Arbetsmiljösnack #13 – Funktionsnedsättning och arbetsmiljö

(Samtalet är transkriberat med hjälp av AI)

Lasse Nivér: Arbetslivet kan innebära särskilda utmaningar för personer med funktionsnedsättning. Som höga krav brist på stöd eller att inte få rätt anpassningar i tid. Samtidigt har forskningen ofta fokuserat på arbetsmarknadsinsatser. Däremot har man i mindre utsträckning intresserat sig för personer med funktionsnedsättning som redan är i arbete.

Du lyssnar på podden Arbetsmiljösnack från Myndigheten för arbetsmiljökunskap. Jag heter Lasse Nivér och är kommunikatör på myndigheten. Jag sitter här idag med min kollega Veselinka Möllerström, processledande analytiker på myndigheten. Hej Veselinka!

Veselinka Möllerström: Hej, hej

Lasse Nivér: Hur är läget idag?

Veselinka Möllerström: Underbart!

Lasse Nivér: Solig vår i Malmö.

Veselinka Möllerström: Precis.

Lasse Nivér: Vi har precis släppt en rapport som heter Funktionsnedsättning och arbetsmiljö. Med oss idag har vi Per Germundsson, en av författarna till rapporten. Välkommen Per.

Per Germundsson: Tack så mycket.

Lasse Nivér: Hur är det med dig idag?

Per Germundsson: Jo tack, det är bra.

Lasse Nivér: Du har skrivit den här rapporten tillsammans med din kollega Maria Norstedt, docent på Malmö universitet. Kan inte du lite kort presentera dig själv?

Per Germundsson: Jo det kan jag göra. Jag är precis som Maria som du sa docent i socialt arbete på Malmö universitet och jag kommer från ett forskningsområde som handlar om funktionsnedsättning och funktionshinder och disputerar det faktiskt i ett ämne som heter handikappvetenskap En gång i tiden.
Så jag har tittat på arbetsmiljö, inte så mycket på arbetsmiljöfrågor just, men frågor som har att göra med arbetsliv och personer med funktionsnedsättning.

Lasse Nivér: Vi kommer att prata mycket om arbetsmiljö idag. Hur ser din optimala arbetsplats ut?

Per Germundsson: Ja det kan man ju fråga sig. Den kan vara delad i lite olika delar men huvudsakligen så uppskattar jag om jag kan få jobba en del hemifrån För att jag har möjligheten att kunna sitta i lugn och ro och uppkopplad och så en hel del av det arbetet som jag utförde behöver man sitta i lugn och ro och kunna få koncentrera sig på det man skriver.

Men så finns det en annan del i arbetslivet som har att göra med att träffa kollegor och att kunskapsutbyte och att det kan vara ganska trevligt faktiskt att träffa andra personer. Så att komma till en arbetsplats är också en fördel för min del.

Lasse Nivér: Veselinka, har du någon favoritarbetsmiljö?

Veselinka Möllerström: Den ligger nog i linje med det precis Per har sagt. Det beror lite på vilka arbetsuppgifter man har. Ibland så behöver man en sammanhängande tid att sitta och skriva tänka. Och då kan det vara skönt att ha den här möjligheten att sitta hemma i lugn ro. Och ibland så är ju trevligt att träffa arbetskamrater och när man har möten och passar på att ta fika med kollegorna. Så det är ju favoritarbetssättet det är det jag har nu.

Lasse Nivér: Innan vi går in på själva rapporten och vad vi har kommit fram till i den, kan inte du berätta lite om vad det här är för sorts rapport?

Per Germundsson: Jo det kan jag göra. Det är ju då det som vi kallar för en kunskapssammanställning. Det är då ingen… Egen forskning som Maria och jag har utfört nu. Så det är inget av egen empiri som vi har tagit in.

Det handlar om att man gör en översikt över de studier som är publicerade som ligger inom det här området som man väljer ut på olika sätt. Sen gör man en sammanfattning och en översikt av den forskning som har publicerats. Mm.

