Säkerhetskultur och säkerhetsbeteende inom socialtjänst

I ett nytt projekt sammanställer vi aktuell forskning om säkerhetskultur och säkerhetsbeteende inom socialtjänsten.

För många som arbetar inom socialtjänst medför arbetet att de utsätts för hot, våld, personangrepp och förtal. Socialsekreterare är den yrkesgrupp inom offentlig förvaltning som är en av de mest utsatta. Olika aktörer och resultaten i en nyligen publicerad rapport i serien Statens offentliga utredningar (SOU), lyfter vikten av att skydda offentligt anställda mot hot och våld men också mot påtryckningar, förolämpningar och kränkningar. En tryggare arbetsmiljö behöver skapas inom socialtjänsten. Ett sätt för verksamheter att skapa trygghet är att ledningen och chefer skapar en positiv säkerhetskulturen vilket, om den uppfattas genuin, kan bidra till goda säkerhetsbeteenden hos medarbetare. Det i sin tur kan minska olycksfall och incidenter.

Identifiering av faktorer som stärker säkerhetskulturen

Kunskapssammanställningen syfte är att sammanställa aktuell forskning om säkerhetskultur och säkerhetsbeteende inom socialtjänsten. Fokus kommer att vara på att identifiera interventioner, arbetssätt, metoder eller faktorer i arbetsmiljön som bidra till en god säkerhetskultur eller säkerhetsbeteende.

Monica Kaltenbrunner, processledande analytiker vid Myndigheten för arbetsmiljökunskap.

– Socialtjänsten lägger allt större fokus på säkerhetsfrågor, och därför har vi tagit initiativ till denna kunskapssammanställning. Vi hoppas att resultaten kan bidra med värdefulla insikter på flera nivåer och på olika sätt. Det innebär att de kan användas proaktivt utifrån verksamheters behov på individ-, grupp- och organisationsnivå, säger Monica Kaltenbrunner, processledande analytiker vid Myndigheten för arbetsmiljökunskap.

Författargrupp

På myndighetens uppdrag kommer Jason Martin och Mattias Elg, båda vid Linköpings universitet, genomföra studien.

Kunskapssammanställningen planeras att publiceras i december 2025.