Brister i arbetsmiljön påverkar både människors hälsa och samhällets ekonomi. Vi vet att konsekvenserna är stora, men i dag saknas en samlad bild av vad de faktiskt kostar. Nu startar Myndigheten för arbetsmiljökunskap ett projekt som ska ta fram siffror som synliggör kostnaderna för bristande arbetsmiljö, och de potentiella vinsterna av ett förebyggande arbete.
En ofta förbisedd samhällskostnad
Sjukfrånvaro, vård, produktionsbortfall och tidiga pensionsavgångar är några av de faktorer som bidrar till att en bristande arbetsmiljö varje år medför betydande samhällsekonomiska kostnader, resurser som hade kunnat användas på annat sätt.
– En god arbetsmiljö är inte bara en fråga om hälsa och välbefinnande, det är också en samhällsekonomisk investering. Genom att synliggöra kostnaderna hoppas vi bidra till bättre beslutsunderlag och ett mer hållbart arbetsliv, säger Veselinka Möllerström, processledande analytiker vid Myndigheten för arbetsmiljökunskap.
Syftet med projektet
Projektet syftar till att kartlägga hur mycket arbetsrelaterad ohälsa faktiskt kostar samhället och skapa en helhetsbild som hittills har saknats i Sverige. Projektet ska också kartlägga hur kostnaderna fördelas mellan arbetstagare, arbetsgivare och det offentliga.
Metodramverket bygger bland annat på Europeiska arbetsmiljöbyråns (EU-OSHA) pilotstudie från 2019 och en dansk studie som beräknat de samhällsekonomiska kostnaderna av bristande arbetsmiljö. Dessa erfarenheter ger nu goda förutsättningar att genomföra en motsvarande analys i en svensk kontext.
Genom att beräkna de samhällsekonomiska kostnaderna för arbetsrelaterade olyckor och sjukdomar baserat på ekonomiska modeller och registerdata ska projektet bidra till att fylla viktiga kunskapsluckor och stärka beslutsunderlagen för framtida förebyggande insatser.
Beräkningarna omfattar:
- Direkta kostnader – exempelvis vård, rehabilitering och egenutgifter
- Indirekta kostnader – som produktionsbortfall och sjuknärvaro
- Immateriella kostnader – som försämrad livskvalitet och förlorade levnadsår
Resultaten av projektet väntas presenteras i november 2026 och kommer att bidra till en mer heltäckande bild av arbetsmiljöns ekonomiska betydelse i Sverige.
Medverkande
Forskargrupp:
Ulf Gerdtham (professor i hälsoekonomi), Sanjib Saha (fil.dr., biträdande forskare) och Moa Morency (fil.mag., forskningsassistent), samtliga vid Lunds universitet.
Vetenskaplig expertpanel:
Kristian Schultz Hansen (professor i arbetsmiljöekonomi) och Andreas Krabbe Thommesen (senior researcher) vid Det Nationale Forskningscenter for Arbejdsmiljø (NFA), Köpenhamn, samt Emile Tompa (senior researcher), Institute for Work & Health (IWH), Toronto.
Kopplingar till andra initiativ
Parallellt med detta projekt pågår ett arbete med att uppdatera de arbetshälsoekonomiska verktyg som Myndigheten för arbetsmiljökunskap har förvaltat sedan 2018. Verktygen används på organisatorisk nivå och ska göra det enklare för arbetsgivare och andra aktörer att beräkna kostnader och besparingar kopplade till olika arbetsmiljöinsatser.
Läs mer här. Uppdatering av arbetshälsoekonomiska verktyg