Lasse Nivér: Och i den här rapporten så sammanställer vi ju forskning som omfattar både fysisk, psykisk och intellektuell funktionsnedsättning.
Men som jag förstår så kan man ju benämna det här på lite olika sätt. Varför har vi valt att använda de här benämningarna?

Per Germundsson: Ja, alltså det finns ju olika sätt att skära verkligheten om man så vill. Men det är ett ganska vanligt sätt att dela in typer av funktionsnedsättning på olika sätt. Och då är det ganska vanligt att man använder just de här begreppen så att säga.

Lasse Nivér: Och vi kan väl också säga att det är samma begrepp som Socialstyrelsen använder sig om?

Per Germundsson: Ja, vi har så att säga… Har tagit utgångspunkt i Socialstyrelsens benämningar och indelningar.

Lasse Nivér: Och för oss som inte har superkoll på de här olika benämningarna, går det att ge några exempel på psykisk fysisk och intellektuell funktionsnedsättning

Per Germundsson: Ja, det kan man göra. Alltså fysisk funktionsnedsättning Ifrån att man har någon typ av rörelsenedsättning det kan handla om hörselnedsättning synnedsättning och så vidare de mer fysiska aspekterna psykiska funktionsnedsättningar kan vara av lite olika slag det kan till exempel vara psykisk Ohälsa schizofreni eller så.

Man brukar räkna in även neuropsykiatriska funktionsnedsättningar här. Alltså det som handlar om ADHD och autism

Lasse Nivér: Just det, det som kallas NPF-diagnoser.

Per Germundsson: Och intellektuella funktionsnedsättningar, ja det kan ju vara då nedsättningar i den kognitiva förmågan och kanske också den adaptiva förmågan att kunna så att säga anpassa sig till den omgivning man är i och så, så det kan ha lite olika uttryck det också.

Lasse Nivér: Vi ska gå in och prata lite mer om resultatet, men Per varför tycker du att en sån här rapport är viktig att genomföra?

Per Germundsson: Ja, det finns lite olika skäl till varför det är viktigt i en övergripande synpunkt kan man väl säga. Det handlar ju om sysselsättningsgraden hos personer med funktionsnedsättning Att den är lägre än för befolkningen i övrigt. Och då kan man fundera på vad det beror på. Och det har många anledningar naturligtvis Men en av de frågorna skulle kunna handla om just arbetsmiljön. Och hur den fungerar för olika personer.

Lasse Nivér: Det är så lika visst var det så när du gjorde förstudien i det här att du såg att det inte fanns så mycket forskning om personer som faktiskt var i arbete utan mer om arbetslivet Marknadsinsatser.

Veselinka Möllerström: Precis, och det var av den anledningen som vi initierade det här projektet just för att fokusera mer på människor som är i arbete annars, tidigare forskning har varit mycket, precis som du sa arbetsmarknadsinsatser och hur man ska få personer med funktionsnedsättning i arbete och så aktörerna kring personerna.

Lasse Nivér: Kan du hålla med där, Per?

Per Germundsson: Ja, men absolut. Det kan jag göra. Och man kan väl tillägga också att det finns ju hyggligt mycket forskning kring rehabiliteringsfrågorna också. Men just den här arbetsmiljöfrågorna när man är i arbete ville vi titta på.

Lasse Nivér: Var det något speciellt du tyckte stack ut i resultatet?

Per Germundsson: Man kan väl säga att det var kanske inte sådär väldigt förvånande Mycket av resultaten kunde vi ana eftersom vi har varit och tittat på arbetsfrågorna tidigare. Men det man kan säga det är att… Det framkommer tydligt att man kan inte hitta en modell eller en miljö som skulle passa för alla utan att det där är individuellt för var och en. Precis som det är för alla personer i arbetslivet att en arbetsmiljö kanske inte passar lika bra för alla. Så är det även i det här fallet. Just det.

Veselinka Möllerström: Du nämnde att en modell inte passar för alla och ett av de mer centrala resultaten har ni beskrivit individens behov i centrum.

