Nytt projekt om säkerhetskultur och säkerhetsbeteenden inom rättsväsendet

Vi har startat ett projekt som ska öka kunskapen om säkerhetskultur och säkerhetsbeteenden inom Sveriges Domstolar. Målet är att bidra till en tryggare arbetsmiljö för både medarbetare och besökare.

Det svenska rättsväsendet har uppmärksammats i medierna för ökad utsatthet – bland annat hot, trakasserier och våld. Domstolsverket menar på att det behövs mer arbete för att säkerheten ska vara god och hållbar. Bland annat saknas en översikt över insatser och arbetssätt som kan användas för att stärka säkerheten.

I det här projektet sammanställer vi forskning om vad som krävs för att stärka säkerhetskulturen och säkerhetsbeteenden men också vilka främjande faktorer på olika nivåer (individ-, grupp- och organisationsnivå) som kan bidra till en god och säker arbetsmiljö inom Sveriges Domstolar.

Projektet inkluderar anställda vid Sveriges Domstolar som till exempel domare, jurister, notarier, sekreterare, handläggare, vaktmästare och ordningsvakter – och till viss del personer som besöker domstolarna genom deras uppdrag, som till exempel åklagare, advokater, nämndemän.

Monica Kaltenbrunner, processledande analytiker vid Myndigheten för arbetsmiljökunska

– Den här rapporten är otroligt viktig utifrån flera perspektiv. Den kommer att bidra med kunskaper om vad som kan främja en god arbetsmiljö och bidra till att både de som arbetar på domstolarna och besökare känner sig trygga. Rapporten är också viktig utifrån ett samhällsperspektiv då den kan bidra till att stärka rättssäkerheten i Sverige, säger Monica Kaltenbrunner, processledande analytiker vid Myndigheten för arbetsmiljökunskap.

Syfte och mål

Syftet är att ta reda på vad som bidrar till en god säkerhetskultur och goda säkerhetsbeteenden inom domstolarna. Det handlar om att förebygga hot, våld, trakasserier, otillåten påverkan och korruption.

Resultatet ska fungera som ett stöd för rättsväsendet. Målet är att bidra till bättre säkerhet och en trygg arbetsmiljö.

Författargruppen

Studien genomförs, på myndighetens uppdrag, av Karin Åström och Fanny Holm, båda forskare vid Umeå universitet. Projektet planeras att publiceras i oktober 2026.