Universitet och högskolor är den största arbetsgivaren inom den statliga sektorn med drygt 66 000 anställda – varav hälften är undervisande och forskande personal. En betydande del av personalen har antingen tidsbegränsade kontrakt eller anställningar som är beroende av extern finansiering.
Robert Ljung, processledande analytiker vid Myndigheten för arbetsmiljökunskap
I Sverige förväntas forskare vid universitet och högskolor aktivt söka extern finansiering för att stödja sin forskning och ofta även sina anställningar. Denna osäkerhet påverkar inte bara arbetsmiljön utan kan också få konsekvenser för forskarnas långsiktiga hälsa.
Resultatet visar på risker, främst i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, relaterat till arbetsbelastning, men också till kränkande särbehandling och trakasserier. Den höga arbetsbelastningen förklaras främst av en arbetssituation som kräver att många uppgifter utförs samtidigt och ofta under tidspress vilket ökar risken för stressrelaterad ohälsa. Ett särskilt problem är det som beskrivs som ”akademiskt hushållsarbete” – det osynliga arbete som bidrar till att arbets- eller forskargruppen fungerar smidigt, men som samtidigt innebär en ökad arbetsbelastning för dem som utför uppgifterna. Dessa uppgifter är som regel icke-meriterande och finns ej med i arbetsbeskrivningar.
De flexibla arbetsvillkoren, med möjligheten att relativt fritt bestämma var och när arbetet ska utföras, beskrivs både som en resurs för att hantera en hög arbetsbelastning och som en riskfaktor. De kan leda till långa arbetsdagar och arbetsveckor samt sjuknärvaro, vilket på lång sikt kan resultera i ohälsa och sjukdom.
Mer information:
Publikation – Arbetsmiljön på svenska universitet och högskolor
Kontaktpersoner:
Robert Ljung, processledande analytiker, Myndigheten för arbetsmiljökunskap robert.ljung@mynak.se, 026-14 84 18
Camilla Wengelin, kommunikatör, Myndigheten för arbetsmiljökunskap
camilla.wengelin@mynak.se, 073-060 75 44, 026-14 84 15