Per Germundsson: Det stämmer. Att på något sätt sammanfatta och göra en diskussion utifrån de här resultaten som vi har fått. Och lite grann så utkristalliserade sig en slags modell. Det finns alltid en fara med att rita modeller och försöka sammanfatta en komplex verklighet. Men vi tyckte ändå att i mycket av den här forskningen… Så visade det sig att just det här med individens behov i centrum att man måste utgå ifrån det individuella behovet och att det finns ett antal aspekter som påverkar hur den här individen har det i sin arbetsmiljö hur den funkar för personen.

Lasse Nivér: Vi kan säga att i själva rapporten så har vi illustrerat den här modellen. Så den går att se om man laddar ner rapporten läser, men kan inte du förklara vilka aspekter?

Per Germundsson: Ja alltså om vi tänker oss att vi sätter individen i centrum så har vi i vår figur placerat ett antal andra aspekter som ligger runt omkring den som påverkar och som vi tycker har varit viktiga som har framkommit som Stämmer överens med ganska oberoende av vilken typ av arbete, vad man har för typ av funktionsnedsättning och så vidare.

Så vi har försökt generalisera lite och titta på vad är det för någonting som påverkar individen. Och när det gäller då arbetsmiljön så naturligtvis det här med anpassningar och stöd. Det är ju då en av de här faktorerna att man faktiskt får dem. Det som ofta kommer upp. Som ett önskemål det är ju att man ska ha ett visst mått av flexibilitet som möjlighet att påverka kanske arbetstider och så vidare.

Och sen finns det ju flera relationer som är viktiga i arbetsmiljön. Till exempel då kollegorna naturligtvis hur de agerar och vad man har för relation till dem. Och till arbetsledare och chefer, ledningen för företaget om man vill Om man så vill. Och den sista aspekten som vi tog med i vår modell Det handlade om det som vi kallar för vikten av erkännande Att man faktiskt blir erkänd för det arbete man gör och så vidare.

Veselinka Möllerström: Ska vi gå tillbaka lite till det här individens behov i centrum. Skulle du kunna konkretisera vad det innebär?

Per Germundsson: Ja. Man kan väl säga att om man använder det här med individen som utgångspunkt så kan man konstatera att oberoende av vilken funktionsnedsättning man har så är det inte lika för alla utan man kan ha olika behov av anpassningar till exempel eller stöd och hjälp eller vad det nu är för någonting.

Så att man måste utgå ifrån i möjligaste mån då. Hur individen upplever sin situation och så. Rent allmänt så kan man väl prata om att vi har någon typ av Funktionsförmåga, alla människor, så att det finns liksom, som jag ser det i alla fall, inte någon absolut gräns mellan personer med funktionsnedsättning och personer utan funktionsnedsättning, utan vi har alla olika typer av funktionsförmåga som man måste ta hänsyn till i arbetsmiljön.

Lasse Nivér: Du nämnde flexibilitet, eller kanske just vikten av flexibilitet. Varför är det så viktigt?

Per Germundsson: Ja, det som kommer fram i den här rapporten och som vi har sett i forskningen är att man kan påverkas både av tid och rum. Alltså platsen där arbetet ska utföras kan påverkas Det kan påverka väldigt mycket.

Arbetsmiljön är, det skiljer sig väldigt mycket om man arbetar hemifrån eller om man arbetar på en given arbetsplats så att säga. Och för en del personer så är det en fördel att få dra sig undan och jobba hemifrån till exempel i en avskild miljö och för andra personer så är det viktigt med de här sociala kontakterna Den här möjligheten att kunna skifta har varit positiv för många, men det har också handlat om det här med tiden, när ska man arbeta, finns det möjlighet till flextid, finns det möjlighet att få välja om man jobbar tidigare eller senare och så vidare. Och jag tänker att det är precis som med alla arbetskamrater man har, en del är morgonmänniska och en del är kvällsmänniska.

Veselinka Möllerström: Du nämner ett exempel här om personer med diabetes. Vad innebär flexibilitet för dem?

