De reviderade riktlinjerna innehåller mer kunskap om stillasittande och digitala verktyg. De har också ett större fokus på organisation och arbetsmiljö än de tidigare riktlinjerna.
Enligt Lydia Kwak, med.dr och forskare vid enheten för interventions- och implementeringsforskning, institutionen för miljömedicin Karolinska institutet, är riktlinjerna viktiga för att få ett bredare perspektiv.
– Hälsoundersökningar genomförs oftast endast på individnivå, och ofta utan efterföljande insatser vilket leder till att de inte får avsedd effekt. I riktlinjerna ges rekommendationer i ett bredare perspektiv, både på individ- och organisationsnivå och omfattar kartläggning och insatser riktade till såväl medarbetare som deras fysiska, sociala och organisatoriska arbetsmiljö, säger Lydia Kwak.
Hälsoundersökningar ingår i myndighetens serie av riktlinjer för evidensbaserad praktik inom företagshälsa. De riktar sig framför allt till medarbetare inom företagshälsa men kan också vara användbara för andra aktörer med liknande kompetens samt arbetsgivare, chefer, HR, skyddsombud, fackliga ombud och för dem som arbetar med utvecklings- och arbetsmiljöfrågor och olika typer av specialister.
– Förhoppningen är att riktlinjerna kommer att underlätta för bland annat företagshälsan att arbeta evidensbaserat med hälsoundersökningar och att arbetsgivare gör beställningar i enlighet med riktlinjernas rekommendationer, säger Pernilla Nordkvist, projektledare på Sveriges Företagshälsor.