kunde ge ett bra svar på. I vår studie har vi genomfört intervjuer där man, precis som du beskriver, pratar om att ställtiden ökar för att ställa in arbetsplatsen man ska använda för stunden/dagen. Om man dessutom har hjälpmedel som man ska hämta och bära med sig, så blir det än mer tidskrävande. Att medarbetare behöver lägga tid på att fixa detta på daglig basis, gör att det sker en form av ansvarsförskjutning av anpassningarna från arbetsgivaren till arbetstagarna som kan bli olyckligt över tid. Vi vill därför betona vikten av att kartlägga och ta hänsyn till olika anpassningsbehov bland personalen, så att man kan ta höjd för individuella behov och funktionsvariationer vid utformningen av lokalerna och hur de ska användas. Alla kanske inte ska behöva byta arbetsplats regelbundet? Det vore bra att hitta och sprida goda exempel från arbetsplatser/organisationer som har hittat bra former för att hantera den här typen av frågor i sina aktivitetsbaserade kontor.

Nyfiken på hur positiv respektive negativ social interaktion påverkar hjärnhälsan och vår kreativitet?

  • Svar från Maria Eklblom, docent, GHI: Positiv social interaktion är väldigt viktig för psykiskt mående som i sin tur är viktigt för kreativitet. Det är bland annat därför som den psykosociala arbetsmiljön är en så viktig faktor för psykisk hälsa. Den psykosociala arbetsmiljön styrs av faktorer som arbetsorganisation, arbetets innehåll och upplägg, men också känslan av att befinna sig i ett sammanhang med ett meningsfullt arbete, eget ansvar, inflytande och kontroll över den egna arbetssituationen.

Ni har pratat mycket om kontor men yrkeschaufförer har ofta stillasittande jobb, som filmen visade, men tidsramen för leveransen styr alltid tid för att slappna, sträcka på sig eller ta en promenad under arbetstid. Vad ser ni för problem med ett sådant yrke?

  • Svar från Maria Eklblom, docent, GHI: Risken är att man får för lite fysisk aktivitet under arbetsdagen och att man efter arbetsdagen är för trött för att orka med att vara aktiv på fritiden. Detta ökar risken för flera ohälsotillstånd och förkortar den förväntade livslängden. Tidsramarna för leveranserna bör därför ta hänsyn till förutsättningar för medarbetarnas hållbara hälsa.

Hur lång tid mellan rörelsepauserna och hur länge ska pauserna vara?

  • Svar från Maria Eklblom, docent, GHI: Vi saknar fortfarande mycket kunskap, men baserat på det vi vet idag så verkar det räcka med en 3 minuters rörelsepaus var 30:e minut för att gynna koncentration, välbefinnande, blodsocker och kärlhälsa. Dessa korta rörelsepauser är särskilt viktiga för de som inte når upp till rekommendationerna om mer intensiv fysisk aktivitet.
    Rekommendationerna för medel till högintensiv fysisk aktivitet är 150 minuter per vecka. Det verkar vara avsevärt viktigare för hälsan att uppnå dessa 150 minuter per vecka, men för den som inte gör det så kan regelbundna kortare rörelsepauser också vara värdefulla för hälsan.

Hur frikoppla sig från datorer, som iaf för min del är det som gör mig fast i stillasittande/stillastående?

  • Svar från Maria Eklblom, docent, GHI: Det är många som upplever att arbetsuppgifterna gör det svårt att främja sig datorn och hellre skulle ta en promenad än en rörelsepaus vid datorn. Några råd kan vara att ta ett telefonmöte under promenaden eller att ta en walk and talk. Ofta finns inte riktigt kulturen med gå-möten på plats i företaget och då kan man själv eller med hjälp av en hälsopedagog behöva föregå med gott exempel. Om det är själva arbetsuppgifterna som gör att du inte har möjlighet att ta en rörelsepaus så bör du ta upp frågan med din närmaste chef så att ni tillsammans kan hitta lösningar för att förbättra din arbetsmiljö.