Per Germundsson: Ja, det kan ju ha att göra med att man till exempel med kort varsel flyttar lunchuppehållet till exempel. Och man har kanske inte… Möjlighet då att sköta sin diabetes som man vill och man kanske behöver ta insulin och så vidare så att det där kan påverka ganska mycket om man kan planera för det eller inte men det kan ju också vara då att man har den här flexibiliteten att man kanske kan få gå undan Under en period när man behöver det för att sen återvända så att säga.
Det beror naturligtvis på arbetsuppgifterna, vad man har för uppdrag och vilken situation man är i.

Lasse Nivér: En av de andra faktorerna är ju anpassningar och stöd. Varför kan det vara så att personer med funktionsnedsättning inte alltid får de anpassningar de behöver?

Per Germundsson: Det finns såklart olika svar på varför man inte får det som man har behov av.
En av de saker som har kommit fram ganska tydligt har ju att göra med kostnader naturligtvis Ofta så visar det sig att arbetsgivare har felaktiga bilder Man tror ofta att det är dyrare och mer kostsamt med anpassningar än det i själva verket är. Vi ska då flika in lite att mycket av den forskning som vi har tittat på har ju inte främst handlat om svenska förhållanden.

Så här finns alltid en… Vad ska man säga, en viss risk där man överför från andra kulturer eller andra länders förutsättningar och så vidare. Men det är en av de saker som har kommit fram. Sen så handlar det också ganska mycket om kunskapsfrågan, kunskap och erfarenhet hos arbetsgivare. Hur mycket kunskap man har, vad man vet om vad som finns och inte finns och rättigheter och skyldigheter och så vidare.

Veselinka Möllerström: Det är inte heller lätt för arbetsgivare att göra anpassningen om arbetsgivare inte känner till att personen i fråga har någon form av funktionsnedsättning. Vad är det som gör att man som person med funktionsnedsättning kanske inte vill komma ut med det

Per Germundsson: Mm. Det kan finnas olika skäl till varför man inte avslöjar eller berättar om sin funktionsnedsättning. Ett skäl som vi har sett tidigare handlar ju om att man helt enkelt har fått negativa reaktioner från sin omgivning och att man kanske har blivit utsatt för mobbning eller andra otrevligheter så att säga. Så att man är lite tveksam till att…

Lasse Nivér: Tidigare erfarenheter kan göra att man inte vill prata om det.

Per Germundsson: Det kan det vara. Men det kan ju också handla om man känner sig osäker på att ens arbetsgivare accepterar eller uppskattar om man avslöjar någon typ av funktionsnedsättning för att man är rädd för att man kanske inte får en anställning eller får behålla jobbet och så vidare.

Lasse Nivér: Vi ska prata lite mer om ledarskapets roll strax men innan så tänkte jag att kollegors roll och relationer spelar in också. Det är också en sån faktor. Vad visar forskningen om betydelsen av stöd från jobbakompisar?

Per Germundsson: Ja, det är väl ganska entydigt Sen får man säga att Det finns alltid forskning som visar vikten till exempel av kollegors stöd mer eller mindre framträdande men generellt kan man nog säga ändå att kollegorna är en viktig del i arbetsmiljön och att frågan om att ha en stödjande struktur runt sig utifrån kollegor känns som att det ofta är någonting som är viktigt som man lyfter fram. Och det kan ju då ske på olika sätt det kan ju dels vara ett praktiskt stöd att man får hjälp med saker som man kanske har besvärligt med och så vidare, men det kan också vara en typ av support eller vad man ska säga så att man verkligen får erkännande för de insatser man gör och så vidare här finns, det spelas en stor roll av kollegorna faktiskt.

Veselinka Möllerström: Så stöd och Och uppmuntring från kollegorna spelar roll, säger du. Och erkännande och vikten av erkännande är också en av de här aspekterna som ni lyfter i rapporten. Vad menas med erkännande?

