Det finns en uppfattning att tystnadskulturen blir alltmer utbredd på arbetsplatser. Både arbetsgivare och arbetstagare efterlyser en klarare definition av begreppet. De önskar också mer kunskap om hur man kan förebygga och hantera tystnadskultur.
Annette Nylund är processledande analytiker på Myndigheten för arbetsmiljökunskap och projektledare för det pågående arbetet. Hon berättar att den svenska forskningen om tystnadskultur är begränsad och har tidigare ofta riktas mot specifika branscher. Till exempel har fackliga organisationer genomfört enkätundersökningar som belyser tystnadskultur inom vissa verksamheter. Även arbetsgivare inom offentliga verksamheter har tagit initiativ till ökad kunskap om tystnadskultur och tagit fram verktyg för att förebygga och hantera tystnadskultur.
Annettes förhoppning är att myndighetens arbete kommer ta det helhetsgrepp som inte gjorts tidigare.
Vår förhoppning är att hitta en definition av begreppet tystnadskultur. Vi kommer också att mäta omfattningen av tystnadskultur på arbetsplatser i landet, samt se om det finns skillnader inom offentlig och privat sektor.
Tre delstudier – ett tydligare resultat
För att bättre förstå och analysera förekomsten av tystnadskultur på svenska arbetsplatser utförs tre separata studier som bidrar till en djupgående kartläggning och jämförelse av fenomenet.
Den första studien är en systematisk litteratursammanställning av befintlig forskning. Syftet är att utveckla och förtydliga definitionen av tystnadskultur på arbetsplatsen, aktörer bakom tystnadskultur och faktorer som driver denna kultur.
I den andra studien kartläggs utbredningen av tystnadskultur på svenska arbetsplatser genom en enkätundersökning och med registerdata, i stor utsträckning utformad efter resultatet från litteraturstudien.
Slutligen, i den tredje studien, jämförs resultaten från enkätundersökningen och registerdata i Sverige med resultaten från 33 andra länder.
Till sin hjälp har myndigheten anlitat experter som forskat om tystnadskultur både internationellt och inom Sverige – Lotta Dellve, professor på Göteborgs universitet, och Michael Knoll från Leipzigs universitet, gästforskare på Göteborgs universitet samt flera kolleger. De bidrar med lite olika infallsvinklar – Lotta Dellve med helt färska kunskaper från en svensk studie om tystnadskultur i Göteborgs stad och kunskap om svenska förhållanden i övrigt. Michael bidrar med ett decenniums kunskap där han studerat tystnadskultur i arbetet i flera olika internationella studier.
Workshops med arbetsmarknadens parter
Tillsammans med representanter från arbetsmarknadens parter har två workshops genomförts – en i januari 2024 och ytterligare en i samband med en forskningskonferens i juni som Forum för arbetslivsforskning (FALF) ansvarar för. FALF fungerar som en mötesplats och samlande kraft för arbetslivsforskningen i Sverige. Konferensen arrangeras för att främja, vårda och utveckla aktuella arbetslivsfrågor och internationella kontakter inom arbetslivsområdet. I år är ett av teman tystnadskultur. Annette Nylund var på plats tillsammans med Michael Knoll och Lotta Dellve.
På den första workshopen diskuterades upplägget av litteraturstudien, under den andra diskuterades preliminära resultat i studien. På den andra workshopen medverkade även några forskare från Göteborgs universitet. Behov av praktiska verktyg för att förebygga och hantera tystnadskultur lyftes fram. Frågan om praktiska verktyg kommer att fortsätta diskuteras under hösten.
På ett större symposium under FALF, där främst forskare medverkade, diskuterades också definitionen av tystnadskultur på arbetsplatsen. Dessutom presenterades vilken information som den svenska kartläggningen kommer att kunna bidra med. Även behovet av fortsatt forskning lyftes och förslag och möjligheter till att utnyttja olika data presenterades och diskuterades.
Litteraturstudien planeras att presenteras under hösten 2024 och de två andra delstudierna planeras att presenteras under våren 2025. Samtliga tre delstudier kommer att publiceras på både svenska och engelska.