Under pandemin ökade antalet anställda som arbetade hemifrån markant, något som i stor utsträckning har fortsatt även efter pandemin. Distansarbete påverkar jämställdheten på arbetsmarknaden både positivt och negativt, enligt en ny rapport gjord av Myndigheten för arbetsmiljökunskap.
Arbete från hemmet kan jämna ut skillnader
Distansarbete kan både minska och öka jämställdheten på den svenska arbetsmarknaden, enligt rapportens slutsatser. Fler kvinnor än män ökar sin faktiska arbetstid genom att arbeta på distans, vilket kan bidra till att minska könsgapet i betalt arbete. Möjligheten att arbeta på distans ger vissa grupper av kvinnor, då de är de som oftast tar ansvaret för det obetalda omsorgsarbetet på plats i hemmet, bättre möjligheter att delta på arbetsmarknaden. De får också större möjligheter att få jobb som matchar deras kompetens, vilket i sin tur kan minska inkomstskillnader mellan kvinnor och män.
– Även om distansarbete verkar bidra till en ökning av arbetstiden för kvinnor visar våra analyser att det är många andra faktorer som påverkar kvinnors totala arbetstid, säger Johan Stenmark, processledande analytiker på Myndigheten för arbetsmiljökunskap.
Risk för en ny kvinnofälla
Samtidigt tar kvinnor större ansvar för obetalt omsorgsarbete när de arbetar hemifrån, vilket riskerar att förstärka de traditionella könsrollerna och skapa nya hinder för karriärutveckling. Forskningen pekar på att kvinnor som arbetar på distans i större utsträckning än män multitaskar mellan lönearbete och hushållsansvar, vilket leder till längre arbetsdagar och mindre tid för återhämtning. Utan tydliga regler och förändrade normer kan distansarbete bli ett sätt att flytta ännu mer omsorgsansvar till kvinnor, vilket i längden kan påverka löneutvecklingen negativt.