Per Germundsson: Det är väl någonting som jag tror att vi… Alla behöver sig. Återigen det är ingenting som är specifikt för en särskild grupp av människor eller hur vi nu vill indela befolkningen. Men det handlar ju om just att man får uppskattning för det man gör och att man blir… Kanske om man vill använda uttrycket pushad eller uppskattad för de insatser som man gör. Och att man också blir erkänd som en viktig del i arbetsplatsen och för arbetsmiljön kanske också. Så det finns ju olika aspekter av det där, men det är att lyfta fram de här delarna i arbetslivet.

Veselinka Möllerström: Så det handlar då om att man inte ser en person med funktionsnedsättningen utan en person som bidrar med någonting till… Verksamheten Och återigen det här att sätta individen i centrum.

Per Germundsson: Ja, exakt Det har ju också visat sig i forskning att man kan känna sig utpekad utifrån att man har en funktionsnedsättning Och det hänger ju naturligtvis ihop med det här med om man ska framträda med en Eller inte.

Lasse Nivér: Vi har ju kommit in lite på ledarskap och chefer också. Och ledarskapets roll är ju såklart viktig till sammanhanget. Men vad kan man säga att ledarskapet har för betydelse för hur inkluderande en arbetsplats kan bli?

Per Germundsson: Ja, alltså… Man kan säga att ledarskapet behöver på något sätt vara både aktivt och positivt i sin inriktning och i sitt förhållningssätt.
Hur ledningen, cheferna agerar så att säga, droppar ner i hela organisationen. Så att om man har en chef som är positivt inställd och visar tydligt att det här är en person som vi ska räkna med, som är viktig för vårt företag och så vidare, på samma sätt som alla andra, så… Har det här en positiv inverkan på arbetsplatskulturen så att där har cheferna så att säga ett ansvar att ta.

Lasse Nivér: Vi kom ju också in på det där tidigare att ni har sett att det kan finnas en okunskap om att anpassningar och stöd kan vara väldigt dyrt. Kan det få andra konsekvenser om chefer och ledare saknar kunskap om de här frågorna?

Per Germundsson: Ja, det finns flera olika följder av det, men dels handlar det om att man får anpassning eller inte får.
Även om vi nu tittar på arbetsmiljön, men allting hänger ihop med vartannat så om man har okunskap kanske man inte ens anställer en person med anpassning Någon typ av funktionsnedsättning. Om man har en förutfattad idé om att det här kommer inte att fungera av den eller den anledningen Eller personer med den här typen av funktionsnedsättning skulle inte passa i vår verksamhet. Och så vidare. Så det finns en rad olika faktorer som påverkar här.

Lasse Nivér: Visst är det också så att ni såg att chefer som har… Erfarenhet av de här frågorna eller kanske har jobbat med personer med funktionsnedsättning också i högre grad vågar anställa.

Per Germundsson: Ja, men det stämmer. Om man har egna erfarenheter att ta med sig in så försvinner väl en del av den här osäkerheten naturligtvis.
Och då kan det liksom påverka positivt naturligtvis. Det kan ju också vara så att den som vi benämner som chefen här har en egen funktionsnedsättning Det är inte alls omöjligt. Och om den personen har framträtt med sin funktionsnedsättning eller inte, det vet vi inte heller. Så det finns ju hela spektret såklart.

Lasse Nivér: Nu har vi ju pratat om individens behov i centrum- och vad som kan vara främjande faktorer. Men jag tänkte att vi skulle prata lite om utmaningar också. Och ni skriver att hämmande faktorer- I stort sett kan ses som en spegling av de främjande. Till exempel att bristen på stöd blir en riskfaktor. Men går det att säga så överlag?

