De förändringar som redovisas i rapporten är statistiskt säkerställda och grundar sig på data från den ”Svenska longitudinella studien om sociala förhållanden, arbetsliv och hälsa” (SLOSH) perioden 2014–2022. Rapporten visar att det skett flera förändringar i arbetsmiljön för Sveriges arbetande befolkning under pandemin, men sett till gruppnivå är förändringar överlag små.
De som fortsatt arbeta under pandemin upplevde inte några större förändringar och detta kan delvis bero på Sveriges relativt milda restriktioner och avsaknad av full nedstängning. Resultaten pekar dock på flera förbättringar avseende arbetsmiljösituationen, framför allt inom gruppen med yrken där möjligheten till distansarbete är god.
Analyserna ger oss en bild av hur pandemin har påverkat arbetsmiljön i Sverige samt hur olika yrkesgrupper har påverkats. Det är dock intressant att notera att förändringarna på gruppnivå är relativt små; vi behöver gräva djupare och titta på mer finfördelade grupper för att identifiera större effekter, säger Johan Stenmark, processledande analytiker vid Myndigheten för arbetsmiljökunskap.
Anställningsotrygghet och arbetsvillkor
Generellt sett ökade anställningsotryggheten, särskilt i början av pandemin, men med en viss återhämtning mot slutet av 2022. Kvinnor upplevde dock fortsatt hög anställningsotrygghet.
En minskning av långa arbetstider sågs främst bland män, samt yrken med potential för distansarbete, inom materiell tillverkning samt ”övriga yrken” med krav på högre utbildning.
Andra viktiga observationer inkluderar en minskning av psykologiska krav och en ökning av både kontroll och socialt stöd, särskilt inom yrken med potential för distansarbete.
Färre positiva arbetsmiljöförändringar för vård- och omsorgspersonal
För arbetstagare inom vård och omsorg, grundskola och barnomsorg noterades färre positiva förändringar i arbetsmiljön under pandemin jämfört med andra yrkesgrupper. De upplevde specifikt inte den ökade kontrollen och det sociala stödet som andra grupper, särskilt de med möjlighet till distansarbete, fick. Dessutom minskade den negativa påverkan av arbetslivet på privatlivet inte lika mycket för arbetstagare inom vård och omsorg, grundskola och barnomsorg som för andra.
Om SLOSH
Analyserna i rapporten grundar sig på data från den ”Svenska Longitudinella studien Om Sociala förhållanden, arbetsliv och Hälsa” (SLOSH) under perioden 2014–2022.
SLOSH är Stressforskningsinstitutets undersökning av hur bland annat arbetsliv, arbetsmiljö, privatliv, pensionering och hälsa påverkar varandra över lång tid i Sverige. Undersökningen har pågått sedan 2006 och den senaste datainsamlingen genomfördes våren 2022.
Kontaktpersoner:
Johan Stenmark, processledande analytiker, Myndigheten för arbetsmiljökunskap
073-840 15 25, johan.stenmark@mynak.se
Camilla Wengelin, kommunikatör, Myndigheten för arbetsmiljökunskap
073-060 75 44, camilla.wengelin@mynak.se
Mer information:
Påverkades arbetsmiljön i Sverige under covid-19-pandemin?
Rapport – Utvecklingen av den organisatoriska och psykosociala arbetsmiljön på den svenska arbetsmarknaden innan och under covid-19-pandemin/