Under lång tid har forskningen om arbetsliv främst riktat in sig på de risker och utmaningar som arbetstagare och organisationer möter. Det har gett viktig kunskap om problem och om orsaker till arbetsrelaterad ohälsa. Däremot har denna inriktning gett mindre vägledning kring hur man kan främja arbetstagares välbefinnande, stärka deras förmåga och produktivitet och skapa förutsättningar för att de ska kunna utvecklas i arbetslivet.
Den här kunskapssammanställningen tar sin utgångspunkt i ett positivt arbets- och organisationspsykologiskt perspektiv. Den ger en överblick över nordisk forskning om tre centrala positiva arbetsrelaterade attityder: arbetstillfredsställelse, organisatoriskt engagemang och arbetsengagemang. Dessa attityder speglar både upplevelsen av positiva känslor och en positiv inställning till arbete, som är viktiga för ett hållbart och hälsosamt arbetsliv. Sammanställningen belyser vilka faktorer som stärker dessa attityder och vilka konsekvenser de får för både arbetstagare och organisationer.
– Vi får inte underskatta vikten av att hantera de grundläggande orsakerna till arbetsrelaterad stress, som hög arbetsbelastning och tidspress, på organisatorisk nivå. Lika viktigt är att lyfta fram och stärka de positiva aspekterna av arbetet, eftersom de kan bidra till att balansera de negativa effekterna och öka medarbetarnas arbetstillfredsställelse, organisatoriskt engagemang och arbetsengagemang. Dessa tre arbetsrelaterade attityder, som stod i fokus för denna kunskapssammanställning, spelar en central roll för att främja ett hållbart och hälsosamt arbetsliv. Resultaten från denna kunskapssammanställning ger forskningsbaserad kunskap som kan användas i organisatoriska insatser, säger Marta Sousa-Ribeiro Larsson, processledande analytiker vid Myndigheten för arbetsmiljökunskap.
Identifierade resurser som främjar positiva attityder
Kunskapssammanställningen identifierade flera organisatoriska, sociala, uppgiftsrelaterade och personliga resurser som stärker de tre positiva arbetsrelaterade attityderna som stod i fokus: arbetstillfredsställelse, organisatoriskt engagemang och arbetsengagemang. De organisatoriska resurserna handlade bland annat om stödjande ledarskap, transparenta rutiner och möjligheter till professionell utveckling. Till de sociala resurserna hörde kommunikation, samarbete och socialt stöd. Uppgiftsrelaterade resurser omfattade variation i arbetsuppgifter, autonomi, kontroll i arbetet och rolltydlighet. Personliga resurser berörde hälsa, personlighet och proaktivt beteende, exempelvis så kallad job crafting – det vill säga att medarbetare själva förändrar och utvecklar sitt arbete.
Positiva konsekvenser för individ och organisation
På individnivå visar resultaten att positiva arbetsrelaterade attityder hänger samman med bland annat bättre fysisk och psykisk hälsa, minskad risk för sjukdomsrelaterad förtidspension, lägre nivåer av utbrändhet samt en bättre balans och berikning mellan arbete och privatliv. Arbetsrelaterade effekter omfattade högre arbetskvalitet, ökad produktivitet, löneutveckling och en större vilja att stanna kvar på arbetsplatsen. Medarbetarna som är engagerade i sitt arbete, trivs på jobbet och känner engagemang för sin organisation är dessutom mer benägna att själva anpassa och utveckla sitt arbete (job crafting), samtidigt som de löper en mindre risk att bli arbetslösa.
Positiva spiraler mellan arbete och välbefinnande
Studien visar också att engagemang i arbetet inte bara gynnar arbetsplatsen utan också stärker välbefinnandet utanför jobbet. När medarbetare känner energi och är glatt uppslukade av sitt arbete sprider det sig till privatlivet, vilket i sin tur kan förstärka engagemanget på jobbet. Dessa ömsesidigt förstärkande samband – så kallade positiva spiraler – bidrar till att skapa långsiktigt hållbara arbetsliv.
Kunskapsluckor och framtida forskningsbehov
För att förstå hur positiva arbetsrelaterade attityder utvecklas och bibehålls över tid behövs fler longitudinella studier, särskilt i ljuset av pandemins effekter på arbetsformer, distansarbete och hybridmiljöer. Dessutom visar sammanställningen att få av de befintliga interventionsstudierna håller tillräcklig vetenskaplig kvalitet. Fler randomiserade och kontrollerade studier behövs – särskilt med fokus på insatser på organisationsnivå.
Jämlikhet och mångfald kräver större fokus
Slutligen betonar sammanställningen vikten av att beakta demografiska skillnader. Flera studier visar exempelvis blandade resultat kopplade till kön, vilket understryker behovet av en mer förfinad undersökning av könsskillnader i relation till betydelsen av olika arbetsvillkor för att främja positiva arbetsrelaterade attityder. Även faktorer som ålder och socioekonomiska förutsättningar behöver ges större utrymme i framtida forskning.
Läs kunskapssammanställning i sin helhet här