Per Germundsson: Nej, alltså i många fall är det naturligtvis så att man kan vända på det att bristen på stöd är hämmande, men om man får stöd så är det främjande. Så då blir det en slags spegling av varandra. Men det finns ju en del frågor som kanske inte är så enkla att vända på i de här sammanhangen. Ett sådant exempel kan ju vara höga krav. För höga krav så att säga. Så kan det ju vara… Besvärligt för individen naturligtvis men att vi ser också att allt för lågt ställda krav också har negativa effekter för att man känner att man inte får visa det man kan, man kanske blir uttråkat på sin arbetsplats eller det finns flera andra olika faktorer.
Så för höga… Krav och för låga krav, man kan inte riktigt vända på dem och säga att de är motsatsförhållande och en annan sån fråga kan ju handla om det här med flexibilitet och stabilitet, alltså ja men det är väl bra med mycket flexibilitet, men det kan också vara så att det kanske inte är Det bra för alla.
Det kan vara möjligt att man behöver en liten hjälp att hålla ett schema eller att planera dagen eller vad det är för någonting. Så det här med flexibilitet kontra förutsägbarhet kan man väl säga. Man kan inte riktigt vända på de här begreppen det blir alltid lite mer komplicerat.

Lasse Nivér: Hittade ni någon utmaning som förvånade er särskilt eller som du tycker är viktig att lyfta?

Per Germundsson: Jag kanske inte förvånade särskilt men en sak som vi funderade på utifrån det här med det som man skulle kunna kalla för osynliga funktionsnedsättningar. Det vill säga, vi kan ju inte se på en person… Om man har dyslexi till exempel. Och att det kan vara lite extra knepigt i en arbetsmiljö beroende på hur beroende man är av att läsa på sin arbetsplats till exempel.

Veselinka Möllerström: Precis. Det som vi har diskuterat nu mycket är ju det här allmänmänskliga. Är det särskilt viktigt att lyfta det här allmänmänskliga När det gäller personer med funktionsnedsättning och i relation till arbetsmiljö.

Per Germundsson: Ja, det finns ju återigen flera sidor på det. Vi är ju alla beroende av vår arbetsmiljö Vi som är i arbetslivet är beroende av vår arbetsmiljö Och den består av flera delar så att säga. Men det finns ju alltid ett… Det finns ju en viss risk med att man så att säga säger att allting är allmänmänskligt, alla har behov på ett eller annat sätt, ja, men det finns också… En liten risk att man så att säga glömmer funktionsnedsättningen eller inte tar hänsyn till den. Ibland så kan man kanske ha en känsla av att man så att säga lite grann säger att ja men alla har en variation sig och så.
Så det finns en viss risk för det händer ju ändå någonting i mötet mellan individen och miljön Och där har vi lite olika behov. Så jag tror att man måste ha det med sig också när man funderar i de här banorna.

Lasse Nivér: Per, vad hoppas du att framtida studier kommer att undersöka när det gäller just det här? Arbetsmiljö och funktionsnedsättning?

Per Germundsson: Det finns ju en del saker som vi har funderat på när vi har gjort den här kunskapssammanställningen och en sak som har slagit oss det är att vi tycker att vi kanske inte hittar så förskräckligt mycket i den svenska miljön. Och det tänker vi skulle vara intressant för det finns alltid en risk att föra över från en annan kultur Ett annat land och annan lagstiftning och allt vad det innebär så det vore, tänker jag intressant att gå vidare till exempel så har man ju pratat mycket om det här med att de faktiska kostnaderna inte är så höga som man tror och man är kanske rädd för att man ska dra på sig kostnader och det kan handla om försäkringsfrågor och så vidare men det kanske inte ser likadant ut i den svenska kontexten, eller det gör inte det så frågan är hur det ser ut här, det skulle vara intressant att titta på vidare Fler svenska studier. Ja, det finns ju fler saker man skulle kunna titta på. Det som bland annat framkommer är ju den här funderingen kring inlåsningseffekter. Finns det möjlighet att faktiskt avancera att göra en karriär? Eller stoppas man av vilket skäl Det kan ju ha att göra också med individen själv som känner sig orolig för att lämna sin position för att nu har man fått en anpassning som fungerar väldigt bra. Kan jag ta den med mig? Vad säger min nya chef och så vidare? Så man liksom lite grann får börja om igen ibland.

Veselinka Möllerström: Så inlåsningseffekter betyder att man står på samma plats?

