För närvarande pågår ett arbete med att kartlägga och sammanställa kunskap om säkerhetskultur och säkerhetsbeteende inom socialtjänsten. Den färdiga kunskapssammanställningen planeras att publiceras i december 2025.
Många som arbetar inom socialtjänsten utsätts i sitt yrke för hot, våld, personliga påhopp och förtal. Socialsekreterare är en av de mest utsatta yrkesgrupperna inom offentlig förvaltning.
Syftet med kunskapssammanställningen är att belysa den aktuella forskningen kring säkerhetskultur och säkerhetsbeteenden inom socialtjänsten. Tyngdpunkten ligger på att identifiera interventioner, metoder, arbetssätt eller arbetsmiljöfaktorer som främjar en god säkerhetskultur och säkra beteende.
Vad kunskapssammanställningen visar – så här långt
Forskarna som fått i uppdrag att genomföra kunskapssammanställningen har genomfört en omfattande litteratursökning där de identifierat drygt 33 000 studier. Efter en systematisk urvals- och kvalitetsgranskningsprocess har 44 empiriska artiklar valts ut för vidare analys. Grå litteratur har också inkluderats – exempelvis fackliga rapporter, myndighetsrapporter och offentliga utredningar – för att fånga praktiknära perspektiv som sällan speglas i akademisk forskning.
I analysarbetet framkom att resultatet kan organiseras i en fyrfasmodell som speglar de olika skedena i det sociala arbetets mest riskutsatta moment – klientmötet. De fyra faserna är:
Före klientmötet – t.ex. riskbedömningar, introduktionsprogram, mindfulness och våldspreventiv träning.
Under klientmötet – t.ex. att inte arbeta ensam, tekniska skydd (som personlarm) och träning i att inte eskalera hotfulla situationer.
Efter klientmötet – t.ex. handledning, kollegial debriefing och strukturerad incidentrapportering.
Över tid – t.ex. arbetsmiljömätningar, ledarskapsstruktur, värdegrundsarbete och återhämtning.
– Redan nu ser vi att det finns god kunskap om hur hot och våld kan förebyggas och hanteras – men att förutsättningarna för att lyckas skiljer sig åt mellan verksamheter. Det räcker inte med isolerade insatser. För att skapa långsiktig förändring med en god säkerhetskultur krävs att säkerhetsarbetet genomsyrar hela organisationen där fokus ligger på bland annat resurser, ledarskap och kultur, säger Monica Kaltenbrunner, processledande analytiker vid Myndigheten för arbetsmiljökunskap.