Friska Arbetsplatser belastar rätt

Frågor som inte hann besvaras under webbinariet Friska arbetsplaster belastar rätt 23 oktober

Här hittar du svar på frågor som ställdes under webbinariet den 23 oktober som inte hann besvaras i sändningen.

Frågor och svar

Jag är verksam ergonom sedan 15 år och har arbetat inom olika industrier och de senaste åren inom Regionen. Det är jättebra att ni lyfter fram det ni gjort idag men för oss som är erfarna ergonomer är det inga nyheter. Med det vill jag ha sagt att ni gärna får hjälpa till att lyfta fram ergonomerna som kunskapskälla och hjälp i förändringsarbetet. Vi arbetar i motvind men brinner av lust att förbättra för alla inblandade parter.

  • Svar från Cecilia Berlin, docent på avdelningen för Design & Human Factors, Institutionen för industri- och materialvetenskap: Helt rätt! Det är inte lätt att både hålla sig nära presentatörernas ämne och minnas de bredare perspektiven, men stort rungande JA på att ergonomer är en (ständigt!) underskattad kunskapsresurs. Framför allt är deras systemsyn i kombination med kunskaper om människans förmågor och begränsningar  extra värdefulla i de tidigaste stadierna av förändringsarbete, där de mest betydelsefulla skillnaderna kan göras. Då har man chans att fläta ihop det som är bra för människan med det som gynnar verksamheten. Detta har visats gång på gång i forskningen och i praktiken, att för sena inspel blir pengar i sjön och en källa till frustration för alla. Framsynta och kloka arbetsgivare bör bringa in ergonomikunskap tidigt i varje förändring – det är en god investering.

Som arbetsmedicinare o gamla ortoped och arbetande på ett företagshälsa ser jag sällan just fysisk överbelastning trots att vi har stora mekaniska företag med flera hundra anställda. Det psykiatriska är klart dominerande.

  • Svar från Svend Erik Mathiassen, Professor i belastningsskadeforskning, inriktning mot arbetslivsfrågor, Högskolan i Gävle – Jag både håller med och inte. Du har säkert rätt i att ’överbelastning’ (i betydelsen akuta skador pg. av t.ex. alldeles för tunga lyft) är mera sällsynt idag än vad det var förut, tack och lov. Och det är nog även så att tungt arbete – i betydelsen arbete som sliter på kroppen pg. av en för hög förekomst av kraft- eller energikrävande uppgifter – förekommer i mindre grad i dagens arbetsliv än i gårdagens, t.ex. till följd av tekniks utveckling och digitalisering. Men jag kan försäkra dig (och andra) om, att det fortfarande finns branscher där den sortens tungt arbetet förekommer alldeles för mycket för att det ska vara bra för hälsan; exempel är vården och byggindustrin. När det gäller detta med att ’det psykiatriska’ dominerar tror jag att man ska vara väldigt uppmärksam på tidstrender. Där det tidigare var problem med den fysiska belastningen man klagade på när arbetet inte var bra är det numera mycket mera ’trendigt’ och ok att beskriva den psykosociala arbetsmiljön som dålig. I själva verket är det ju ofta så att de två följs åt. 
  • Svar från Cecilia Berlin, Väldigt intressant observation. Jag forskar just nu i ett projekt om mental/kognitiv belastning i industriellt monteringsarbete som undersöker hur tankearbetet försvåras eller underlättas av kognitiva, mentala och sociala resurser (bland annat i arbetslagen).

Vad har Jennie för funktion? Det nämns att hon är doktor. Är hon läkare från FHV? Eller är hon anställd på företaget?

  • Svar från Marianne Sund, projektledare Berendsen: Jennie Jackson är anställd av HIG som doktor i medicinsk vetenskap, hon är forskare för projekt ROTOVATION. Hon är även oss behjälpliga i att göra förslag på rotationen. Jennie arbetar nära mig i det arbete jag gör i projektet såsom planering av tidslinjer et cetera.
  • Svar från Cecilia Berlin: Jennie är forskare inom belastningsskador. Att hon kallades ”doktor” i presentationen syftar till att hon är disputerad och har försvarat en akademisk avhandling.

Har ni sett några resultat: tex skillnad på belastningsbesvär och eller upplevelse av välbefinnande?

