För drygt ett år sedan ställde vi om nästan allt som vi var vana vid. Många arbetstagare fick från en dag till den andra börja arbeta från hemmet. Den nya arbetsmiljön blev köket eller TV-soffan. Från att vara en fråga för en grupp som delar arbetsplats blev arbetsmiljön en fråga om rätt ställning och rimlig belysning vid matbordet och att ha arbetsro medan man dela utrymme med familjemedlemmar. Det är en omställning som kräver ett perspektivskifte, ett nytt tänkesätt och ett anpassat regelverk, menar Nader Ahmadi generaldirektör för Myndigheten för arbetsmiljökunskap.
Det kollektiva har blivit det individuella
Vår senaste studie som kom ut den första april visar tydligt att arbetsmiljön blir alltmer individualiserad. Ett och samma arbetslag eller en och samma arbetsplats kan ha lika många specifika arbetsmiljöer som dess medarbetare. Fram till idag har arbetsmiljön och dess regelverk alltid varit relaterat till ett kollektiv. Förutsättningarna för arbetsmiljöregler har varit att en grupp människor utför sitt arbete på EN arbetsplats. Det har såväl lagstiftaren som arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer utgått ifrån och skapat förutsättningar för en god arbetsmiljö.
Men nu är förutsättningarna på väg att ändras radikalt och det sker snabbt. Pandemin tvingar många av oss att arbeta från hemmet. Arbetsmiljön har individualiserats. Det kollektiva har blivit det individuella. För många arbetstagare är idag arbetsmiljön något för mig, inte längre för en grupp av människor. Gemensamma förutsättningar ersätts av specifika förutsättningar för var och en.
Att förstå, värna om och lagstifta för den nya individualiserade arbetsmiljön kräver ett perspektivskifte, ett nytt tänkesätt och anpassade regelverk. Det har blivit särskilt svårt att definiera arbetsgivarens arbetsmiljöansvar. Numera spelar den enskilde arbetstagarens förutsättningar avgörande roll för arbetsmiljön, något som är helt annorlunda än tidigare. Bostadens storlek, familjeförhållanden, teknisk utrustning i hemmet, kompetens och förmåga att använda utrustning och hantera digitala verktyg och kanaler och att utforma sin egen goda arbetsmiljö hemma har plötsligt blivit avgörande. Till det kommer att chefer och medarbetare och medarbetare emellan måste kunna hantera digitala verktyg på ett helt annat och bättre sätt än tidigare för att hålla den interna kommunikationen och det sociala umgänget vid liv under sitt arbete.
Förändrande roller i arbetsmiljöarbetet
I den kartläggning som Myndigheten för arbetsmiljökunskap genomfört på regeringsuppdrag och som är framställd av våra experter Anders Fredriksson och Olov Wolf-Watz visas flera exempel på vad som händer när arbetsmiljön individualiseras och vad det innebär av behov av nytänkande, nytt regelverk och nya rutiner och procedurer:
- Det behövs insatser som stärker arbetstagarnas kompetens och förmåga att upptäcka risker i den egna arbetsmiljön samt att anpassa den egna arbetsplatsen för en god arbetsmiljö.
- Arbetsgivaren kommer behöva hitta arbetsformer för att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete som både ser till dem som befinner sig i arbetsgivarens lokaler och dem som sitter hemma.
- Med en individualisering av arbetsmiljön och med förändrande roller i arbetsmiljöarbetet följer att kraven på den enskilda arbetstagarens förmåga att anpassa sin arbetsmiljö och arbetsvillkor ökar.
Regeringsuppdrag att kartlägga förutsättningarna för hemarbete
Enligt regeringsuppdraget har Myndigheten för arbetsmiljökunskap kartlagt och analyserat förutsättningar för arbete hemifrån under Coronapandemin samt identifierat eventuella arbetsmiljörisker och andra utmaningar som finns för att kunna ha en god arbetsmiljö vid arbete hemifrån. Kartläggningen bygger på en litteraturgenomgång och en intervjustudie med chefer och experter inom arbetsmiljöområdet. Nedan listas några av de risker vid arbete hemifrån under pandemin som identifierades i kartläggningen:
- Risken för skador i nacke, axlar och rygg ökar. Fysiska problem kan också uppstå först efter en längre tid.
- När interaktionen mellan chef-medarbetare sker digitalt förändras villkoren och möjligheter till en tillitsfull relation.
- Vissa arbetsuppgifter kan inte genomföras på samma sätt och vissa roller som varit viktiga på en arbetsplats försvinner eller får en annan betydelse. Detta kan skapa stress.
- Kartläggningen visar att arbete hemifrån leder till minskad social kontakt, minskat samarbete och försämrat lagarbete.
Till det kommer arbetsmiljörisker som uppstår på grund av en oklarare gräns mellan arbete och fritid. För det första handlar det om att arbetet trycker undan privatlivet med ökad arbetstid och minskad återhämtning som följd. För det andra handlar det om att privatlivet inkräktar på arbetslivet och påverkar möjligheten att lösa arbetsuppgifterna. Konsekvensen kan i båda fallen bli ökad stress.
Regelverket behöver ses över
Riskerna till trots verkar övergången till distansarbete dock fungerat ganska väl. Många arbetstagare är positiva till att arbeta hemifrån. Exempel på fördelar som beskrivs i kartläggningen är minskad stress på grund av att slippa pendla, ökade möjligheter till koncentration i arbetet och framför allt större flexibilitet vad gäller att kombinera arbete och fritid. Det finns också tecken på att organisationer kommer att utveckla nya former för arbete efter pandemin som i högre grad bygger på arbete hemifrån.
Slutsatserna i rapporten pekar på att fördelarna överväger nackdelarna. Situationen tyder på att vi inte ska tro att inom några månader kommer alla vara tillbaka på kontoren utan att distansarbetet kommer att kvarstå. Vi måste se annorlunda på arbetsmiljö från och med idag. Regelverk och lagstiftning behöver ses över och anpassas. Lagstiftarna måste förstå den nya situationen.
Nader Ahmadi
Generaldirektör, Myndigheten för arbetsmiljökunskap
Kartläggningen på regeringens uppdrag har genomförts Anders Fredriksson, Vilna och Olov Wolf-Watz, Strategirådet under processledning av Johan Stenmark, Myndigheten för arbetsmiljökunskap, samt professor Gunnar Aronsson, Stockholms universitet.