Webbinarium i september – synergonomi

En god synergonomi handlar om en bra visuell miljö. Det ska vara bra belyst på arbetsytor och omgivning och de rekommendationer som finns för belysningsstyrkor för olika miljöer och arbetsuppgifter ska vara uppfyllda. I september kommer vi att arrangera ett webbinarium för att fördjupa oss i ämnet.

Genom tydliga och praktiskt användbara riktlinjer kan befintliga arbetsmiljöer förbättras ur synergonomisk synpunkt, liksom att nya arbetsmiljöer kan planeras och utformas på ett tillfredsställande sätt i ett tidigt skede när nya arbetsplatser ska formas.

Anmälan till webbinarium 21 september 2021

Det går inte längre att anmäla sig till evenemanget.

Vad är synergonomi?

Men vad är synergonomi egentligen och varför är det viktigt att beakta dessa frågor i arbetsmiljön? Hillevi Hemphälä, teknisk doktor i arbetsmiljöteknik med inriktning på synergonomi och ljusets påverkan på människan, lyfter fram några exempel på vad som är viktigt att tänka på när det gäller synergonomiska förhållanden på jobbet.

Hillevi Hemphälä.
Hillevi Hemphälä, teknisk doktor i arbetsmiljöteknik med inriktning på synergonomi.

– En god synergonomi handlar om en bra visuell miljö. Det ska vara bra belyst på arbetsytor och omgivning och de rekommendationer som finns för belysningsstyrkor för olika miljöer och arbetsuppgifter ska vara uppfyllda. Det ska också vara ett bländfritt ljus, vilket betyder att om man upplever för starka ljuskällor i sin omgivning är ljuset bländande. Det jag också pratar ofta om är att ljuset ska vara flimmerfritt, vilket betyder att det inte finns flimrande ljuskällor eller temporala ljusmodulationer (också kallat icke-visuellt flimmer), säger Hillevi.

Praktisk vägledning utformning av arbetsplatser

Ett särskilt avsnitt i riktlinjen kommer att omfatta praktisk vägledning kring planering och utformning för att skapa goda synergonomiska förhållanden när man bygger nytt och bygger om.

Jörgen Eklund, professor emeritus,
Jörgen Eklund, professor emeritus, Kungliga Tekniska Högskolan

Jörgen Eklund, professor emeritus i ergonomi vid KTH, förklarar varför denna del är så viktig att ha med:

– Många studier har visat att dålig belysning, utöver hälsoeffekterna, försämrar arbetsprestationen, det vill säga kvalitet och produktivitet med 5-10%, ibland mer. Samtidigt vet vi att per timme kostar en god belysning för en anställd mindre än en promille av lönen. Det blir således stora ekonomiska besparingar för verksamheten med att planera för en god synergonomisk belysning redan från början.

Riktlinjens innehåll ska baseras på aktuellt forskningsläge, praktiskt och professionellt kunnande och erfarenhet, lagar, standarder och andra krav som är relevanta inom området.

Bakgrund

Myndigheten för arbetsmiljökunskap har ett generellt uppdrag att följa och främja företagshälsovårdens utveckling. En central del i detta uppdrag är att utveckla och sprida riktlinjer för en evidensbaserad praktik inom företagshälsovården. För närvarande finns fem riktlinjer framtagna; förebygga och hantera alkoholproblem på arbetsplatsen, genomförande av hälsoundersökningar, förebygga och hantera psykisk ohälsa, exponeringsmätning av buller samt förebygga och hantera ländryggsproblem. Dessa är utvecklade i samarbete mellan forskare och praktiker under ledning av Karolinska Institutet mellan 2014 och 2017. Från och med 2018 har det nationella riktlinjearbetet för företagshälsovården övertagits av Myndigheten för arbetsmiljökunskap.