I rapporten redovisar vi analyser baserade på en stor enkätundersökning som genomfördes hösten 2020. I analyserna ingår svaren från cirka 2 500 företag med minst fem anställda. Undersökningen genomfördes av Statistiska centralbyrån (SCB) på uppdrag av Myndigheten för arbetsmiljökunskap. Urvalet av företag var slumpmässigt och utgick från SCB:s företagsdatabas.
– Insamlingen är den första mätningen som myndigheten gör och tillsammans med fler mättillfällen kan vi analysera eventuella förändringar över tid. I rapporten har vi också haft tillgång till tre tidigare genomförda mätningar därför kan vi se utvecklingen under en tioårsperiod. Mätningarna ger ett unikt underlag för indikatorer(mått) för frisk och god arbetsmiljö på organisatorisk nivå, säger Annette Nylund processledande analytiker på Myndigheten för arbetsmiljökunskap.
Första steget till att kunna mäta vad som bidrar till ett hälsosamt arbetsliv
Att veta vad som bidrar till en frisk och god arbetsmiljö är viktigt för företagens kunskapsutveckling av den egna arbetsmiljön, för de anställda och för företagets allmänna verksamhetsutveckling. I rapporten redovisas frisk och god arbetsmiljö för genomsnittet i det svenska näringslivet samt övergripande näringsgrenar och för olika storleksklasser av företag.
– Om data av den här typen samlas in med uppgiftslämnarkrav, vilket är fallet i många undersökningar som vänder sig till företag, kan analyser inom olika branscher och företag i olika storlek göras med hög kvalitet, konstaterar Annette Nylund.
Viktiga data att kunna följa upp i svensk arbetsmiljöstatistik
Undersökningen är också viktig för att kunna följa upp delar i den svenska arbetsmiljölagen som lyfter fram god arbetsmiljö men som i dag inte uppmärksammas i den svenska arbetsmiljöstatistiken. I rapporten diskuteras ytterligare faktorer för forskning om frisk och god arbetsmiljö och hur dessa kan mätas.
– En central hypotes är att ett företags ledning i stor utsträckning kan påverka ambitionsnivån för en frisk och god arbetsmiljö. Av den anledningen presenterar vi även strukturanalyser i rapporten som visar vilka faktorer som påverkar nivån av frisk och god arbetsmiljö i företagen. Påverkan sker främst genom ledningens val av teknologi för genomförandet av verksamheten. Slutsatsen är därför också att teknologisk utveckling generellt sett främjar våra arbetsmiljöer och skapar långsiktig hållbarhet och hälsa, fortsätter Annette.
Rapporten utgår från frågeställningarna:
- Hur har arbetsmiljöns beskaffenhet (tillstånd) i termer av frisk och god arbetsmiljö i svenskt näringsliv sett ut under de senaste tio åren?
- Hur har strukturfaktorer påverkat arbetsmiljöns beskaffenhet (tillstånd) i termer av frisk och god arbetsmiljö under motsvarande period?
- Nivån av sysselsatta med andra anställningsformer än fast heltid under tioårsperioden presenteras, och vilka faktorer som främst påverkat nivån av dessa anställningsformer.
Resultaten i rapporten redovisas inom tre områden
Resultaten redovisas i tre delindikatorer(mått) – delaktighet/decentralisering, individuellt lärande i arbetet och strukturellt lärande i arbetet. Dessa tre mått tillsammans utgör den samlade indikatorn för frisk och god arbetsmiljö under decenniet.
Delaktighet/decentralisering
En samlad försiktig tolkning är en nivåhöjning för delindikatorn för delaktighet/decentralisering generellt i näringslivet under decenniet. Vissa tjänstebranscher har vid varje mättillfälle högre nivå av delaktighet/decentralisering än övriga branscher. Rent generellt är nivån av delaktighet/decentralisering högre hos tjänsteföretag än hos företag inom varu- och tjänsteproduktion och detta resultat gäller under hela decenniet.
Med tanke på resultatet bör det övervägas att vidta olika åtgärder för att stötta utveckling av delaktighet och decentralisering i den del av varuproduktionen som inte är kunskapsintensiv.
Individuellt lärande i arbetet
I jämförelsen mellan de olika åren syns en tydlig nivåsänkning för individuellt lärande i arbetet vid den senaste mätningen 2019–2020. Sänkningen är generell för alla storleksgrupper och näringsgrenar. Men nivåsänkningen är särskilt stor i de minsta företagsstorleksklasserna där resultaten visar en halvering av nivån för individuellt lärande i arbetet. De större storleksklasserna har också lägre nivåer, men förändringarna inte lika stora. Tidpunkten för insamlingen i kombination med coronapandemin bidrar med stor sannolikhet till nivåsänkningen av individuellt lärande i arbetet. Sammantaget visar resultaten för individuellt lärande på ett behov av utvecklade samhälleliga åtgärder med inriktning mot lärande i företag som är hållbar under kris.
– Policyåtgärder som utvecklas bör särskilt överväga hur det individuella lärande i arbetet kan stödjas i företag i de minsta storleksklasserna. Detta är en brådskande och nödvändig pusselbit i kompetensutvecklingen och kompetensförsörjningen, samtidigt som det är en grund för utvecklingen av en frisk och god arbetsmiljö, och även för att i övrigt kunna skapa goda villkor för anställda och företag, fortsätter Annette Nylund.
Strukturellt lärande i arbetet
Nivån av strukturellt lärande, det vill säga förutsättningar för lärande i företaget och det kollektiva lärandet i företaget, är generellt sett hög. Den högsta nivån som uppvisas innebär att drygt två tredjedelar av alla praktiker/aktiviteter som inkluderas i delindikatorn används. Denna högsta nivå uppmäts i undersökningen för 2015 och gäller för samtliga storleksklasser och merparten av alla näringsgrenar. Det betyder att den är generell för näringslivet. Den lägre nivån av strukturellt lärande vid den senaste mätningen 2019–2020 kan indikera en återgång till en tidigare stabilare nivå och den kan också delvis förklaras av coronapandemin.
Om datainsamlingen
Fyra undersökningar gjorda år 2009, 2012, 2015 och 2019–2020 används för att besvara frågeställningarna i rapporten. Undersökningarna omfattar data för ett urval representativa företag: totalt ingår cirka 6 500 företag i analyserna. Utöver företagen ingår också uppgifter för nästan 2 000 andra kommunala och statliga arbetsställen och andra organisationer i de tre senare undersökningarna (dessa ingår dock inte i rapportens analyser).