  • Svar från Marianne Sund, projektledare: Tyvärr så hann de grupper vi kommit igång med inte rotera så länge innan vi var tvungen att isolera våra olika avdelningar pga Covid-19, det vi ändå märkte var att de grupper vi utbildat uppskattade att få komma igång och andra grupper frågade när de skulle få starta! När samtliga grupper har roterat ett halvår så kommer Högskolan göra nya mätningar som kommer påvisa just ifall det blivit skillnad gällande belastningsbesvär och eller upplevelse av välbefinnande. Om ett år hoppas jag att vi får de första resultaten av studien som ger oss fakta.
  • Svar från Lars Melin platschef Berendsen : Kort svar är att vi bara precis hann dra i gång detta innan vi var tvungna att lägga stora delar på is då man inte skall rotera in folk på sortering under perioden då Covid-19 härjade som mest och mkt infekterat gods kom in. Vi gör nu en nystart av hela rotationen igen under november. Vi kan ännu inte se effekterna av tex välbefinnande men baserat på samtal så finns mkt goda åsikter framför allt kring grupperna, mer än själva rotationen. 

Hittade ni något genomgående – konkreta exempel på vilket slags socialt stöd som medarbetare såg som viktigt?

  • Svar från Marianne Sund: Det är både socialt stöd från ledning och arbetskamrater som man upplever saknas, tex, bli lyssnad på gällande problem med arbete, stöd och hjälp i utförande av arbete, hur man gör sitt arbete. Man saknar återkoppling på hur man utfört arbetet. såklart kommer vi lägga fokus på att arbeta intensivt med den här frågan.
  • Svar från Lars Melin, platschef Berendsen : Mellanmänskliga saker som att bry sig om hela människan. Hur man påverkas i stort i grupp, privat etcetera.

Imponerande och jättespännande att höra. Mycket bred ansats. Hur tycker ni att det har gått med just jämställdhetsfrågan?

  • Svar från Marianne Sund, projektledare Berendsen: Baseline-mätningar visade att vi redan hade höga poäng för rättvisa i jämställdhet och social jämställdhet. Men vi nöjer oss såklart inte där, vi fortsätter att arbeta med frågan tills att det är ett naturligt arbetssätt som sitter i ryggmärgen vid varje beslut som rör verksamheten.
  • Svar från Lars Melin, platschef Berendsen: Från mitt(chef) perspektiv bra. Finns inga tydliga barriärer kring vilka jobb som eventuellt skulle vara mer för någon grupp. 

Vem/vilka aktörer på arbetsplatsen är/bör vara ansvariga för att följa upp effekten av åtgärder såsom utbildning i förflyttningskunskap, hjälpmedel mm och finns det verktyg att mäta effekten?

  • Svar från Lars Melin, platschef Berendsen: Styrgrupp, projektledare och produktionsledning. Effekten är så klart avhängt vilka mål man sätter upp. Vi har satt höga mål och mål som vi redan mäter sen tidigare. Leveranssäkerhet, produktivitet, sjukfrånvaro med mera.

Skillnaden mellan produktivitet och leveransgrad?

  • Svar från Lars Melin, platschef Berendsen: Ren produktivitet är utfallet av hur mkt vi producerar per instoppad arbetstimme medans leveransgraden är hur vi levererar mot orders.

Finns det någon teori om varför det verkar finnas en underrapportering till F-kassan om arbetssjukdom kopplat till ergonomi (dvs ej akuta olyckor)? Kan det vara att många inte anmäler besvär med oklar grundorsak men som förvärras av arbetet?

  • Svar från Heli Aarnipuro och Minke Werksäll, Arbetsmiljöverket: I och med att olyckor är lätta att koppla till en specifik situation i arbetet i och att händelsen sker på arbetsplatsen är det lättare att koppla ihop arbete och skada. Att anmäla arbetssjukdom kräver att situationen och risken måste synliggöras för att kunna beskriva den och det måste finnas ett resonemang om sambandet mellan arbetet och besvären. Det är viktigt att föra de samtalen på arbetet då anmälningarna, precis som tillbuden, fyller en viktig funktion i det förebyggande arbetet.

Cirklarna visandes arbetssjukdomar bygger väl på diagnoser – är det då helt relevant att hänvisa dem till ergonomiska belastningsfaktorer resp OSA-faktorer. Strikt är det väl diagnoser för den s k rörelseapparaten resp F-diagnoser, d v s psykiska?

  • Svar från Heli Aarnipuro och Minke Werksäll, Arbetsmiljöverket: Cirkeldiagrammen visar de anmälda arbetssjukdomar och vilka orsakssamband som gjorts till de anmälningarna enligt anmälaren. Det är upplevde besvär som anmäls, det behöver inte vara diagnosticerade besvär. Sedan hänger belastningsfaktorer och organisatoriska och sociala faktorer i arbetsmiljön väldigt mycket ihop och det är många gånger svårt att avgöra vad som är vad, oftast finns både delarna med.

