Bild på sex personer från webbianriet "Lyfta, bära och hantera föremål".

Svar på frågor som inte hann besvaras under webbinariet den 13 april

Svar på frågor som inte hanns med under webbinaret ”Lyfta, bära och hantera föremål” den 13 april 2021.

Svar på frågor som inte hanns med under webbinaret ”Lyfta, bära och hantera föremål” den 13 april 2021.

Länk till webbinariet på vår YouTube-kanal.

Angående projektet om rotation Berendsen blir jag nyfiken att veta mer. Hur konkret gjorde man, vilka principer?

  • Svar från Marianne Sund, projektledare Rotovation: De principer vi utgår ifrån är att vi vill ha arbetsmängd fysiskt och psykosocialt mer fördelad. Högskolan har kartlagt befintliga arbetsuppgifter och gjort bedömning på hur de belastar olika kroppsdelar samt huvudet. Sedan har vi i arbetsschemat förlagt det så gott vi kan så man under dagen får mer variation på kroppsrörelser och även variation på mental belastning. Vi har gjort en bedömning från område till område om det är lämpligt att byta arbetsstation per timme, per två timmar, halv dag eller hel dag. Vi har platser med mycket planering där man finner det stressande att ta över mitt under en dag och då hellre får varannan dag.
    Sen har vi även haft med principerna om jämställdhet och jämlikhet när vi har skapat teams, även så mål om att kvalitén ska förbättras och produktivitet (minst) bibehållas.
    Skulle man vilja starta ett sådant här projekt själv så rekommenderar jag att man börjar med frågeställningarna, vad vill vi? Varför vill vi? Vill förbättra arbetsmiljön, minska sjukskrivningar, öka jämställdhet, förbättra kvalité etcetera, de följer sedan med som en röd tråd i projektet och gör att man kan ha en samsyn på vad vi gör och varför.

När vi pratar om IA och checklistor så vill jag passa på att tipsa om att Härnösands kommun har många bra checklistor ni kan låna.

  • Svar från Mikael Jakobsson, AFA-försäkring: Tack för tipset och hoppas ni har delat checklistorna i IA (IA producerar inga checklistor).

Anser du att man bör utreda riskobservationer ? Jag upplever att verksamheten är riktigt duktiga på att rapportera in riskobservationer men att det också blir väldigt ”tungt” administrativt att utreda. Verksamheten åtgärdar alltid riskobservationer men utreder dem inte alltid. Om det inte är upprepade riskobservationer.

  • Svar från Mikael Jakobsson, AFA-försäkring: IA har inga synpunkter på om de som ansluter sig till IA använder systemet, däremot så tycker jag ett det är viktigt att man utreder det som har hänt. Förhoppningsvis så ska IA-systemet underlätta administrationen och hjälpa till att minska risker och olyckor.

Var får jag länk till IA?

  • Svar från Mikael Jakobsson, AFA-försäkring: Länk till sidan om IA (och inloggning) på afaforsakring.se: https://www.afaforsakring.se/forebyggande/ia/

Hur kan anställda utan konto få ta del av rapporterade incidenter och åtgärder?

  • Svar från Mikael Jakobsson, AFA-försäkring: Det går att ta ut statistik och rapporter i IA och dela med sig av till anställda.

Företag som inte har ett fungerande tillbudsrapporteringssystem kan alltså registrera sig för IA system?

Vad är skillnad mellan tillbud och riskobservation?

  • Svar från Mikael Jakobsson, AFA-försäkring: En anställd ser (observerar) risken för att något skulle kunna hända(”Aha”). Det är önskvärt är att fånga upp faran redan i detta läge, innan olyckan varit framme.

I vårdarbetet är det svårt att veta hur mycket vikt en arbetstagare utsätts för när man utför arbetet. Hur man kan tänka i dessa sammanhang?

  • Svar från Arbetsmiljöverket: När det gäller lyft och förflyttning av personer går detta att göra utan att lyfta dem manuellt. Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om belastningsergonomi (AFS 2012:2) ska arbetsgivaren vidta lämpliga åtgärder, framför allt när det gäller arbetsmiljöns utformning och de krav arbetsuppgiften ställer. När det gäller personförflyttningar är det många parametrar att ta hänsyn till. Lokalerna ska vara rymliga och välplanerade och arbetstagarna ska, om det behövs, ha tillgång till arbetsutrustning och hjälpmedel. Det är viktigt att arbetstagarna får tillräckliga kunskaper och instruktioner och att de får träna arbetsteknik i de specifika situationerna. När det gäller förflyttning av personer är det också viktigt att göra en riskbedömning av varje förflyttning eftersom vårdtagarens status snabbt kan förändras, då är KIM 1 inte en lämplig metod att använda. I ADI-broschyr 581 på www.av.se, ”Belasta rätt vid personförflyttningar kan du läsa mer.  

Är det enskild medarbetare som KIM bedöms bäst för eller kan man genomföra KIM för grupp? Hur i så fall?

  • Svar från Arbetsmiljöverket: KIM används i första hand för att stödja bedömning av risk för belastningsbesvär på gruppnivå. Det är viktigt att den eller de arbetstagare som bedöms är representativa för de som arbetar med arbetsuppgiften.

Finns det någon övre gräns för hur tung vikt en arbetstagare får lyfta?

