Bakgrunden till lagändringen är den statliga utredningen om Effektivare sanktioner på arbetsmiljö- och arbetstidsområdet (SOU 2011:57). I den konstaterades det att böter inte är det mest effektiva sättet för att se till att regler om arbetsmiljön följs.
De aktuella sanktionsavgifterna infördes både med syftet att effektivisera regelverket, samt att minska antalet överträdelser av Arbetsmiljöverkets föreskrifter – vilket antas leda till att arbetsmiljön på Sveriges arbetsplatser blir bättre.
Syftet med uppdraget är att undersöka, utvärdera och följa upp effekter och förändrade tillstånd, samt orsaker till detta, kopplat till överträdelser av Arbetsmiljöverkets föreskrifter relaterat till lagändringen som inträdde den 1 juli 2014, där fler arbetsmiljö- och arbetstidsregler kombineras med sanktionsavgifter i stället för böter.
Thomas Nessen är analytiker och ansvarig processledare för projektet:
– Sanktionsavgifter kan vara ett kraftfullt styrmedel för att minska antalet överträdelser av föreskrifter i arbetsmiljölagen. Detta för att i slutändan förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet och att skapa en god arbetsmiljö. Det är därför viktigt att utvärdera vilka eventuella effekter och förändringar som sanktionsavgifterna har bidragit till, förklarar Thomas.
Skillnaden mellan sanktionsavgift och böter:
En sanktionsavgift är en avgift, medan böter är ett straff man döms till i domstol. Att bryta mot en bestämmelse som är belagd med böter ses som en kriminell handling. Ett sådant arbetsmiljöärende hanteras därför av polis och går sedan vidare till åklagare och domstol (Arbetsmiljöverket ADI 687).