Har sjukvården varit föremål för dessa inspektioner, vid detta tillfället eller tidigare. Om så, vad är er bedömning hur sjukvården lever upp till dessa krav?

  • Svar från Heli Aarnipuro och Minke Werksäll, Arbetsmiljöverket: Vi fokuserade denna gång på arbete med ’ting’ och där har vi valt att inte kontakta sjukvården, omsorgen och andra ’människo’-yrken. Det planerar vi göra år 2022.

Som musiker ser jag sällan undersökningar  från Arbetsmiljöverket från våra arbetsplatser. Fasta scener, och mobila scener. Här finns både belastningsproblem, risker skada från fall, ljud, in och utlastning, organisatorisk och social problematik.. Hur tänker man kring detta yrke som innefattar många olika samverkansparter ( musiker, sång, skådespelare, stagehands, ljud-ljus, teknike mfl. Exempelvis upprättandet av  riskanalyser och samordningsansvar om något händer.

  • Svar från Heli Aarnipuro och Minke Werksäll, Arbetsmiljöverket: Hej Catrin! Verksamheter som organiserar musiker och andra kulturarbetare har precis som andra arbetsgivare ansvar för sina medarbetares arbetsmiljö. Vi inspekterar t ex teatrar, men träffar sällan de olika yrkesgrupper och organisationer som under året kan arbeta på det aktuella stället utan enbart den arbetsgivaren som ”råder över verksamheten”. Vi håller helt med dig att det är viktigt att utse samordnare i fall det är många inblandade. Här finns det anledning att lyssna med andra verksamheter, hur gör man t ex inom bygg och anläggning? En utmärkt idé att ta kontakt med andra verksamheter i syfte att lära sig av varandra.

Fokus 2021 Stillasittande arbete: Kommer ni utöver bildskärmsarbete även inspektera arbetsplatser med  truckförare, lastbilschaufförer, bussförare, manöverrum?

  • Svar från Heli Aarnipuro och Minke Werksäll, Arbetsmiljöverket: Vi har inte kommit så långt i planeringen men vi kan ta din fråga som input till planerings- och förberedelsearbetet.

Vilka aktörer och åtgärder anser du är viktiga vid implementering av ett förebyggande förhållningssätt på arbetsplatsen?

Svar från Heli Aarnipuro och Minke Werksäll, Arbetsmiljöverket: Det är viktigt att arbetsgivaren och arbetstagarna samarbetar för att identifiera alla risker och få fram bra lösningar. Skyddsombudet fyller en viktig funktion och sedan är det av stort värde om arbetsstället har tillgång till företagshälsovården som kan stödja med sina sakkunskaper. System, struktur och rutiner låter tråkigt, men är viktiga för ett hållbart arbetsmiljöarbete.

När det gäller fysisk belastning gör man oftast insatser på individnivå genom anpassning av arbetsstation eller/och information till individen. Frekvens och durations domänen av belastningen  berörs ganska sällan enligt min erfarenhet som ergonom under cirka 25 år. Hur ser ni på det?

  • Svar från Heli Aarnipuro och Minke Werksäll, Arbetsmiljöverket: Att förebygga belastningsskada ingår i det förbyggande systematiska arbetsmiljöarbetet vilket i sin tur innebär att man som arbetsgivare kartlägger de risker som finns förknippade med arbetsuppgifterna.

    Tanken är att:

    • i första hand åtgärda så att risken inte uppstår,
    • i andra hand se vilka tekniska åtgärder som kan vidtas för att minska risken och hur man kan organisera arbetet för att minska risken på arbetstagarna och
    • i tredje hand anpassa arbetet efter och för den enskilda individen.

Fråga om mental belastning och belastning som leder till psykisk ohälsa finns det tankar kring det?

  • Svar från Heli Aarnipuro och Minke Werksäll, Arbetsmiljöverket: Det finns tankar om hur organisatorisk och sociala arbetsmiljöfaktorer påverkar förutsättningar för en hälsofrämjande arbetsplats där både kroppen och knoppen utvecklas och mår bra. Svend Erik Mathiassen hade en bild på webbinariet som beskriver en triangel med i basen arbetet med att förebygga dödsolyckor och annan skada. Sedan läggs trötthet och utmattning på det och i nästa nivå komfort och längst på toppen finns hälsofrämjande. Det behövs ett helhetsperspektiv för att få till en hälsofrämjande arbetsplats.

Hur många inspektioner gjordes totalt?

  • Svar från Heli Aarnipuro och Minke Werksäll, Arbetsmiljöverket: 1390 inspektioner

 

Till webbinariet Friska arbetsplatser belastar rätt

Om du missade webbinariet den 23 oktober så kan du se det här.