  • Svar från Arbetsmiljöverket: I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om belastningsergonomi (AFS 2012:2) finns en modell för bedömning av lyft. Enligt denna modell är det olämpligt att hantera bördor som är tyngre än 25 kg. I många fall är även det för mycket. Det är viktigt att titta på helheten.

Finns motsvarande typ av formulär för riskbedömning av organisatoriska och sociala arbetsmiljöfaktorer?

  • Svar från Arbetsmiljöverket: Arbetsmiljöverket har inga rekommendationer om riskbedömningsformulär inom det organisatoriska och sociala området. Vi hänvisar till Prevent och Sunt arbetsliv.

Var finns den digitala versionen av KIM 1?

Skulle ni kunna lägga ut en länk till verktyget KIM1? När jag söker på nätet kommer jag endast till AVs ADI-broschyr.

  • Svar från Arbetsmiljöverket: Samma som ovan. Den är ifyllnadsbar.

Ibland underlättar om man bär föremålet med en speciell metod t ex. på axlarna eller huvudet. Vad tycker ni om det?

  • Svar från Arbetsmiljöverket: I 5 § i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om belastningsergonomi (AFS 2012:2) finns regler om arbetsställningar och arbetsrörelser. Arbetsgivaren ska så långt det är möjligt ordna och utforma arbetsuppgifter och arbetsplatser så att arbetstagarna kan använda arbetsställningar och arbetsrörelser som är gynnsamma för kroppen. Man ska undvika långvarigt och ofta återkommande arbete med böjd och vriden bål, liksom arbete med händerna över axelhöjd eller under knähöjd. Även kraftutövning i ogynnsamma arbetsställningar ska undvikas.

Om man hanterar paket som i genomsnitt väger 5 kg, men vissa dagar är det kanske bara tunga paket som vägar 20 kg, ska man göra två olika KIM 1 bedömningar?

  • Svar från Arbetsmiljöverket: Om vikterna i en arbetsuppgift skiljer sig mycket mellan olika arbetsdagar, ska separata bedömningar göras för de olika dagarna.

Enstaka lyft på 50kg, vad gäller?

  • Svar från Arbetsmiljöverket: I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om belastningsergonomi (AFS 2012:2) finns en modell för bedömning av lyft. Enligt denna modell är det olämpligt att hantera bördor som är tyngre än 25 kg. I många fall är även det för mycket. Det är viktigt att titta på helheten.

Individuella förutsättningar t.ex. personvikt, hur spelar det in?

  • Svar från Arbetsmiljöverket: I bilaga A i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om belastningsergonomi (AFS 2012:2) finns en lista med påverkande faktorer vid manuell hantering. Dessa omfattar bördans och lastens egenskaper, krav på fysisk ansträngning samt arbetsmiljöns utformning.

Hur ska man tänka på när man har en brukare som får kramper där man får slag och blir en del opraktiska arbetsställningar där vi kan hamna på golvet el där det sker i sängen?

  • Svar från Arbetsmiljöverket: Här handlar det om att arbetsgivaren ska se till att det finns kunskaper och förutsättningar i det specifika arbetet. Arbetstagarna behöver få både breda och djupa kunskaper samt tillgång till den arbetsutrustning som krävs. Kanske behövs också tillgång till handledning.

Om man gör en bedömning med KIM 1 och individen sedan lyfter annat material under samma dag, ska en ny bedömning göras? Hur beaktas i så fall samlade poängen?

  • Svar från Arbetsmiljöverket: Om bördans vikt är annorlunda, om bördan hanteras med en annan arbetsställning, eller om arbetsförhållandena (tex arbetsutrymmet) är annorlunda vid arbete med det två olika materialen, ska en ny bedömning göras. För att väga samman risken för belastningsbesvär, när det finns olika arbetsuppgifter under dagen, kan man behöva ta hjälp av företagshälsovården eller annan sakkunnig expert utifrån.

Vilka krav kan man ställa på arbetsgivaren om kostnaden för att ta bort risken är hög?

  • Svar från Arbetsmiljöverket: Enligt arbetsmiljölagen, kapitel 3, 2 § ska ”arbetsgivaren vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. En utgångspunkt ska därvid vara att allt sådant som kan leda till ohälsa eller olycksfall ska ändras eller ersättas så att risken för ohälsa eller olycksfall undanröjs.”. Om risken inte kan undvikas, är det viktigt att arbetstagarna skyddas på annat sätt, exempelvis genom att de använder teknisk utrustning, att arbetet organiseras så att risken minskar, att det finns exempelvis instruktioner, stöd och handledning eller personlig skyddsutrustning.

Vad är skillnaderna mellan EAWS, RAMP och KIM 1?

  • Svar från Arbetsmiljöverket: Metoderna bygger på olika forskningsbaserade grunder, täcker olika riskkällor och har olika detaljnivå.
    KIM 1 är smalast i detta avseende och täcker (endast) lyfta, bära och hålla-arbete. KIM 1 är inkorporerad i EAWS (the European Assembly Worksheet) som täcker in ett stort antal riskkällor som är vanliga inom fordonstillverkning.
    RAMP är ett riskhanteringssystem där exponerings/riskbedömningsdelen RAMP II är en del av metoden och som även den täcker in ett stort antal riskkällor.
    Länkar till KIM 1 och RAMP finns att nå via Arbetsmiljöverkets hemsida: https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/publikationer/checklistor/