Sammanfattning
Arbetslivskriminalitet har varit ett växande samhällsproblem i Sverige under senare år och lett till många utmaningar på olika nivåer. Ett av de problem som arbetslivskriminalitet anses föra med sig är en försämrad arbetsmiljö för berörda arbetstagare. Försämringarna kan vara allvarliga och leda till arbetsrelaterad psykisk ohälsa, arbetsskador och dödsfall på grund av arbete. Därför finns det behov av mer och fördjupade kunskaper om arbetslivskriminalitet och dess effekter på arbetsmiljön.
Med utgångspunkt i detta, samt utifrån Regeringens fjärde mål i den nationella arbetsmiljöstrategin för åren 2021–2025, som betonar en arbetsmarknad fri från brott och fusk, har Myndigheten för arbetsmiljökunskap initierat ett projekt som utmynnat i två rapporter. Den första rapporten publicerades i januari 2024, och innehöll intervjuer med experter och relevanta aktörer för att fånga arbetsmarknadens uppfattningar om arbetslivskriminalitet och dess påverkan på arbetsmiljö.
Föreliggande rapport, som är nummer två och den sista inom detta projekt sammanställer befintlig kunskap från vetenskapliga studier, rapporter och analyser, och belyser hur arbetslivskriminalitet påverkar arbetsmiljön utifrån ett arbetstagarperspektiv.
Författare
Monica Kaltenbrunner, medicine doktor, Myndigheten för arbetsmiljökunskap.
Beteckning
Kunskapssammanställning 2024:2