Delegationen mot arbetslivskriminalitet konstaterar att arbetslivskriminalitet är ett allvarligt samhällsproblem och att det inte finns tillräckligt mycket kunskap om dess omfattning och konsekvenser. Delegationen menar att arbetslivskriminalitet är när företag eller organisationer medvetet överträder olika arbetsrelaterade regler eller avtal. Det kan handla om verksamheter som bryter mot arbetsmiljöbestämmelser, utnyttjar ekonomiska bidrag som de inte är berättigade till, anställer personer som inte har rätt att arbeta i Sverige eller använder svart arbetskraft.
Genom en kunskapssammanställning har vi tittat på hur arbetslivskriminalitet påverkar arbetsmiljön utifrån ett arbetstagarperspektiv. De flesta studierna i kunskapssammanställningen var genomförda i Europa och branscherna som representerades var hotell och restaurang, vård och omsorg/hushållsarbete, bygg och anläggning, bil och transport, städ och gröna näringar.
– Vi såg att det saknades samlad kunskap om vilka konsekvenser arbetslivskriminalitet kan ha på arbetsmiljön, särskilt utifrån vad arbetstagarna själva tycker är problematiskt. Vi behöver ge beslutsfattare och andra intressenter mer information och underlag om problematiken utifrån olika perspektiv, särskilt med tanke på att de flesta tidigare rapporter bygger på andras perspektiv än arbetstagares. Den kunskap vi bidrar med kompletterar tidigare kunskaper, säger Monica Kaltenbrunner, processledande analytiker vid Myndigheten för arbetsmiljökunskap.
Främst brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön
Arbetstagare beskriver att de främsta bristerna finns i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Genomgående beskrivs, oavsett bransch, att arbetsmiljön präglas av höga krav och lågt inflytande. Höga krav handlar om fysiskt tungt arbete, hög arbetstakt och arbetsbelastning, långa arbetspass samt få eller uteblivna raster och lediga dagar. Det är inte ovanligt att de höga kraven resulterar i att arbetare upplever ett utanförskap och blir isolerade från övriga samhället. Därtill beskriver arbetstagarna att de har låg kontroll och lågt inflytande på arbetet med få eller inga möjligheter att påverka något på sin arbetsplats. Flera beskriver också en arbetsmiljö där arbetstagare behandlas olika beroende på utseende, ursprung eller migrationsstatus.
Att arbeta i extrem värme var den vanligaste bristen som framkom i den fysiska arbetsmiljön. Trots en mycket utmanande arbetsmiljö med hög värme ges det mycket begränsade möjligheter till återhämtning, att vädra ut värmen och att dricka vatten.
Arbetstagare utnyttjas
Inom flera branscher betalar arbetsgivare ut en mindre lön än vad som är överenskommet och ibland betalas inte lön ut för övertidsarbete. Försenad utbetalning av löner eller en helt utebliven lön förekommer också. Det händer också att arbetstagare ingår avtal de inte förstår innebörden av, många gånger på grund av språkförbristningar, vilket medför att de får arbeta mer än vad de har planerat eller att de får väldigt få arbetstimmar tilldelade. Det händer också att arbetstagare tror att de har en formell anställning trots att de inte har det vilket innebär att de inte kan dra nytta av socialförsäkringssystemet.
Män och kvinnor utsätts för olika risker
Studierna visar att män och kvinnor utsätts för olika risker. Inom mansdominerade branscher så som transport, bygg och anläggning handlar riskerna om säkerhet. Bristande kompetens och erfarenhet av yrket, negativ inställning till säkerhetsföreskrifter samt bristande språkkunskaper är faktorer som kan leda till ökad risk för skador. Inom kvinnodominerade yrken som tillexempel inom vård- och omsorg och hotell- och restaurangbranschen utsätts arbetstagarna i större utsträckning för sexuella trakasserier.
Kunskapsluckor
Flera kunskapsluckor har identifierats. Det saknas bland annat studier där det framgår att det i verksamheten förekommer arbetslivskriminalitet samt att dessa studier fokuserar på arbetsmiljö. Det saknas också studier som beskriver aktuella utmaningar inom området, jämför olika grupper (exempelvis kön och branscher) och följer utvecklingen över tid. Samt behövs det mer forskning inom branscher som anses vara riskbranscher. Vid genomgången av studier saknas vissa branscher som Ekobrottsmyndigheten betraktar som riskbranscher, vilka är avfallshantering och tvätterier. Men det är också nödvändigt att genomföra fler studier inom branscherna som har presenterats i kunskapssammanställningen.
Mer om arbetslivskriminalitet
Förutom denna kunskapssammanställning publicerade vi tidigare i år en intervjustudie “Uppfattningar om sambandet mellan arbetslivskriminalitet och arbetsmiljö”. I den rapporten intervjuades 30 representanter från myndigheter, fackföreningar, arbetsgivar- och branschorganisationer samt civilsamhällesorganisationer med särskild expertis inom områdena arbetslivskriminalitet och arbetsmiljö. Genom intervjuerna har vi samlat in kunskaper och erfarenheter om hur arbetsmiljö kan påverkas av arbetslivkriminalitet.