Besvär från ländrygg och nacke hör till de vanligaste belastningsrelaterade besvären och kan orsaka nedsatt arbetsförmåga samt sjukskrivning. I och med den revidering som nu genomförs breddar vi riktlinjerna så att de förutom ländryggsbesvär också kommer att omfatta besvär från nacke. Därmed kommer de också att få en ny titel.
Om revideringen
Riktlinjerna utformas i enlighet med myndighetens modell: det vill säga att det organisatoriska perspektivet likväl som det individuella perspektivet ska ingå. Arbetssätt, metoder och åtgärder/insatser ska i den mån det är möjligt omfatta perspektiven främjande, förebyggande och åtgärdande.
Den nya versionen av riktlinjerna ska bland annat belysa hur den anställdes fysiska och mentala arbetsbelastning hör ihop med belastningsrelaterade besvär. Uppdateringen kommer även innefatta hälsofrämjande insatser och ett förebyggande arbete, samt risk- och friskfaktorer för belastningsbesvär från ländrygg och nacke.
Syfte och mål
Riktlinjerna är tänkta att vara ett verktyg och metod för anställda inom företagshälsa i deras arbete med personer med arbetsrelaterade belastningsbesvär. Målet med riktlinjerna är att erbjuda företagshälsan verktyg för att kunna ge evidensbaserat stöd till arbetsgivare och medarbetare inom olika branscher att skapa sunda arbetsmiljöer genom att förebygga och åtgärda belastningsrelaterade besvär.
Lansering 2027
Riktlinjerna för ländryggsbesvär kom för första gången ut 2013 och uppdaterades 2017. De uppdaterade riktlinjerna förväntas vara klara i början av 2027.
Kunskapsråd
Det kommer även att finnas ett kunskapsråd kopplat till revideringsarbetet. Däri ingår aktörer som kan bidra med ytterligare expertkunskap inom området.
Med sig i arbetet kommer författarna ha ett kunskapsråd med forskare som kan bidra med ytterligare expertkunskap inom området. Förutom kunskapsråd kommer även ett så kallat praktikerråd och partsråd att tillsättas.
Medlemmar i kunskapsrådet:
Stefan Magnusson, ortoped och med. dr, specialist i arbetsmedicin, Hälsan och arbetslivet
Gunilla Bodda Jansen, docent och överläkare, Region Stockholm
Teresia Nyman, docent och ergonom, Arbets- och miljömedicin, Uppsala
Therese Hellman, docent, arbetsterapeut, Arbets- och miljömedicin, Uppsala
Katja Boersma, professor och psykolog Örebro Universitet och Arbets- och miljömedicin, Örebro
Annelie Peolsson, professor och fysioterapeut, Arbets- och miljömedicin, Region Östergötland
David Hallman, professor i arbetsvetenskap Högskolan i Gävle
Iben Axén, kiropraktor, docent Karolinska Institutet
Maria Fors, med. dr. fysioterapeut, Region Östergötland
Carl Lindh, med. dr, ingenjör, Karolinska Institutet
Cecilia Österman, teknologie dr. arbetsmiljöingenjör
Mikael Forsman, professor och ergonom, Kungliga tekniska högskolan.
Projektgrupp:
Charlotte Wåhlin, adjungerad biträdande professor i arbetsmedicin och ergonom vid Arbets- och miljömedicin, Region Östergötland och Linköpings universitet
Jens Wahlström, docent, lektor och ergonom vid Umeå Universitet
Kjerstin Stigmar, docent, lektor och ergonom Lunds universitet
Helena Sandén, docent och specialistläkare vid Arbets- och miljömedicin, Göteborgs universitet
Artur Tenenbaum, med.dr. specialist i arbetsmedicin, företagshälsovård och rehabilitering samt studierektor och företagsläkare vid Hälsan och arbetslivet i Västra Götalandsregionen
Kerstin Nilsson, professor och docent i Folkhälsovetenskap epidemiologi, arbetsvetenskap vid Högskolan i Kristianstad och Lunds universitet
Liv Nilsson, processledare Myndigheten för arbetsmiljökunskap
Kristin Nylander, kommunikatör Myndigheten för arbetsmiljökunskap.