Per Germundsson: Ja, att man alltså inte kommer vidare i sin karriär och kanske inte kan byta jobb. Eller byta position inom det företag där man arbetar.
Sen finns det ju flera spelare som det skulle vara intressant att prata med naturligtvis. Alltså arbetsgivare, kanske fack, andra organisationer. Så här finns ju mycket att titta på.

Lasse Nivér: Jag tänkte på det där med jämställdhetsperspektiv. Har man kunnat se något sådant?

Per Germundsson: Ja, till viss del. Vi ser att det finns flera olika linjer som korsar varandra, som man kan kalla för intersektionalitet.
Det har att göra med kön och det kan ha att göra med andra faktorer. I den forskning som vi tittar på nu så tror jag man generellt kan säga att kvinnor kanske får färre anpassningar än män Att det kanske är lite lättare för män. Men återigen, det är svårt att säga hur det är i den svenska kontexten Så där skulle man gärna kunna titta in om man kan.

Och sen så finns det ju, vi har inte fångat så hemskt mycket kring teknik Och digitalisering och den har ju pågått under flera år men också detta nya med AI och hur kommer det, kan man tänka sig att påverka arbetsmiljön för oss alla och vad får det för effekt för personer med funktionsnedsättning så där finns ju verkligen ett område som man skulle kunna ägna sig åt framgent Men du,

Lasse Nivér: innan vi slutar då Kan du skicka med något viktigaste råd till arbetsgivare som vill förbättra arbetsmiljön för personer med funktionsnedsättning?

Per Germundsson: Det finns ju många råd att skicka med såklart. Men jag tänker på, det var en amerikansk studie där man frågade personer med olika typer av funktionsnedsättning vad de själva ville föra fram. Och då lyfte de fram tre punkter Det ena handlade om rättvis behandling Av alla inom organisationen Alltså att man eftersträvar en rättvis behandling. Och att man blir värderad för de personer man är. Att man inte ser person med funktionsnedsättning utan man ser det som en medarbetare. Och också lyfter de fram att man vill… Bli involverad i beslutsfattande så att man har den möjligheten. Så det tänker jag det kan man ju ta till sig. Sen i det korta perspektivet man kan ha kunskapshöjande insatser naturligtvis, och det gör säkert många arbetsgivare, men alltså prata med de personer det gäller, för att man har ju mycket god kunskap själv, så att säga.

Sen kommer jag tänka på ett litet tips kanske. Det var en studie från Sydafrika som poängterade det här med att ett första intryck är väldigt viktigt. Så att man kanske ska fundera lite extra på, men hur ska introduktionen ut? För har man ett positivt första möte så är det en ganska bra grund för att komma vidare på ett bra sätt. Så det kan man ju tänka sig att man kan fundera lite extra på.

Lasse Nivér: Kan vi inte också skicka med: våga anställa?

Per Germundsson: Jo, våga anställa, det kan jag absolut hålla med om, det är ju inte en ren arbetsmiljöfråga men som sagt det är en lång rad av aktiviteter att faktiskt bli anställd att kunna behålla och kanske rehabiliteringsinsatser som behövs och vad det är för någonting, det är en lång kedja.

Lasse Nivér: Ja men tack Per. Då tror jag att jag och Veselinka är nöjda. Kul att du kunde sitta här och prata om rapporten med oss idag.

Per Germundsson: Ja, tack så mycket för att jag fick komma.

Lasse Nivér: Jag ska nämna att vi som har jobbat med det här projektet Är jag Lasse Nivér som är kommunikatör och Veselinka Möllerström som är processledande analytiker på Myndigheten för arbetsmiljökunskap och författarna till rapporten är Per Germundsson docent på Malmö universitet och Maria Norstedt docent på Malmö universitet. Rapporten heter Funktionsnedsättning och arbetsmiljö och du hittar den på mynak.se. Där kan du även läsa tidigare rapporter från myndigheten Vi har även spelat in flera avsnitt av podden Arbetsmiljösnack och du hittar även dem på mynak.se.

Tack och hej då!

Per Germundsson: Hej då!

Veselinka Möllerström: Tack hej!